Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maitland, Frederic William - Maitrank - Maître - Maîtresse - Maj - Majakovskij, Vladimir Vladimirovitj - Majano, 1. Giuliano da - Majano, 2. Benedetto da - Majanthemum - Maja X - Majbaggar - Majblomman - Majbräken - Majenfors kraftverk - Majestas - Majestät
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
387
M aitrank—M a j estät
388
book and beyond” (1897), och ”The
constitutio-nal history of England” (1908). M. utgav tills,
m. Fr. Pollock det banbrytande arbetet ”History
of English law” (2 bd, 1895).
Maitrank [mäVtraijk], ty., dryck, beredd av
mosel, tillsatt med socker, på friska, strax före
blomningen samlade Asperula odorata (se
Madre-släktet).
Maitre [mätr], fr., herre, härskare, lärare,
mästare; fr. förk. Me. — M. de
conféren-ces [da käferä’s], docent. — M. d’h o t e 1
[dåtä’l], hovmästare.
Maitresse [mäträ’s], fr., älskarinna; frilla; sv.
stavning: mätress.
Maj (lat. Mai’us; jfr Mala), årets femte
månad (i den romerska kalendern före 153 f. Kr.
den tredje), har 31 dagar. I den gamla
almanackan tillädes den namnet blomstermånad.
Säkert sedan medeltidens mitt högtidlighölls den
1 maj som vårens början, ehuru dagen
(Valborgs-mässan) aldrig fick kyrklig helgd. Gröna grenar
sattes upp framför husen, majstång restes m. m.
Mot slutet av medeltiden utvecklades härav i
städerna en fest, överförd till Danmark (inkl.
Skåne) från hansestäderna. Även i Sverige omtalas
den. Det vapenföra manskapet samlades utanför
staden och mönstrades, en
tävlings-(fågel-)skjut-ning anställdes, och majgreve valdes. I
spetsen för skaran, som bar gröna grenar, red denne
tillbaka till staden (”rida maj i by”) och gav ett
stort kalas. Festen har i de gamla danska
provinserna levt kvar till våra dagar i seden att
”sjunga maj”; byns manliga ungdom drog
omkring till gårdarna tidigt på morgonen 1 maj,
sjöng maj visor, fick gåvor och stack gröna
kvistar i takskäggen. Nämnas må också, att
ålder-mansskiftet i byalagen med undantag för
Syd-skåne inföll 1 maj. I det övriga Sverige
förekommer seden att tända eldar
Valborgsmässoafton. Sedan 1890 har 1 maj varit arbetarrörelsens
internationella demonstrationsdag och är sedan
1939 borgerlig helgdag i Sverige. — Litt.:
Martin Persson Nilsson, ”Årets folkliga fester” (2:a
uppl. 1936); M. Fossenius, ”Majgren, majträd,
majstång” (1951).
Majakovskij [majakåTskoj], Vladimir
Vladimirovitj, rysk författare (1894—
1930), den ledande inom futurismen, som blev
den dominerande litteraturriktningen i Ryssland
under åren efter bolsjevikrevolutionen. M. var en
originell och kvick satiriker med förkärlek för
det groteska. Mest kända av M:s arbeten äro det
fantastiska dramat ”Mysteriet Buff” och
diktsaml. ”150,000,000” (1920), båda övers, till tyska.
Majano [-a’nå]. 1) Giuliano da M.,
italiensk arkitekt och skulptör (1432—90), blev
berömd för sina intarsiaarbeten, t. ex. i domen i
Faénza. M. har byggt domen i Loreto, i Santa
Gimignano och i Faènza samt har i Neapel
uppfört Porta Capuna.
2) Benedetto da M., den föreg:s bror,
konstnär (1442—97), samarbetade med M.i) men
framträdde också som dekoratör och figurskulptör
i marmor och lera samt utförde flera av
ungrenässans präglade arbeten i Florens’ kyrkor, t. ex.
Benedetto da Majano: Pietro Mellini. Marmorbyst, 1474.
Bargello, Florens.
predikstolens utsökt formade reliefer i Santa
Croce och Filippo Strozzis gravmonument i
Santa Maria Novella. I Bargellomuseet finnes
hans byst av Pietro Mellini. Kaiser
Friedrich-museet, Berlin, har en madonnabild samt byst av
Fil. Strozzi (lera; marmor i Louvren). M. var
också verksam som byggmästare vid Palazzo
Strozzi, Florens.
Maja’nthemum, bot., se Ekorrbär.
Maja X, pseud., se Alving, F. M.
Majbaggar, skalbaggssläktet Mèloè, se
Olje-baggar. Den vanliga ollonborren benämnes även
majbagge (se Ollonborrar).
Majblomman, se Förstamajblommans
riksförbund.
Majbräken, bot., se Athyrium.
Majenfors kraftverk, i Lagan, vid gränsen
mellan Småland och Halland, tillhör Sydsvenska
kraft-ab.
Maje’stas, se Maiestas.
Majestät (av lat. maiestas), ett ord, som
nyttjas om allt sublimt (t. ex. Guds m., havets m.).
Särskilt begagnas det om dens värdighet, som
har rätt att härska. De tysk-romerska kejsarna,
vilka ansågo sig som caesarernas arvtagare, buro
titeln m., och ehuru även konungar, först de
normandiska på Sicilien (uoo-talet), tilläde sig
denna benämning, ansågs den dock rättsligen
tillkomma endast kejsarna. Konung Frans I (reg. 1515
—47) av Frankrike antog maj estätstiteln. I
England var Henrik VIII (reg. 1509—47) den förste
konung, som tilläde sig namnet m.; i Sverige
var det Erik XIV, i Danmark-Norge Fredrik I.
Numera bära alla kej sare och konungar samt även
deras gemåler titeln majestät.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
