Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lufttrafik (flygtrafik)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
Lufttrafik
84
Av de under tiden mellan världskrigen använda
trafikflygplanen märkas olika typer från N.V.
Nederlandsche Vliegtuigenfabriek Fokker,
Amsterdam, ss. typ F XII (14 passagerare, hastighet
220 km/tim.) och typ F XXII (22 passagerare,
hastighet 220 km/tim.), samt från Junkers
Flug-zeugwerk, Dessau, ss. typ G 23 (9 passagerare,
hastighet 150 km/tim.) och typ Ju 52 (15
passagerare, hastighet 240 km/tim.).
Det europeiska linjenätet kompletterades
småningom med 1. till andra världsdelar. 1930
öppnades reguljär förbindelse mellan Amsterdam
och Batavia i dåv. Nederländska Ostindien, dit
man kunde flyga på 9 dagar. 1933 kunde man
dessutom färdas från Toulouse till Buenos Aires
på 8 dagar, från Marseille till Saigon på 8 dagar,
från Moskva till Vladivostok på 4 V2 dagar, från
London till Kapstaden på 11 dagar och till
Ka-rachi i Indien på 7 dagar.
Även luftskepp användes till en början i
reguljär 1. inom Tyskland. Dessutom öppnade
Deutsche Lufthansa i samarbete med Syndicato
Condor i Sydamerika reguljär luftskeppstrafik
på linjen Friedrichshafen—Rio de Janeiro 1931.
I Förenta Staterna upprätthöllos intill
1927 flyglinjer praktiskt taget endast för
befordran av post. Den första reguljära flygpostlinjen
öppnades 1918 mellan New York och Washington.
Den första internationella linjen för passagerare
började flygas 1920 mellan Key West, Florida,
och Habana på Cuba, vilken linje 1927 övertogs
av det då bildade Pan American Airways (PAA).
1924 erhöll Colonial Airlines Inc. som första
civila bolag kontrakt å befordran av post mellan
Newark och Boston. Charles Lindberghs
flygning över Atlanten från New York till Paris
1927 medverkade till att passagerartrafiken snabbt
ökade. 1930 öppnade Transcontinental & Western
Air Inc. (nuv. Trans World Airline, TWA)
pas-sagerartrafik mellan atlantkusten och
stillahavs-kusten i U.S.A. Turen tog till en början 36
tim., inkl, nattuppehåll, men 1934 insattes den då
nya och sedermera i mycket stor utsträckning
använda flygplantypen Douglas DC-3 (21
passagerare, hastighet 300 km/tim.), varvid samma tur
kunde göras på 16 tim. Ytterligare flyglinjer
tillkommo genom bildandet av flygbolagen United
Air Lines Inc. (UAL) 1931, American Airlines
Inc. 1934, Capital Airlines (PCA) 1936 m. fl.
Pan American Airways öppnade 1935
postförbindelse över Stilla havet från San Francisco
till Manilla och 1937 passagerarförbindelse till
Hong-kong med flygbåtar av typen Martin M.
130, vilka sedermera ersattes av flygbåtar av
typen Boeing 314 ”Clipper”, som kunde
transportera 74 passagerare med en hastighet av c:a 300
km/tim. Med samma flygplantyp organiserade
PAA 1939 1. över Atlanten mellan U.S.A. och
Europa via Bermudaöarna och Azorerna till
Lissabon.
Krigsutbrottet 1939 medförde, att 1.,
som befann sig under stark utveckling, måste
nedläggas i mycket stor utsträckning. Under
kriget vunnos dock erfarenheter, som skulle komma
1. till godo senare. En förbättring av
flygpla
nens prestanda (hastighet, aktionsradie och
lastförmåga) samt av den flygplanburna
utrustningens konstruktion framtvingades i accelererad takt.
Effektiv och driftsäker radio- och
instrumentutrustning bidrog till att landflygplan kunde
användas för överhavsflygningar i st. f. de
dyrbarare och mera underhållskrävande flygbåtarna.
Då 2:a världskriget led mot sitt slut, gjordes
olika förberedelser för en väntad, kraftig
expansion av 1. I Sverige bildades 1943 Svensk
interkontinental lufttrafik a b.
(SILA), vars huvudsakliga uppgift skulle bli
att komplettera ab. Aerotransports verksamhet
genom interkontinental linjeflygning över
Atlanten till U.S.A. — För att åstadkomma rättvis
fördelning av den internationella 1. och draga upp
riktlinjer för världens civilflyg samlades 1944
under pågående krig representanter för c:a 40
länder till en luftfarts konferens i
Chicago. Underhandlingarna resulterade i en
ny luftfartskonvention, som trädde i kraft 1947.
Den s. k. Chicagokonventionen
föreskrev internationell standard betr. bl. a.
luftfarts-leder, trafikledning, flygradiokommunikation,
cer-tifiering av flygande personal, luftvärdighet för
flygande materiel, registrering av luftfartyg,
loggböcker och flygjournaler, väderlekstjänst,
flygkartor, säkerhetstjänst, haveriutredningar och
tullprocedur. Vidare förutsatte
Chicagokonventionen bildandet av Internationella
luftfartsorganisationen, som fick sin
definitiva utformning 1947.
1945 ägde ett möte rum i Habana mellan
representanter för koncessionerade flygbolag, och
därvid skapades en internationell sammanslutning,
International Air Transport Association (IATA),
som övertog arbetsuppgifterna från det 1919
tillkomna International Air Traffic Association,
vilken organisation upphört att fungera 1939.
Redan under första halvåret 1945, d. v. s.
innan krigsoperationerna upphört, började den
civila 1. åter byggas upp. De kontinentala
linjenätens omfattning blev snart större än den
varit 1939-
L. efter 2 : å världskriget
karakteriseras av att de gamla kontinentala routerna
kompletterats med ett flertal interkontinentala linjer
över världshaven. I juni 1945 utförde SILA den
första svenska flygningen på linjen Stockholm—
New York med en ombyggd ”flygande fästning”
(Boeing B-17). Ett uppmärksammat och
betydelsefullt skandinaviskt samarbete inleddes 1946
genom att DDL, Det norske luftfartselskap a/s
(DNL) och SILÄ bildade konsortiet S candinavian
Airlines System (SAS) för att gemensamt under
detta namn bedriva interkontinental 1. Samarbetet
utvecklades vidare 1948, då ABA samt de danska
och norska flygbolagen beslöto att likaledes
under benämningen SAS göra gemensam
trafikinsats på det europeiska linjenätet. Världens
interkontinentala 1. tillväxte hastigt, och komfortabla
flygplan, utrustade med övertryckskabin (t. ex.
Douglas DC-6, 48 passagerare, hastighet 460
km/tim.), där lufttrycket, oberoende av
flyghöjden, hålles vid för passagerarna behaglig nivå,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
