- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 14. Lonicera - Mikado /
389-390

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Majestätsbrev - Majestätsbrott - Majeutik - Majfält - Majgreve - Majkop, Maikop - Majol - Majolika - Majonnäs - Major - Major, Georg - Majorana - Majorat - Majorca - Major domus - Majorennitet - Majorianus - Majoritet - Majorna - Majs

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

389

Majestätsbrev—Majs

390

Majestätsbrev (ty. Majestätsbrief),
tysk-romerska kejsarurkunder, som tillförsäkrade
undersåtarna fri- och rättigheter. Mest bekant är
kejsar Rudolf II :s m. 1609.

Majestätsbrott (lat. crimen laè’sae maiestätis),
förgripelse med ord el. gärning mot en stats
överhuvud. Enl. svensk rätt utgör m. ett s. k.
hög-målsbrott. Till m. i egentlig mening hänföras
endast misshandel (inkl, dödande) av konungen
el. regent el. brott mot konungens el. regentens
frihet (t. ex. tillfångatagande), men även dyl.
brott mot annan medl. av kungahuset straffas
mycket strängt. Smädelse o. dyl. mot konungen
el. annan kunglig person utgör en särskild,
lindrigare bestraffad brottstyp, kallad missfirmelse
mot kunglig person.

Majeutik (av grek, maiéutikè,
”barnförlossningskonst”) kallar Sokrates sitt förfarande att
genom frågor och prövning under samtal med
sina vänner ur deras eget inre framkalla
begreppen och bedöma om dessa andliga foster äro
missfoster el. goda, fullgångna tankar.

Majfält, namn på franska riksmöten under
ka-rolingiska tiden.

Majgreve, se Maj.

Majkop [majkå’p], Maikop, huvudstad i
Adygernas autonoma område, Nordkaukasien, vid
järnvägen Armavir—Tuapse; 65,000 inv., ryssar,
ukrainer och tjerkesser. M. ligger i SSSR:s till
storleken 3:e oljedistrikt med en årsproduktion
av 1,8 mill. ton. Trä- och livsmedelsindustri. M.
var ockuperat av tyskarna 1942—43.

Majol [-å’l], se Cellulosalim.

Majölika, se Fajans, sp. 157.

Majonnäs (fr. mayonnaise), tjock sås av olja
och råa äggulor jämte kryddor och ättika;
maträtt, tillredd med sådan sås, t. ex.
hummermajonnäs.

Majör (ytterst lat. mal’or, större, äldre) som
benämning på militär befälhavare uppstod först
i Spanien, där titeln tilldelades äldste kaptenen
och betecknade tjänstegraden på den befälhavare,
som förde underavd. närmast under reg., d. v. s.
bataljon. Härifrån fördes titeln över till andra
länder och är numera i de flesta härar vanl. den
lägsta reg.-officersgraden. — I Frankrike, där
motsv. titel är commandant, betecknar major icke
någon särskild tjänstegrad utan fogas till annan
titel för att angiva titelbärarens speciella
sysselsättning inom stabs- el. förvaltningsområde, t. ex.
m.-général, stabschef, médecin-m., reg.-läkare. —
Platsmajor hade förr befattning med
tjänsten inom en garnison, och tamburmaj or
anförde musiken under marscher m. m.

Ma’jor, Georg, tysk lutersk teolog (1502
—74), sedan 1536 teol. prof, i Wittenberg. M.
föranledde den s. k. majoristiska
striden, en kontrovers mellan M. och teologen N.
v. Amsdorf rörande trons förhållande till de goda
gärningarna. M:s påstående, att desso voro
nödvändiga för saligheten, syntes frånkänna tron
dess allena rättfärdiggörande kraft och således
vara ett återfall i den romerska läran. I motsats
till M. förklarade Amsdorf (1559), att goda
gärningar vore skadliga för saligheten; med denna

sats menade han närmast blott att, som Luther,
framhålla omöjligheten av att förtrösta på de
egna gärningarna.

Majoräna, bot., se Mej ram.

Majorät (mlat. majorätus), i vidsträcktare
bemärkelse den (i regel agnatiska) arvföljd, enligt
vilken viss egendom el. rättighet odelad tillfaller
e n person, som bestämmes endast genom den
högre åldern (lat. mal’or nätu, äldre; därav
namnet) el. i förbindelse med någon annan
omständighet. Olika slag av m. bilda sålunda s
eniora t e t, där den äldste i släkten tillträder arvet,
primogenituren, där den äldste av äldsta
släktgrenen succederar, och majoratet i
inskränktare betydelse, vid vilket närmaste
skylde-mannen, men om flera äro lika närskylda, den
äldste av dem är arvsberättigad. M. har
tillämpning inom statsrätten (tronföljd), länsrätten, vid
familj ef ideikommiss m. m.

Majorca [-jå’rka], dets. som Mallorca.

Mäjor do’mus, lat., hovmästare, hos flera
germanfolk urspr. titeln på en hovämbetsman i det
kungliga palatset. I Frankiska riket blev m.
småningom den egentlige regenten under
meroving-erna. Värdigheten som det samlade rikets m. kom
genom slaget vid Testri 687 till karolingernas ätt;
m. Pipin den lille av denna dynasti antog 752
kungatiteln.

Majorennitèt, myndighet (sålder).

Majoriänus, romersk kejsare i Västerlandet,
blev genom Ricimer upphöjd på tronen 457. M.
sökte förbättra rikets tillstånd, strävade efter
att återtaga Afrika men misslyckades och tvangs
att avsäga sig kronan (461). Han dödades s. å.
på Ricimers anstiftan.

Majoritet (av lat. mal’or, större) el.
plurali t è t (av lat. plus, mera), flertal, övervägande
antal; särskilt i fråga om röster vid ett val el.
vid besluts fattande av en församling. Man
plägar skilja mellan absolut m., som utgör mer
än hälften av hela det antal, som kan komma i
fråga (t. ex. antalet avgivna röster vid ett val),
och relativ m., då nyssnämnda storlek icke
uppnåtts. Till skillnad från dessa båda slag av
enkel m. menar man med kvalificerad
m. en på visst sätt stärkt m., t. ex. då två
tredjedelar av avgivna röster erfordras för att en
person skall bli vald el. ett beslut giltigt.

Ma’jorna, stadsdel i Göteborg (se d. o., sp.
627 och kartan).

Majs, Zea mays, ett storvuxet, ettårigt
sädesslag, ursprungligt i Sydamerika, ej känt i vilt
tillstånd men möjl. härstammande från det
bladrika gräset i Mexico Euchlaena mexicana (se
d. o.). En amerikansk forskare, P. C.
Mangels-dorf, har emellertid genom cytologiska
undersökningar klarlagt, att Euchlaena är en hybrid
mellan en Zca-art, ett slags hylsmajs (podcorn),
och det närbesläktade Tripsacum. Podcom skulle
alltså vara ursprungsformen även för m. och
hemlandet centrala Sydamerikas lågland. Till
Europa infördes m. kort efter Amerikas
upptäckt. Numera odlas m. täml. vanligt över hela
de tropiska och de varmtempererade
produktions-bältena. Dess avgjort viktigaste odlingscentrum

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:19:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffn/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free