Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Manometer - Manor - Manresa - Mans, Le - Mansanillaträd, manzanilla - Mansard el. Mansart, 1. François - Mansart, 2. Jules Hardouin (Hardouin-Mansart)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
503
Manor—Mansard
504
Fig. 3.
Metallmanometer enl.
Bourdon.
som är användbar för högre
tryck, komprimeras vid
tryckmätning luft i den slutna
skän-keln. Som manometervätska
användes vanl. kvicksilver (fig.
4). För mätning av små tryck,
av storleksordningen 0,01 mm
Hg och därunder, ha ett
flertal metoder utarbetats. Äldst
är den på
kompressions-principen baserade m. el.
vakuummetern enl. McLeod
(1874). M cLeod-vakuummetern
är icke användbar för sådana
gaser el. gasblandningar, som kunna kondensera
i kapillären vid där rådande tryck, och medger
icke heller kontinuerliga tryckavläsningar. —
Andra mätningsmetoder baseras på det
förhållandet, att vid låga tryck enkla relationer gälla
med avseende på bl. a. viskositet, termiska
mole-kylarimpulser, värmeledningsförmåga och jonisation hos gaser. Vid
dekrementmetoden, först
utvecklad av I. Langmuir (1913),
låter man en tunn platta el. klen
kvartstråd vibrera i vakuum och
observerar härvid den tid, som
förflyter, tills
vibrationsamplitu-den sjunkit till halva
ursprungsvärdet; från tidsobservationen kan
gastrycket beräknas med
kännedom om vissa kalibreringsdata.
— Det termiska mo le
kylartrycket utnyttjas i M.
Knudsens absoluta m.
(omkr. 1910). I sin enklaste form
består denna m. av en i
mät-kammare innesluten fast och en
invid denna rörligt upphängd
platta. Den fasta plattan hålles uppvärmd
medelst en konstant elektrisk ström. Då
gasmolekylerna träffa den fasta plattan, erhålla de större
rörelseenergi än förut, varigenom de vid en
omedelbart följande kollision med den rörliga plattan
ge ett överskott av repulsionskraft på denna,
varvid vinkelavvikelsen hos den rörliga plattan
observeras medelst spegelavläsning. — På gasens
värmeledningsförmåga baseras bl. a.
Pirani-Hale-vakuummetern (1907—11), vid
vilken motståndet hos två platinatrådar kompareras
medelst en bryggkoppling. — Små tryck kunna
mätas även genom observation av deflexionen hos
en i mätkammaren innesluten, elektriskt uppvärmd
strimla av bimetall (H. Klumb och T. Haase,
1936). — Jonisationsvakuummetrar
kunna bestå av en med mätkammaren förbunden
triod (med varm el. kall katod), vid vilken gallret
ges positiv spänning (c:a 150 V), medan plattan
hålles vid —20 å —25 V spänning. Genom
stötjo-nisation alstras positiva joner, vilka uppfångas av
plattan. Strömmen från denna ger ett inverst
mått på trycket. Vid en modifierad typ, den s. k.
alphatronen (I. R. Downing och G.
Mel-len, 1946), åstadkommes joniseringen medelst
alfapartiklar från radium. Slutl. ger mass-spektro-
Katedralen S:t-Julien i Le Mans.
metern möjlighet att mäta extremt låga tryck.
— Litt.: J. Tandberg, ”De höga tryckens fysik”
(i Kosmos, 1932).
Manor [mä’na], eng., adelsgods.
Manre’sa, stad i sp. prov. Barcelona, vid
Llob-regats biflod Cardoner, 45 km n. v. om staden
Barcelona. 37,000 inv. I närheten ligger det
ryktbara klostret Montserrat.
Mans, Le [la mä’J, huvudstad i fr. dep.
Sarthe, vid floden Sarthe; 100,000 inv.
Biskopssäte med storartad katedral, S:t-Julien. Dess
långhus är byggt i romansk stil
(1000—1100-talet), koret i äldre gotik och tvärskeppet
huvudsaki. i sengotik (1400-talet). Från 900-talet
härstamma de äldsta partierna av Église de la
Cou-ture. M. har mångsidig industri. Linder 2:a
världskriget förstördes genom bombningar mer än 200
byggnader. — Under fransk-tyska kriget 1870
—71 skingrades general Chanzys trupper efter
en hård strid vid M.
Mansanfllaträd, m a n z a n i’l 1 a,
Hippo’ma-ne mancine’lla, västindiskt träd, tillhörande fam.
Euphorbiaceae. Dess synnerligen giftiga mjölksaft
brukas av infödingarna till pilgift.
Mansard el. Man sar t [mäsä’r]. 1)
Fran-q o i s M., fransk arkitekt (1598—1666). M.
blev 1636 kungl. byggnadschef och var
Frankrikes förnämste a-rkitekt vid 1600-talets mitt, för
vilken proportionernas fina avvägning och de
harmoniska förhållandena voro det väsentliga. Ett
ungdomsarbete är slottet Balleroy i Normandie;
Maisons-Laffitte utmärker höjdpunkten av hans
stil. En mönstergivande kyrkobyggnad skapade
M. i Val-de-Gråce, Paris.
2) Jules Hardouin M. (skrev sig H a
r-d o u i n-M a n s a r t), den föreg:s
systerdotterson, arkitekt (1646—1708). M. gynnades av
Ludvig XIV, blev redan 1675 kungl. arkitekt samt
fick s. å. i uppdrag att fullborda kyrkan
S:t-Louis-des-Invalides. Han uppförde den storartade
Invaliddomen, en centralanläggning med hög
mittkupol, som en särskild byggnad intill
långhuskyrkan. I Versailles byggdes efter M:s ritningar
Grand Trianon 1687—88, delar av slottet samt
Fig. 4. Sluten [-vätskemano-meter.-]
{+vätskemano-
meter.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
