Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marby - Marbäck (Jönköpings län) - Marbäck (Älvsborgs län) - Marc. - Marc - Marc, Franz - Marcadet, Marie Louise, f. Baptiste - Marcantonio - Marcato - Marcel, Étienne - Marcello, Benedetto - Marcellus, familj - Marcellus I (påve) - Marcellus II (påve) - Marcgraviaceae - March (flod) - March, Earl of - Marchand, Jean - Marchantia - Marche - Marche (Frankrike) - Marche, Le (Italien) - Marchese - Marchesini, Giovanni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
527
Marbäck—Marchesini
528
åker. Kyrkan är från 1867; gamla kyrkan
pietetsfullt bevarad. Ingår i Hallens och M.
pastorat i Härnösands stift, Undersåkers kontrakt;
tillhör storkommunen Hallen.
Marbäck, sn i Jönköpings län, N. Vedbo hd,
mellan Tranås och Eksjö; 64,80 km2, 638 inv.
(1952). Höglänt och sjörik skogstrakt, når i ö. 312
m ö. h. 1,026 har åker. Egendomar: Herrestad
och Katrineholm. Kyrkan är från omkr. 1200
(tornet 1879). Ingår i Bredestads, Askeryds och
M :s pastorat i Linköpings stift, N. Vedbo
kontrakt. Tillhör storkommunen Bredestad.
Marbäck, sn i Älvsborgs län, Kinds hd,
närmast s. om Ulricehamn; 38,73 km2, 679 inv. (1952),
därav 300 i tätorten Marbäck (1951).
Skogs-och bergstrakt, odlingsjordar i v. på sluttningen
mot Äsunden; når i ö. 349 m ö. h. 475 har åker.
I M. länstuberkulossj ukhuset Sjö-Gunnarsbo.
Starkt förändrad medeltida kyrka, tillbyggd
1824. Ingår i Tvärreds, M :s och Finnekumla
pastorat i Göteborgs stift, Kinds kontrakt.
Tillhör storkommunen Äsunden.
Marc., mus., förk. för m a r c a t o.
Marc [mär], äldre fransk vikt = 8 onces =
1l2 livre.
Marc, Franz, tysk målare och grafiker (1880
—1916). M. experimenterade djärvt med former
och färger i schematisk-abstrakt riktning. Han
hämtade ofta motiv ur djurvärlden. Tills, m.
Kandinskij utgav M. ”Der blaue Reiter” (1912;
2:a uppl. 1914), där det propageras för det s. k.
absoluta måleriet. Även som grafiker (träsnitt,
litografi) och skriftställare visade M. egenartad
begåvning och djuptänkthet. — Litt.: ”F. M.,
Zeichnungen-Aquarelle”, utg. av H. Bünemann
(1948).
Marcadet [markadä’], Marie Louise, f.
Baptiste, skådespelerska och sångerska av
fransk börd (omkr. 1760—1804). Hon debuterade
1778 på Bollhusteatern och tillhörde de kungl.
teatrarna till 1795, då hon efter några
uppträdanden på Stenborgs teater och Munkbroteatern
med sin man bosatte sig i Paris. Hon blev enbart
genom sin lysande talang den gustavianska
teaterns främsta tragedienne. Sedan 1780 var hon
g. m. den utmärkte franske dansören och
balettkompositören Marcadet, till 1795 också anställd
vid Kungl. teatern.
Marcantonio [-kantå’niå], grafiker, se
Rai-mondi.
Marcato [-ka’tå], it., mus., markerat, med
eftertryck.
Marcel [marsä’l], É ti enne, fransk
politiker (d. 1358). M. var klädeshandlare och vid
1350-talets mitt ”prévöt des marchands” i Paris,
d. v. s. ålderman för köpmansskrået. När konung
Johan II blivit engelsk fånge vid Poitiers 1356
och dauphin Karl sammankallade riksständerna
till Paris, trädde M. i spetsen för reformivrare,
som bl. a. påyrkade ständerkontroll av regeringen.
