Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lufttrafik (flygtrafik) - Lufttrupper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
Lufttrupper
86
stodo till flygresenärernas förfogande. De
inter-kontinentala linjerna följa i stort sett jordklotets
storcirklar. För att tillgodose flygsäkerheten har
Internationella luftfartsorganisationen bl. a. på
Nordatlanten utplacerat 13 väderskepp,
vilka per radio ge flygplanen viktiga
meteorologiska uppgifter. Världsflygnätet utmärkes av
”stamlinjer” mellan viktiga kommersiella centra, och
från dessa utgå lokala ”bilinjer” (eng. feeder
lines). Efter 2:a världskriget finnas utom
linjeflygbolagen, vilka utföra reguljära flygningar enl.
fastställt trafikprogram, dels flygbolag, vilka
utföra kommersiella flygningar med passagerare
och gods utan fastställd tidtabell på
certeparti-basis (charterflygningar), dels bolag,
vilka på beställning utföra kortare flygningar
inom hemlandet för olika ändamål (t a x i
flyg-ni n g a r).
De första planerna på svensk 1.
framfördes 1917 av kapten O. Dahlbeck. Thulinverken
anordnade 1919 passagerarflygningar mellan
Malmö och Köpenhamn. Löjtnant P. O.
Herrströms flygbolag, P. O. Flygkompani, upprätthöll
under mars 1920 en luftpostlinje på sträckan
Stockholm—Åbo—Helsingfors. Vid anläggandet
av Porjus’ kraftstation flög Vattenfallsstyrelsen
1920—23 i egen regi en linje mellan Porjus
och Suorva i Lappland. 1919 bildades Svenska
lufttrafik-ab., som 1920 försöksvis bedrev
linjetrafik från Malmö till Warnemünde och Reval.
Verksamheten nedlades inom kort. På initiativ
av bröderna C. och A. Florman bildades ab
Aero-transport (ABA) 1924, och den 2/e s. å.
startade ett flottörförsett sjöflygplan den första turen
på linjen Stockholm—Helsingfors. Följ. mån.
tillkom linjen Malmö—Köpenhamn—Hamburg. 1925
års riksdag beslöt att lämna statsunderstöd vid
uppbyggande av 1. ABA erhöll därför årlig
subvention, och småningom förvärvade staten även
aktiemajoriteten i bolaget.
Då linjetrafik påbörjades 1929, funnos endast
tre civila flygplatser inom landet, näml,
sjöflygplatserna vid Stockholm (Lindarängen) och
Göteborg (Torslanda) samt landflygplatsen vid Malmö
(Bulltofta). Stockholm blev utgångspunkt för
linjen till Helsingfors, Göteborg för en linje till
Köpenhamn 1925—26. Flygplatsen vid Göteborg
utnyttjades senare även som mellanlandningsplats
vid nattpostflygningar till Oslo. Betr,
nattpost-flygningar, som inleddes 1928 med en linje till
London, var ABA pionjär i Europa. 1932 års
riksdag beslöt, att luftfartslederna Stockholm—
Malmö och Malmö—Göteborg—norska gränsen
skulle anläggas, och dessa voro iordningställda
1938. Vidare påbörjades 1933 byggandet av
Stockholm-Bromma flygplats, som invigdes 1936.
Under årens lopp företogos andra förbättringar
av markorganisationen. Malmö-Bulltofta flygplats
utvidgades. Vidare byggdes landflygplatserna
Gö-teborg-Torslanda, Norrköping-Kungsängen,
Jönköping, Visby, Karlstad, Sundsvall/Härnösand.
Vid krigsutbrottet 1939 hade Sverige genom ABA
1.-förbindelse med Amsterdam, Berlin, London,
Mariehamn, Moskva, Paris, Reval, Riga och
Zürich. Dessutom hade 1933 reguljär
flygförbin
delse (första inrikeslinjen) öppnats med Visby.
Post och gods befordrades med nattpostlinjen
Stockholm—Malmö—Köpenhamn—Hannover.
Efter 2:a världskrigets utbrott måste 1. starkt
reduceras, men under vissa perioder upprätthölls
linjetrafik med Danmark, Finland och Tyskland.
Dessutom flögos under denna period tidvis
kurir-flyglinjerna Stockholm—Aberdeen och Stockholm
—Moskva. 1943 bildades genom aktieteckning av
representanter för industriföretag och rederier
Svensk interkontinental lufttrafik ab. (SILA),
vars uppgift skulle bli att omhänderha den
inter-kontinentala L, framför allt till U.S.A. ABA
skulle svara för den kontinentala 1. inom Europa.
SILA skulle med egen flygande materiel
genomföra sitt trafikprogram under utnyttjande av
ABA:s tekniska organisation och flygande
personal.
Efter vapenstilleståndet 1945 upptog ABA
snabbt trafik på gamla och nya linjer, och SILA
började flyga på de transoceana linjerna till
Amerika. Under åren 1946—48 bedrev därjämte
det privatägda Skandinaviska aero ab.
charterflygningar till Europa och länderna vid
Medelhavet. — 1946 bildades konsortiet SAS, vari
SILA, DDL och DNL ingingo. Sedan 1948
drives all svensk 1. på utlandet inom SAS-samarbetets
ram genom att ABA, DDL och DNL även
bedriva 1. inom Europa gemensamt. Efter utredning
av K. m:t sammanslogos ABA och SILA från
3% 1948 till ett gemensamt bolag, vars firma
blev ab. Aerotransport (ABA). Aktiekapitalet,
50 mkr, är lika fördelat på staten och enskilda.
De router, som flygas av SAS, omfatta utom
trafiken inom Skandinavien huvudsaki.
förbindelser till Amsterdam, Aten, Bangkok, Bremen,
Buenos Aires, Kalkutta, Dakar, Damaskus,
Düsseldorf, Frankfurt a. M., Genève, Glasgow,
Hamburg, Helsingfors, Kairo, Karachi, Khartum,
Lissabon, London, Lydda, Nairobi, New York,
Madrid, Milano, Nice, Paris, Prag, Rom,
Stuttgart, Teheran, Warszawa, Wien och Zürich. Den
svenska inrikestrafiken omfattar följ, linjer:
Luleå—Sundsvall—Stockholm,
Stockholm—Göteborg, Stockholm—Malmö och
Stockholm—Norrköping—Visby.
Den modernaste flygande materielen i SAS :s
flygplanflotta består av 4-motoriga flygplan av
typen Douglas DC-6 samt 2-motoriga,
svensktillverkade flygplan av typen Saab 90 A-2
”Scan-dia”. ABA äger c:a 30 passagerarflygplan.
Lufttrupper, gemensam benämning på alla slag
av trupper, som transporteras med flygplan. De
bestå av fallskärmstrupp, glidplanstrupp och
transportplanstrupp. Landsättning av 1.
benämnes luftlandsättning. —
Fallskärmstrupp transporteras från baserna i
transportplan och landsättes med fallskärmar.
Landsättningen kan ske i praktiskt taget all slags terräng,
dock vanl. på öppna platser, och vid alla tider på
dygnet. Fallskärmstrupps uthopp sker i regel på
100—200 m höjd. Falltiden blir då 20—30 sek.
Fallskärmstrupp är rikligt utrustad med
automatvapen. Tyngre vapen samt t. o. m. bilar och
mindre stridsvagnar kunna landsättas med fallskärm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
