Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Måttsystem - I. Absoluta måttsystemet - II. Praktiska måttsystemet - III. Tekniska måttsystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
511
Måttsystem
512
och det elektromagnetiska. — Nedan anföras
några av de viktigaste av CGS-enheterna, deras
vedertagna definition och deras dimension samt de
vanligaste reduktionstalen enheterna emellan.
a) Enheter för rum och tid.
Yta (cm2 el. kvcm): enheten är en kvadrat
med längdenheten i cm som sida. Hastighet
(cm/sek el. cm per sek); enheten för hastighet
har en kropp, som per tidsenheten
tillryggaläg-ger längdenheten i cm. Acceleration
(cm/sek2 el. cm/sek per sek): enheten är den
acceleration, vid vilken hastigheten per
tidsenheten i sek ökas med I cm/sek.
b) Mekaniska enheter och
värmeenheter.
Kraft (g . cm/sek2) : enheten definieras medelst
Newtons 2:a rörelselag (vilken vanl. skrives:
kraften — massan X accelerationen) som den
kraft, som per tidsenheten i sek ger massan
i g en hastighetsökning av i cm/sek per sek.
Enheten kallas dyn. i gramkraft vid 450 lat.
och havsytans nivå är 980,62 dyn. Tryck (g/cm
sek2 = dyn/cm2): enheten är det tryck, vid
vilket på ytenheten 1 cm2 verkar kraften 1 dyn.
Tryckenheten 1 dyn/cm2 är = 0,9869. io6 atm.
Enl. energiprincipen äro arbete och värme
ekvivalenta former av energi (g. cm2/sek2 =
dyn. cm), varför de kunna mätas i samma
enhet. Enheten av arbete uträttar kraften 1 dyn,
när dess angreppspunkt förskjutes längdenheten
1 cm i kraftens riktning. Enheten kallas e r g.
1 erg. är = 1,0198 . w3 cm gramvikt = 10-7
absoluta wattsekunder el. joule = 2,389.1 o-8 cal.
— Enheten grad för temperatur intar en
särställning. Metoder för härledning av denna
enhet från grundenheterna för längd, massa och
tid ha angivits, men då man icke härigenom
nått fram till en enhet, som kan reproduceras
med den stora noggrannhet, som mättekniken
fordrar, har man funnit lämpligare att genom
val av s. k. fixpunkter och med hjälp av
termodynamikens satser fastställa ett urmått.
c) Elektrostatiska måttsystemet
(ESE-s y s t e m e t) grundar sig på en
härledning av enheten för elektricitetsmängd medelst
tillämpning av Coulombs lag inom
elektrostati-ken, i det att enheten definieras som den
elektricitetsmängd, som i vakuum repellerar en lika
stor elektricitetsmängd på avståndet I cm med
kraften 1 dyn. Dessutom fastställes som
arbetsenhet 1 erg. övriga enheter, ss. enheter för
spänning, kapacitans och motstånd, erhållas lätt
genom tillämpning av gällande samband mellan
dessa enheter och enheterna för
elektricitetsmängd och arbete.
d) Elektromagnetiska
måttsystemet (EME-s y s t e m e t). Sedan enheten för
magnetisk polstyrka fastställts på samma sätt
som enheten för elektricitetsmängd i
ESE-syste-met (se ovan) genom användning av Coulombs
lag inom magnetostatiken, härledes enheten för
strömstyrka medelst Biot-Savarts lag, i det att
som enhet definieras styrkan av den ström
genom en ledare, av vilken 1 cm utövar kraften
1 dyn på en magnetpol av styrkan 1 EME,
var
vid det verkande strömstycket tänkes
cirkelbåg-formigt med magnetpolen i cirkelbågens centrum.
Även här är arbetsenheten erg, och övriga
enheter härledas genom kända samband mellan
dessa enheter och enheterna för strömstyrka och
arbete. Enheten för magnetisk fältstyrka i detta
system benämnes ö r s t e d (tidigare g a u s s) ;
fältstyrkan är 1 örsted på ett ställe, där en
en-hetspol påverkas av kraften 1 dyn.
Mätes en och samma elektricitetsmängd ena
gången med ESE, andra gången med EME, blir
förhållandet mellan de så erhållna talen = 3 . 1010,
varvid teorien fordrar, att kvoten får
dimensionen hastighet. Denna kvantitet har identifierats
med ljushastigheten i vakuum, som enl. direkta
mätningar utgör c:a 3 . 1010 cm/sek.
Förhållandet mellan de båda enheternas dimensioner har
också dimensionen av en hastighet.
II. Praktiska måttsystemet. Vid de flesta
mätningar inom elektricitetsläran användes dock
intet av de nämnda absoluta systemen utan det s. k.
praktiska systemet. Tidigare grundade sig detta
på två genom internationella överenskommelser
antagna grundmått (ur-mått) för strömstyrka
(ampere) och motstånd (ohm). I det s. k.
internationella praktiska systemet är: 1 s. k.
internationell ampere den strömstyrka,
som per sek utfäller i,ii8oo mg silver ur en
silversaltlösning, och 1 s. k. internationell
ohm motståndet hos en kvicksilverpelare av o°
temp. med överallt samma tvärsnittsarea, längden
106,300 cm och massan 14,4521 g. Bland från dessa
två härledda enheter må nämnas
spänningsenhe-ten volt, enheten för kapacitet, farad (= 106
mikrofarad), och enheten för induktans, henry.
Enheterna voro valda så, att så nära som
möjligt
1 ampere = V10 EME för strömstyrka
= 3 . 109 ESE för strömstyrka och
1 volt = 108 EME för spänning
= 1/soo ESE för spänning.
De värden på enheterna ampere och volt, som
dessa definitionsrelationer ge, ha kallats
teoretisk el. absolut ampere, resp. volt.
Preci-sionsmätningar ha visat, att de internationella
enheterna något avvika från deras teoretiska
definitioner. Man hade sålunda i själva verket
att räkna med två något olika praktiska system,
det internationella och det teoretiska el. absoluta.
Vid en internationell kongress 1939 beslöt man
att övergiva det internationella systemet och hålla
sig till det teoretiska. På gr. av det
mellankom-mande 2:a världskriget kunde denna
överenskommelse ej träda i kraft förrän Vi 1948. Som
om-vandlingstal mellan de båda systemen angavs
därvid förhållandet mellan den internationella och
den teoretiska amperen = 0,9999 och förhållandet
mellan den internationella och den teoretiska
ohmen = 1,0005.
III. Tekniska måttsystemet. I detta system,
som särsk. användes inom tekniken, äro
grundenheterna meter, kilbgramkraft och
sekund. Metern är definierad genom den
internationella meterprototypen i Paris, sekunden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