Då denna ej menade ärligt med gjorda
eftergifter 1357, skred M. i spetsen för Paris’ borgare
till resning och trädde även i förbindelse med
de upproriska bönderna. Följ, år mördades M.,
och hans död följdes av en blodig reaktion.
Marcello [-t/ä’lå], Benedetto, italiensk
tonsättare (1686—1739). Som kompositör blev
han mest känd genom sina parafraser över
Davids psalmer (”Estro poetico-armonico”, 8 bd,
1724—27) för 1—4 röster med generalbas för
orgel el. klaver. Han skrev en bitande satir över
dåtidens opera ”11 teatro alla moda” (1720).
Marcedlus, romersk plebejisk familj av
Clau-diska släkten. 1) Marcus Claudius M.
ledde under sitt första konsulat, 222 f. Kr.,
kriget mot gallerna s. om Alperna och nedlade vid
Clastidium med egen hand deras konung. Efter
romarnas nederlag vid Cannae (216 f. Kr.) vann
M. de första framgångarna mot punerna genom
försvaret av Nola. 214 fick han befälet på
Sicilien och lyckades där (212) intaga Syrakusa.
Under sitt femte konsulat, 208 f. Kr., stupade M.
vid en rekognoscering. M. fick namnet ”Roms
svärd”. — 2) Marcus Claudius M.,
konsul 51 f. Kr., inflytelserik motståndare till lulius
Caesar, flydde efter Pompeius’ nederlag vid
Farsalos till Mytilene. Han benådades på senatens
förbön men mördades på hemvägen. — 3)
Marcus Claudius M., son till Augustus’ syster
Octavia, var förmäld med kejsarens dotter
lulia samt bestämd till att ärva tronen efter
Augustus, som adopterade honom. Han dog ung,
23 f. Kr. Till hans minne invigde Augustus den
stora skådebanan Theatrum Marcelli i Rom.
Marce’llus, påvar.
1) M a r cel 1 us I, påve 308—309, helgon.
2) M a r c e 11 u s II, påve 1555. Palestrinas
”Missa Marcelli” är ägnad M:s minne.
Marcgraviäceae, tropisk amerikansk
växt-fam. bland koripetalerna, med stora, urnelika,
vanl. mörkt purpurröda nektarier. Dessa utgöras
av stödjebladen till vanl. förkrympta blommor,
vilka sammanvuxit med blomskaftet.
March [mark], biflod till Donau, se Morava.
March [mätj], Earl of, se Mortimer.
Marchand [mar/ä’], Jean Baptiste, fransk
militär och upptäcktsresande (1863—1934),
deltog i militära exp. till Senegambien, Sudan och
Guinea och 1895 i en militärexp., vars syfte var
att uppspåra Ubangis källor och om möjligt söka
nå fram till Nilen. M. lyckades efter att ha
följt Ubangi i hela dess lopp över Bahr el-Ghazals
lågland ta sig fram till Fashoda vid Nilen (juli
1898). Denna franska framstöt mot Nilen gav
upphov till den ryktbara Fashodaaaffären (se
Fashoda). M. deltog senare i bekämpandet av
boxarupproret och i 1 :a världskriget.
Marcha’ntia [-k-], bot., se Levermossor.
Marche [marf], fr., marsch. M. funèbre
[fynä’br], sorgmarsch.
Marche [marj], fordom provins i mell.
Frankrike, omfattade större delen av nuv. dep.
Creuse samt delar av Haute-Vienne.
Marche [ma’rke], Le, region i Italien, se
Markerna.
Marchese [marke’ze], it., markis.
Marchesfni [-k-], Giovanni, italiensk
filosof och pedagog (1868—1931), prof, i praktisk
filosofi 1906, i pedagogik 1922 vid univ. i Padova.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
