Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lurçat, 1. Jean - Lurçat, 2. André - Lurendreja - Luristan - Lurö skärgård - Lus - Lusaka - Luschan, Felix von - Luscinia - Lusflugor - Lusíadas, Os - Lusignan - Lusitaner - Lusitania - Luskung - Lussi (Lusse) - Lussin(o) - Lussjuka, ftiriasis el. pediculosis - Luster (Lyster) - Lustgas, kväveoxidul - Lustgasapparat - Lustgården - Lustjakt - Lustmord - Lustration - Lustrum - Lustspel - Lusus - Lusättiga - Lut - Luta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
169 Lurendreja—Luta 170
som bokillustratör. L. är representerad bl. a. i
museer i Moskva, Wien och New York.
2) André L., den föreg:s bror, arkitekt (f.
1894), har i radikal, av Le Corbusier influerad
anda skapat några av den franska
funktionalis-mens mest kända byggnadsverk.
Lurendreja, smuggla.
Luristän, provins i v. Persien, kring Saimarreh
rud och dess bifloder, i s. v. gränsande till Irak;
41,173 km2. Befolkningen är till största del
lurer. Huvudstad är Burudschird.
Lurö skärgård, i Vänern mellan Kållandsö och
Värmlandsnäs, består av ett par hundra smärre
öar och skär, av vilka de största äro de
sammanhängande Lurö, Källbergsö och Husö. L.
tillhör Eskilsäters sn i Värmland. — Litt.: R.
Sandegren, ”Beskrivning till Kartbladet Lurö”
(S.G.U., ser. Aa, n:r 166; 1927).
Lus, zool., se Löss.
Lusa’ka, huvudstad i britt, kolonien
Nord-Rhodesia, vid järnvägen
Bulawayo—Élisabeth-ville; c:a 40,000 inv. (därav 4,500 européer).
Luschan [löjan], Felix von, österrikisk
antropolog och etnograf (1854—1924), urspr.
läkare. Han anställdes 1885 vid Museum für
Völ-kerkunde i Berlin och var från 1904 dess chef.
1900—22 prof, i antropologi och etnografi vid
Berlins univ. L. företog vidsträckta
forskningsresor. Han ledde bl. a. 1890—94 och 1902
utgrävningarna vid Sendschirli i Turkiet. Bland
hans många arbeten märkas ”Die Altertümer von
Benin (3 bd, T919) och ”Sendschirli” (5 bd,
1893—1943).
Lusci’nia, se Näktergalen.
Lusflugor, Pupi’para, äro flugor, som
utmärkas av tillplattad kropp samt rakt utåtriktade
ben och nästan läderartad hud. Honorna föda
fullt utbildade larver el. puppor. De parasitera
helt el. delvis på däggdjur el. fåglar och i ett
fall på bin. Hit höra bl. a. hästflugan och
fårlusen (Melophagus ovinus), som är omkr. 5 mm
lång och till färgen brun. Den är blodsugande
och anträffas ofta massvis i fårens ull, vanl. på
huvudet. Hit hör även bilusen (se Bin, sp. 54).
Lusfadas [lozi’aÖaJ], Os (”Lusiaderna”), dikt
av Camöes (se d. o.).
Lusignan [lyzinjä’], fransk medeltidsätt, se
Guido och Cypern.
Lusitäner, folkstam i det foina Spanien, prov.
L u s i t a n i a, största delen av nuv. Portugal.
Lusitania [lösitéi’nja], engelsk
passagerar-ångare om 31,500 ton, tillhörande Cunardlinjen,
som 7 maj 1915 på morgonen torpederades
utanför Irlands sydkust av en tysk undervattensbåt,
varvid av 1,906 ombordvarande 1,198 omkommo,
bland dem 124 amerikanska medborgare.
Händelsen bidrog väsentligt att förbereda
folkstämningen i U.S.A. för ett amerikanskt deltagande i
kriget mot Tyskland.
Luskung, se Ormdrag.
Lu’ssi (Luss e), se Lucia.
Lussin(o) [losi’n(å)] (it.; serb.-kroat. Losinj},
ö i Adriatiska havet s. ö. om Istrien, tillhörande
Kroatien, Jugoslavien; 75 km2, c:a 10,000 inv.
L. är 30 km lång och når i n. 588 m ö. h.
Turisttrafik, vin- och fruktodling. 1920—47
tillhörde L. Italien.
Lussjuka, f t i r i’a s i s el. p e d i c u 1 ö s i s,
framkallas av löss, som förekomma som
parasiter hos människor och djur. Hos människan
uppträda tre arter, huvudlusen, flatlusen och
klädlusen. Särskilt klädlusens bett framkalla intensiv
klåda, och till följd därav uppstår en mängd
sårnader, bölder, ärr och pigmenteringar, varmed
huden blir översållad och får ett karakteristiskt
utseende, som kan ge skäl för namnet 1.
Klädlusen avlägsnas genom bad och rengöring
(desinfektion) av kläderna, de övriga genom ingnidning
med sabadill- el. sublimatättika, petroleum el. dyl.
Luster (förr Lyster), härad i Sogn og
Fjor-dane fylke i v. Norge, kring Lusterfjord
(45 km lång) och Gaupnefjord, Sognefjordens
n. ö. grenar; 1,537,63 km2; 2,900 inv. Horungene
(Store Skagastölstind, 2,405 m ö. h.) och
Fanaråken resa sig branta och mäktiga i s. Från
Skjol den innerst i Lusterfjord går en känd
fjällväg över Turtagrö turisthotell och Sognef jell till
Gudbrandsdalen.
Lustgas, kväveoxidul, se
Kväveföreningar och Lustgasapparat.
Lustgasapparat, apparat för inandning av
lustgas i bedövnings-(narkos-)syfte. Man har
konstruerat lätt transportabla apparater, som
kunna medföras av barnmorska vid förlossningar
i hemmen. Den apparat, som användes vid
förlossningar, levererar enbart lustgas och ger god
smärtlindring. Konstruktionen är sådan, att
barnaföderskan efter instruktion på egen hand kan
använda sig av apparaten. L. för sjukhusbruk
är av annan konstruktion. Den levererar även
syrgas, och som narkosmedel kan förutom
lustgas t. ex. eter el. cyklopropan användas, var för
sig el. i olika kombinationer. En särskild
apparatur till L, spiropulsatorn, möjliggör en
praktiskt taget riskfri narkos vid lung- och hj
ärtoperationer.
Lustgården, tidskrift, se Dendrologi.
Lustjakt, se Yacht.
Lustmord, ett mord, som har sitt upphov i
höggradigt stegrad sexuell abnormitet av det slag,
som plägar kallas sadism.
Lustratiön (lat. lusträtio), en fornromersk
kultakt, varigenom personer el. föremål skulle
renas från någon befläckelse och tryggas mot
faror.
Lüstrum (lat.) var den vanliga beteckningen
för det reningsoffer, varmed censusförrättningen
i det gamla Rom avslutades. Som en sådan
förrättning påbörjades vart femte år, har ordet 1.
fått betydelsen ”femårsperiod”.
Lustspel, dets. som komedi (se d. o.).
Lüsus, lat., spel, lek. — L. natürae,
naturens lek; slump.
Lusättika, farm., se Sabadilla.
Lut, lösning, vanl. av alkaliska ämnen, ss.
kali- och natrönhydrat, pottaska, soda och såpa,
men ibland även av andra ämnen, t. ex. vid
papperstillverkningen sulfit-1. el. sulfat-1.
Luta (av arab. al’-üd, därav sp. laucT),
knäppinstrument med välvd kropp, hals med tvärband,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
