Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mansart, 2. Jules Hardouin (Hardouin-Mansart) - Mansardtak - Mansblod - Mansbot - Manschett el. manchett - Manschettproletariat - Mansfeld (stad) - Mansfeld, släkt - Mansfield (England) - Mansfield (Ohio) - Mansfield, Katherine (Kathleen Beauchamp) - Mansfield, William Murray - Manship, Paul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
505
Mansardtak—Manship
506
Jules Hardouin Mansart: Slottskapellet i Versailles,
nordfasaden. Se även bild 3 å pl. vid Barock och bild
vid Invalidhotellet.
slottskapellet 1699—1710, en skön skapelse i
klassisk kolonnarkitektur. Dessutom planerade M. i
Paris Place Vendöme och Place des Victoires,
1685—87, byggde flera privathus m. m.
Mansardtak, en form av brutna yttertak, som
uppkallats efter J. Mansard. I det nedre, mera
branta takpartiet finnas framspringande
fönster (mansardfönster) till vindsrummen
innanför.
Mansblod, dets. som johannesört (se d. o.).
Mansbot, i den äldsta nordiska rätten de böter,
som vid ett dråp erlades till den dräptes släkt
av dråparen och, intill 1300-talets mitt, även av
hans fr änder. Genom att mottaga m. avstod
målsägaren från att utkräva blodshämnd el. påfordra
dödsstraff. Ej ens i äldsta tid kunde dråparen
alltid sona dråpet med m., och möjligheten att
på detta sätt undgå dödsstraff inskränktes
alltmera under medeltiden, då grundsatsen ”liv för
liv” började genomtränga straffrätten under
inverkan av den mosaiska rätten. I landslagen
kvarstod i vissa fall m., och dess erläggande förekom
i praxis ännu under 1600-talet. Först 1861
bortföll sista resten därav i Sverige.
Mansche’tt el. m a n c h e’t t (fr. manchette,
dimin. av manche, ärm), krås, garni tyr, bred
lin-ning, som avslutar ärmen på ett klädesplagg.
Spets-m. på skjortan brukades från renässansen
t. o. m. empiren. Till mansskjortor brukas lös
(numera omodernt) el. fast m., mjuk el. stärkt,
av samma tyg el. helt vit.
Manschettproletariat, lågt betalade
löntagargrupper inom de s. k. manschettyrkena,
d. v. s. sådana yrken, som i motsats till
kroppsarbete kunna och anses böra utövas i sådan
klädsel, vari skjorta med manschetter och krage ingår.
Ma’nsfeld [-fält], stad i prov. Sachsen i
Tyskland, vid Harz; 4,000 inv. Omtalas som
huvudort i grevsk. Mansfeld 973 och blev stad omkr.
1400. M., där Luther bodde som barn, är rikt på
Lutherminnen.
Ma’nsfeld [-fält], gammal tysk grevesläkt,
känd från 1 ooo-talet. En gren blev 1600
riks-furstlig men utdog 1780. En del av dess gods
samt namnet ärvdes av ätten Colloredo, som
sedan 1789 skriver sig Colloredo-M.
Peter Ernst, greve av M., kondottiär (1580
—1626). I spansk och kejserlig tjänst skapade
sig M. ett namn som skicklig och oförvägen
officer. 1610 gick han i generalstatemas tjänst men
tillhörde vid bömiska upprorets början 1618 Karl
Emanuels av Savojen armé. Till en början bistod
han kraftigt bömarna och erövrade Pilsen. Vid
Wiesloch 1622 slog M. ligans trupper under Tilly
men retirerade därefter under fruktansvärda
härjningar genom Pfalz norrut mot nederländska
gränsen. I Ostfriesland nödgades han jan. 1624
upplösa sina trupper, men redan följ, år hade
han värvat en ny armé. Då M. i april 1626 sökte
besätta Elbeövergången vid Dessau, besegrades
han av Wallenstein. I Schlesien sökte M. uppnå
kontakt med Bethlen Gåbor, men föreningen ägde
rum först i Ungern. Kort härefter avled M. Han
framstår som en av tidens djärvaste och mest
samvetslösa legotruppsanförare. — Litt.: Comte
de Villermont, ”Ernest de M.” (2 bd, 1866).
Mansfield [mä’nsfild], stad i eng. grevsk.
Nottingham, 20 km n. n. v. om staden
Notting-ham; c:a 52,000 inv. Kolgruvor, textil-, sko- och
maskinindustri.
Mansfield [mä’nsfild], stad i Ohio, U.S.A.,
100 km s. v. om Cleveland; 44,000 inv.
Betydande och mångsidig industri.
Mansfield [mä’nsfild], Katherine, eg.
Kathleen Beauchamp, engelsk
författarinna (1888—1923), född på Nya Zeeland, 1913
g. m. kritikern och förf. J. Middleton
M u r r y. Hon nådde mästerskap i den korta
novellen (short story), i vilken hon kunde kasta
blixtljus över ett helt levnadsöde: ”Bliss and
other stories” (1920; ”Mannen utan
temperament”, 1922), ”The garden party” (1922;
”Främlingen”, 1923), ”Poems” (1923) och ”Something
childish” (1924). En samling noveller, ”The doves’
nest and other stories” (1923), utgavs 1924 i sv.
övers. Hennes ”Journal 1914—1922” utgavs 1927,
två bd ”Letters” 1929, ”Letters to J. M. Murry”
1951-
Mansfield [mä’nsfild], William Murray,
earl av, engelsk domare (1705—93). Han var
1742—56 led. av underhuset och först som
Soli-citor General, sedan 1754 som Attorney General
regeringspolitikens främste försvarare där. Han
blev 1756 lordöverdomare. M. var moderat tory.
Han anses som den engelska handelsrättens
grund-läggare.
Manship [mä’n/ip], Paul, amerikansk
bildhuggare (f. 1885), elev vid American Academy
i Rom 1909—12. M. arbetar i neoklassicistisk anda
med starkt sinne för rörelse och rytm. Bland
hans huvudarbeten märkas ”Morganmonumentet”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
