Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Måttverktyg, mätverktyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
515
Måttverktyg
516
Enkelt skjutmått med nonie, användbart även för
mätning av t. ex. djupet av borrhål.
föras i hålet, är vanl. cylindrisk
(cylindertolk); maxtolken, som ej skall kunna införas,
göres sfärisk el. förses med en insvarvad rand,
så att den ej så lätt fastnar. Vid kontroll av
större innermått erhåller håltolken formen av en
stång med rundade ändar. Om dessa
rund-ningar utgöra delar av samma sfär, kallas
måttet pinnmått, eljest stickmått. T o 1
e-ranshaktoikarna utföras i Sverige med
hästskoform och innehålla mellan skänklarna en
fast och plan mätyta samt två motstående
mät-klackar, som kunna inställas efter det önskade
toleransområdet. Vid mätningen skall den yttre
mätklacken (som motsvarar maximimåttet) kunna
under inverkan av mätdonets egen vikt föras
över arbetsstycket, medan den inre mätklacken ej
får släppa förbi arbetsstycket. För kontroll av
gängor finnas motsv. normaltolkar och -ringar
samt toleransgängtolkar och gänghaktolkar
ävensom toleransgängringar. För snabbkontroll av
gängstigningar (oavsett diam.) användas
gängtolkar (gängmätare), utformade som en
serie i kanten utskurna och härvid efter vissa
normalgängor profilerade stålblad. Den svenska
s. k. tebo-tolken är en toleranshåltolk, som i ett
enda organ innehåller både min- och maxmåttet
— För inställning och kontroll av tolkar och
mätinstrument samt för enstaka direktmätningar
användas passbitar ur
kombinationsmått-satser, varvid det av Hj. Ellström och C. E.
Johansson utvecklade systemet är det äldsta
och på samma gång det i fråga om
ändamålsenlighet och precision längst drivna.
Passbitarna utgöras av parallellepipediska stålstycken,
vid vilka de två motstående mätytorna dels äro
inom gränserna för kontrollerbarhet parallella,
dels äro utförda med sådan ytfinhet och planhet,
att två bitar, som under glidning tryckas mot
varandra, sammanhäfta med en kraft, som
motsvarar intill c:a 40 atm. De påstämplade måtten
gälla för en
temp. av 200.
Fyra olika
nog-grannhetsgra-der finnas,
varvid maximala [-måttavvikel-serna-]
{+måttavvikel-
serna+} vid den
högsta, för
la-boratoriebruk
Sinuslinjal.
avsedda kvaliteten utgör 0,000 05 mm inom
måttom-rådet 1—30 mm. Den enklast utrustade
kombina-tionsmåttsatsen innehåller, förutom en del
tillbehör, 27 passbitar och medger c:a 20,000
måttkom-binationer mellan 3 och no mm i steg om o,005
mm. En större sats innehåller 112 passbitar,
varvid alla mått mellan 3 och 250 mm kunna
framställas i steg om 0,000 5 mm. Dyl. måttsatser ha
fått användning även för bestämning av
vinklar, vartill en s. k. sinuslinjal användes
h
(se fig.; man erhåller enkelt sin a = £-). För
vissa standardartiklar användas dock hellre
vinkelpassbitar. För avvikelsemätningar
användas indikatorer, som finnas i flera
utföranden. En vanlig typ är minimetern, som
i vissa fall inbygges i hak- och hålmätdon och
framgångsrikt kan ersätta toleranstolken. Vid
större mätområden, särsk. då noggrannhetskraven
äro måttliga, användas mätklockor (mätur)
med ett mätområde av vanl. 10 mm (se fig.). De
innehålla en visare, som medelst en kuggstång är
förbunden med känselspetsen, och användas bl. a.
för kontroll av centrering, av parallellitet hos
slid-prismor o. s. v.
Mätnoggrannheten kan
uppskattas till c:a 0,01
mm. Vid den s. k. m
i-krotastern (från
firma Krupp, Essen)
användes icke någon
kuggstång;
rörelseförstoringen åstadkommes
i stället medelst
häv-stångsverkan. En
nyare utveckling på
indikatorernas område
representeras av m
i-krokatorn (uppfunnen 1934 av
civilingenjör H.
Abram-son, sedan 1939 vid
ab. C. E.
Johansson), som utgör ett
värdefullt
komplement till kombina-
tionsmåttsatserna, då dessa skola användas
för kontroll t. ex. av felen hos slitna
håltolkar el. av orundheten hos en axel (se fig.
och bild å pl.). Vid en mikrokator, som är
graderad i 0,0001 mm, utgör maximalfelet 1 °/o
av visarutslaget. I mots. till flertalet andra
typer av indikatorer saknar instrumentet
dödgång. — Mikrometrar, mätklockor och
mik-rokatorer kunna med hjälp av vissa
tillsatsdon användas även för innermätningar, t. ex.
för kontroll av orundhet och nedslitning hos
motorcylindrar. För nämnda användning brukar
anordningen vara försedd med 3 el. 4
anslags-ytor, så att mätningen automatiskt kommer att
ske utefter en sann diameter. Anslagsytorna
bruka härvid utföras rundade (som delar av en
gemensam sfär), varigenom en mindre
snedställning av instrumentet kan tolereras. För invändig
mätning finnas även specialinstrument i handeln,
Typisk mekanism i ett
mätur för c:a 10 mm slag.
Centrumvisaren rör sig 1
varv pr mm av slaget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
