Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luftstridskrafter - Luftstrupe, trachea - Luftstrupens sjukdomar - Luftstängsel, luftspärr - Luftsäck - Luftterritorium - Lufttomt rum - Lufttorped - Lufttrafik (flygtrafik)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
Luftstridskrafter—Lufttrafik
82
Luftstridskrafter, ett lands flygvapen (se
d. o.).
Luftstrupe, t r a c h é a (grek. trachei’a), den
del av luftvägarna, som ligger mellan
struphuvudet och bronkerna. Den bildar den gemensamma
luftvägen för båda lungorna och har hos vuxna
en längd av 10—15 cm och en vidd av 1,5—2,5
cm. Framtill och åt sidorna är den
cylinderfor-mad och fast genom inlagring av ett 20-tal tätt
liggande, från sida till sida tillplattade
brosk-ringar. Dessa ringar äro dock ej fullst. utan
defekta baktill, där väggen är mjuk och bildas
av bindväv och rikliga stråk av glatt
muskulatur. Insidan av luftstrupens vägg beklädes av
en slemhinna, försedd med flimmerepitel.
Flimmerrörelsen är riktad mot svalget, varigenom det
slemsekret, som fuktar ytan, alltjämt drives utåt,
tills, m. de sot- och dammpartiklar, som
inkomma vid andningen och till största delen fastna
här.
Luftstrupens sjukdomar. De vanligast
förekommande sjukdomarna i 1., de akuta katarrerna,
förekomma sällan isolerade utan vanl. i samband
med liknande förändringar i övriga delar av
luftvägarna. Vid t. ex. ”förkylning”, där
samtidigt med snuva och retningar i halsen, heshet
och hosta förefinnas, kunna dessa senare symtom
vara ett uttryck för en katarr i 1. Faran för
en spridning av processen ner i de finare
luftrören och till själva lungvävnaden föreligger ofta
(se Influensa). — De kroniska katarrerna i 1.
äro i regel också ett delsymtom av liknande
förändringar i ovanför liggande delar av
luftvägarna. Utlösande orsaker äro bl. a. ett överdrivet
bruk av alkohol och tobak, kroniska varbildningar
i näsan och näsans bihålor samt irriterande
beståndsdelar i den inandade luften. — Främmande
kroppar förekomma mindre ofta i 1. än i
matstrupen och vanligast hos barn, där vid en djup
inandning ett i munhålan instoppat föremål, en knapp,
nål, nötskal etc. lätt suges genom
struphuvudspringan ned i I. Efter ett första stadium av
konvulsivisk hosta kan sedan inträda en relativt
lugnare period, i vilken dock upprepade svåra
hostanfall väcka misstanken om att allt ej står
rätt till.
Luftstängsel, luftspärr, anordning för att
skydda städer mot luftanfall, bestående i mellan
förankrade ballonger spända linor och från dessa
nedhängande smäckra linor, avsedda att snärja
anfallande flygplan och få dem att störta.
Luftsäck, zool., se Fåglar, sp. 359.
Luftterritorium, det luftområde, som är
beläget över en stats territorium och
territorialvatten.
Lufttomt rum, se Vakuum.
Lufttorped, krigsv., se Raket.
Lufttrafik (flygtrafik), kommersiell
befordran av passagerare, post och gods med
luftfartyg, påbörjades redan 1914, då en reguljär
flyglinje upprättades mellan Tampa och S:t
Pe-terborough i Florida (jfr Flygning). Likaledes
trafikerade ett nystartat flygbolag, Aerial
Transportation Co., s. å. linjen Newport News—New
York. Först efter de stora framsteg för
flygtekniken och flygplantillverkningen, som gjordes
under 1 :a världskriget, blev dock 1. av någon
betydelse för samfärdseln. L. i egentlig mening
tog sin början 1919, då dels det första
passa-gerarflygplanet, tillhörande Deutsche Luftreederei,
startade på linjen Berlin—Weimar, dels den
kände franske flygplankonstruktören L. Breguet
började flyga post och gods mellan Paris och Lille.
Äldsta, ännu existerande flygbolag, är Det
Danske Luftfartselskab (DDL), som grundades
1918. Det bekanta holländska flygbolaget
Konink-lijke Luchtvaart Maatschappij (KLM) bildades
1919. S. å. bildades i Haag International Air
Traffic Association (IATA) av en grupp
brittiska, tyska, holländska och skandinaviska
(varav ett svenskt) flygbolag. 1922 upprättades under
N. F :s ledning Internationella 1 u f
t-fartskommissionen, vars uppgift bl. a.
var att stadfästa internationella bestämmelser för
1. Inom de olika staterna tillsattes
luftfartsmyndigheter, som hade att handlägga
ansökningar om koncession på flyglinjer samt att
utöva teknisk inspektion av den bedrivna 1. och
kontroll av den använda flygmaterielen.
Tillkomsten av 2-motoriga trafikflygplan bidrog till att
i avsevärd grad öka flygsäkerheten. För att
möjliggöra driftsäker, regelbunden linjeflygning
skapades en omfattande markorganisation.
Av betydelse ur inkomstsynpunkt var, att det i
många stater uppdrogs åt flygbolagen att
transportera post. I flera fall tillkommo speciella
flygpostlinj er, varvid posten ibland flögs
till bestämmelseorten under natten. Allmänhetens
förtroende för 1. ökades gradvis, och
passagerar-frekvensen steg, sedan flygning blivit ett snabbt,
säkert och komfortabelt sätt att färdas.
Internationella bestämmelser om
flygtransportföretagens ansvarighet upprättades genom luftfart
s-konventionen i Warszawa 1929.
Linjenätet i Europa tillväxte hastigt.
Reguljära flyglinjer tillkommo mellan de större
städerna, och bland de första förbindelserna voro
linj erna London—Paris, London—Amsterdam,
Berlin—Hannover. 1933 hade det europeiska
lin-jenätet en längd av 130,000 km el. V3 av det
dåv. europeiska järnvägsnätets längd. Bland
nytillkomna flygbolag märktes Imperial Airways
Ltd (uppgick sedermera i British Overseas
Airways Corp., BOAC), som konstituerades 1923
genom sammanslagning av fyra brittiska flygbolag.
Det svenska ab. Aerotransport (ABA)
igångsatte sin verksamhet 1924. Ung. samtidigt
började det belgiska bolaget S. A. Beige
d’exploi-tation de la navigation aérienne (SABENA)
bedriva 1. genom att en passagerarlinje mellan
Rotterdam och Basel öppnades. 1926 grundades det
tyska, statssubventionerade Deutsche Lufthansa
A.G. genom sammanslagning av Junkers
Luft-verkehrs A. G. och Deutscher Aero Lloyd. I
Schweiz bildades 1931 S chweizerische
Luft-verk-ehr A.G. (Swissair) och i Frankrike 1933
Air France ur fem mindre bolag. Italienska
flygbolaget Ala Littoria grundades 1934 likaledes
genom sammanslagning av ett antal mindre bolag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
