Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lufttrupper - Lufttryck - Luftwaffe, Die - Luftvapen - Luftvärn, luftvärnsartilleri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
Lufttryck—Luftvärn
88
Som transportmedel att användas efter
luftlandsättningen medföras ofta cyklar och motorcyklar.
— Glidplanstrupp transporteras i glidplan
från baserna till landningsområdet. Glidplanen
bogseras av flygplan samt frånkopplas i regel på
1,000—3,ooo m höjd och på 5—15 km avstånd
från landningsområdet. Glidplanen kunna ibland
vara utrustade med motorer för flygning den
sista sträckan. Landningen sker på öppna
platser och raka vägar. Landningssträckan är
mycket kort, som regel ej över 100 m. Glidplan
kunna landa även i mörker, dimma och rök, om
tekniska hjälpmedel härför finnas (infrafyrar
m. m.). Glidplan, avsedda för personaltransport,
lasta vanl. 15—30 man. För transport av tyngre
materiel, ss. art.-pjäser och stridsvagnar,
användas större glidplan med en lastförmåga av inemot
20 ton. — Transportplanstrupp
transporteras i transportplan från baserna till
land-sättningsområdet och landsättes på permanenta
el. tillfälligt iordningställda flygfält.
Transportplanstrupp utgöres i regel av vanliga arméförband
och landsättes vanl. i skydd av tidigare landsatt
fallskärms- och glidplanstrupp.
Under slutskedet av 2 :a världskriget insattes
hela divisioner 1. (t. ex. i Arnhem-operationen
i sept. 1944 3, vid övergången av Rhen i mars
1945 4 l.-div.). En l.-division består exempelvis
av 1 fallskärmsreg. samt, transporterade i
glidel. transportflygplan, 2 infanterireg., 1
artilleri-reg., ingenjörbataljon, pansar- och
luftvärnsbatal-joner samt underhållsförband. Styrkan varierar
mellan 8,000—9,000 man (Sovjetunionen) och
17,000—18,000 (Storbritannien och U.S.A.).
Erfarenheterna från 2:a världskriget visade, att
luftlandsättning av större styrkor ej ledde till
framgång, om ej samband med egna markstyrkor
uppnåddes inom ett par dygn. Med hänsyn till
teknikens utveckling är det dock mycket troligt,
att självständiga luftlandsättningsoperationer
kunna komma till utförande i ett kommande krig.
Lufttryck, det av jordatmosfären utövade
trycket. Enär luften är en blandning av gaser,
strävar den att utfylla det rum, vari den befinner
sig, och utövar därför på väggarna av detta rum
el. på en kropp, som befinner sig i luften, ett
allsidigt tryck. Om luften är stillastående, är dess
tryck = vikten av den ovanför liggande
luftpelaren. För luft i rörelse gäller detta icke
exakt. L. är beroende av luftpelarens höjd och
avtager därför, då man förflyttar kroppen till
högre luftlager. L. mätes med barometer och
anges vanl. i mm kvicksilver el. millibar. L:s
förändringar registreras med barograf. Ett
normalt barometerstånd (760 mm kvicksilver)
verkar på 1 cm2 med en kraft av 1,003328 kg. L.
uttrycktes i modern meteorologi i millibar, som
utgör 0,75 mm Hg. På alla 2:a klass
meteorologiska stationer avläses 1. regelbundet flera ggr
om dygnet och är den viktigaste observationen,
som ligger till grund för de synoptiska kartorna.
För detta ändamål reduceras det på barometern
avlästa 1., till havsytan. L:s medelvärde vid
havsytan varierar med breddgraden och med
årstiderna kring 760 mm. I medeltal för hela jorden är
1. 758,3 mm. De icke periodiska fluktuationerna
kunna bli högst avsevärda. 1 Sibirien har
avlästs 808,7 mm, över Kinesiska sjön 685,2 mm.
Det hittills lägsta värdet i Stockholm är 711,3
mm 2% 1863; ett bland de högsta värdena i
Sverige är 797,8 mm 23/i 1907. L. har utom en
daglig även en halvdaglig period, vars extremer på
alla platser infalla på samma tider och är mest
utvecklad i tropikerna. Dess båda maxima infalla
kl. 10 och kl. 22, minima kl. 4 och kl. 16. Denna
period har ett kosmiskt ursprung, och amplituden
hos en hel svängning avtager från ekvatorn (c:a
1,6 mm) mot polerna (0,0 mm). L. har också
en årlig växling till följd av olika uppvärmning
över land och hav. L. är om sommaren lågt över
fastland och högt över hav, om vintern tvärtom.
L:s fördelning över jorden framgår av
isobar-kartorna. Januarilufttrycket är något
under 760 mm kring ekvatorn, i Nordaustralien
lägre. Mot n. och s. tilltaga sedan 1. till c:a
300 n. och s. br. På n. halvklotet, som har
vinter, framträder verkan av fördelningen av land
och hav på isobarfältet. Högsta 1. råder i Asien
och Nordamerika, lägsta på n. delen av Stilla
oceanen och Atlanten, och 1. är lägst mellan
Island och Grönlands sydspets. Mot nordpolen
tilltager 1. åter. På s. halvklotet, som har
sommar, avtager 1. raskt mot s. från 450 s. br.
Julilufttrycket: i ekvatoriala gördeln
håller sig 1. omkring 760 mm och tilltager mot s.
och blir högst vid 20—300 s. br. Därefter
avtager 1. raskt mot s. På n. halvklotet, som har
sommar, ligga lågtryck över Asien och sydvästra
Nordamerika, över Atlantens och Stilla havets
subtropiska bälten härskar högt 1., vilket avtager
mot n. Högtrycket på Atlanten ligger nu något
nordligare och är mer utvecklat än under vintern,
och detta gäller även Stilla havets högtryck, över
nordpolen är 1. högt. — Det är till stor del
fördelningen av land- och havsmassorna samt temp.,
som betinga denna fördelning av 1. I regel
avtager 1. med stigande temp. Det avtagande av
1., som förekommer utanför 300 br. trots
sjunkande temp., beror på de stora rörelserna i
atmosfären.
Luftwaffe, Die [di loTtvafa], ”luftvapnet”,
beteckning för de tyska luftstridskrafterna under
2:a världskriget.
Luftvapen, flygvapen (se d. o.).
Luftvärn (Iv), luftvärnsartilleri,
aktivt luftförsvar genom eldgivning med kulsprutor
och kanoner från marken el. från fartyg mot
anfall från luften; även organisationen härför,
truppslaget luftvärnet.
Flygvapnets alltmer ökade betydelse i
krigföringen medförde under mellankrigstiden
konstruerandet av speciella 1.-pjäser och l.-instrument
samt organiserandet av särskilda l.-förband.
Under 2:a världskriget skedde en fortsatt utveckling
av 1. för att anpassa det efter flygplanens snabba
tekniska framsteg och nya anfallsmetoder. Till
l:s mera betydelsefulla framsteg kunna räknas
införandet av radar samt förbättringar av
ammunitionen, bl. a. genom införandet av
radar-tändröret el. zonröret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
