Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mainz - Maiorescu, Titu - Maiotis el. Maietis (Azovska sjön) - Maipú - Maire - Maisena, maizena - Maison - Maisons-Laffitte - Maison suédoise, Svenska studenthemmet i Paris - Maistre, 1. Joseph de - Maistre, 2. Xavier de - Maitland, ätt - Maitland, William Maitland of Lethington - Maitland, East och West - Maitland, Frederic William
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
385
Maiorescu—Maitland
386
jan och väsentligen ombyggd 1081—U37; den
skulpturala dekorationen å portaler m. m. är
influerad från Norditalien och har
beröringspunkter med Lunds domkyrka. Kyrkans inre har
praktfulla gravmonument. I stadens s. utkant reser sig
det forna citadellet, byggt omkr. 1660, och vid
dess s. hörn Drusustornet el. Eigelstein, ett 12 m
högt minnesmärke av sten, som enl. sägnen rests
av de romerska legionerna till minne av Drusus.
Broar förena M. med industriförstäderna Kastel,
Kostheim och Amöneburg på h. flodstranden.
Genom sitt läge vid Rhen och mitt emot
mynningen av dess största biflod har M. alltid
behärskat trafiken på de båda viktiga
samfärdsle-derna och samtidigt blivit ett betydande
handels-centrum. Härtill kommer, att det utvecklats till en
stor järnvägsknut, från vilken utgå de viktiga
linjerna till Saarbrücken—Paris,
Köln—Amsterdam—Hoek van Holland, Darmstadt—Heidelberg
—Basel—Genève, Nürnberg—Wien och
Frankfurt a. M.—Halle—Berlin. M. förbindes dessutom
genom reguljär ångbåtstrafik med
Köln—Düsseldorf och med Mannheim. Sedan gammalt är M.
centralplatsen för Rhenländernas vinhandel, med
hundratals grosshandlare i vin. Det är vidare
medelpunkten för Rhenhessens frukt- och
grönsaksodling. Det äger maskin-, waggon- och
karosseri-fabriker, cement-, trä- och möbelindustri,
boktryckerier, bryggerier, livsmedels- och kemisk
industri. Utom redan nämnda bildningsanstalter
märkas musikhögsk., konst- och arkitektskola. —
Litt.: ”Beiträge zur Geschichte der Stadt M.”
(1910—38); ”M., Geschichte und Kultur einer
deutschen Stadt”, 1 (1940).
Mäiore’scu [-ko], Titu, rumänsk politiker
och vetenskapsman (1840—1917), prof, i filosofi
1862, en av den unga statens kulturella och
politiska ledare. Deputerad 1872 och därefter flera
gånger ecklesiastik- och justitieminister, var M.
1911—12 utrikesminister under Carp, 1912—14
ministerpresident. Efter 1 :a världskrigets utbrott
verkade han för rumänsk neutralitet.
Mäiötis el. M a i è t i s, i antiken namn för
nuv. Azovska sjön efter det kringboende
folket maioterna.
Maipü [mäipo’], vulkan i Anderna på
gränsen mellan Chile och Argentina; 5,300 m hög.
Maire [mär], fr. (av lat. mat’or, större,
äldre), mär (se Frankrike, sp. 40).
Maisèna, m a i z è n a, se Majs.
Maison [mäzå’], fr., hus; firma; restaurang.
Maisons-Laffitte [mäzä’-lafi’t], stad i fr. dep.
Seine-et-Oise, vid Seine; n. v. om Paris, c:a
14,000 inv. Slott, uppfört av Mansard 1642—51,
sedan 1904 statsegendom, nu museum (gobelänger,
målningar m. m.). Kapplöpningsbana.
Maison suédoise [mäzå’ syedtnä’z],
Svenska studenthemmet i Paris, se
Studenthem.
Maistre [mä’str]. 1) Joseph Marie de M.,
greve, fransk författare, sardinsk diplomat
(1754.—1821). Han tillhörde en adelssläkt från
Savojen och blev, då hans hemland erövrades av
franska revolutionens soldater, en svuren fiende
till dennas förkunnelse. I skriften
”Considéra-NF XIV — 13
tions sur la France” (1796) skildrar han
omvälvningen som en gudsdom över Europa. M. var
1803—17 Sardiniens sändebud i Petersburg. Han
skrev då ”Soirées de Saint-Pétersbourg”
(utgiven först 1821), ”Essai sur le principe
généra-teur des constitutions politiques” (1810) och ”Du
pape” (1819). M:s uppfattning betecknade en
radikal reaktion mot upplysningsfilosofiens
förnuftsdyrkan. Han förnekade, att människotanken
skulle kunna bestämma el. påverka
samhällsutvecklingen. Liksom Gud är världens herre, så
styr påven med ofelbarhet kyrkan och monarken
staten. De skrivna
författningarna beteckna
ett brott mot
världsordningen; nationens
egenart anvisar
omedelbart, hur den skall
regeras. Originell för
M. är den paradoxala,
litterärt sett glänsande
styrka, som gjort
honom till en av
nyromantikens främsta
politiska teoretiker och
varmed han hävdar,
att samhällslivet är ett
mysterium och
sam
hällsmakten en gudomlig auktoritet, som ej
kan trotsas utan ruinerande konsekvenser. —
Litt.: É. Faguet, ”Politiques et moralistes du
dix-neuvième siècle”, 1 (1891); F. Bayle, ”Les
idées politiques de J. de M.” (1945).
2) Xavier de M., den föreg:s bror, greve,
skriftställare (1763—1852). Till 1792 officer vid
Sardiniens armé, kom M. 1802 till Ryssland,
deltog i flera fälttåg och blev 1813 general i rysk
tjänst. Ådömd halvannan månads rumsarrest på
grund av en duellaffär, skrev han 1790 det lilla
mästerverket ”Voyage autour de ma chambre”
(utg. anonymt 1794; sv. övers. 1945), halvt
känslosam berättelse, halvt spirituellt kåseri. M. skrev
också ett flertal av samtiden högt skattade
berättelser från Kaukasus och Sibirien.
Maitland [méi’tland], gammal skotsk
adels-ätt. Släktens huvudmän ha sedan 1624 haft titeln
Earl of Lauderdale.
William M. of Lethington, politiker
(omkr. 1529—73). Han var 1563—67 Maria
Stuarts statssekreterare och främste politiske
rådgivare. Ehuru inblandad i mordet på Darnley
1567, bröt han för en tid med drottningen men
hörde efter hennes tillfångatagande till dem, som
i det längsta höllo fast vid henne i Skottland;
han avled efter att hjältemodigt ha försvarat
Edinburgh för Maria Stuarts räkning.
Maitland [méFtbnd], East M. och West
M., dubbelstad i Nya Syd-Wales, Australien;
21,000 inv. Medelpunkt i Australiens viktigaste
koldistrikt.
Maitland [méi’tland], Frederic
William, engelsk rättshistoriker (1850—1906), från
1888 prof, i Cambridge. Han ägnade sig
företrädesvis åt studiet av engelsk medeltidsrätt,
utgav rättegångsakter och skrev bl. a. ”Domesday
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
