Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kreuger, 2. Ivar - Kreüger, 3. Henrik - Kreuger, 4. Torsten - Kreuger, 5. Carl - Kreuger & Toll - Kreugerkoncernen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
787
Kreuger & Toll—Kreugerkoncernen
788
sätt som tidigare och att han i själva verket
ansåg sig göra sina företag och aktionärer en tjänst
genom det brottsliga hasardspel, som härvid
följde. Denna andra depression blev dock alltför djup
och långvarig även för en man med K:s
talanger. — Ehuru K:s privata utgifter torde ha varit
betydande, undvek han sorgfälligt att framträda
med något överdåd; hans sätt var närmast
blygsamt. Likväl ägde han en diskret förmåga att
på omvägar låta alla lyckade transaktioner snabbt
komma till offentligheten. — Litt.: K.
Drachen-fels, ”The real I. K.” (1933; sv. övers, s. å.);
G. Soloveytchik, ”The financier, the life of I.
K.” (s. å., även i sv. övers.); G. Cederschiöld,
”13 år med I. K” (1937).
3) Henrik Kreüger [kry’-], den föreg:s
kusin, ingenjör (f. 1882 24/e), examinerades från
Tekniska högsk. 1904, var assistent där 1905—
09, t. f. prof, i
väg-och brobyggnadskonst
1909—11, prof i
byggnadsteknik 1914—43,
prorektor 1927—31
samt högskolans rektor
1931—43; led. av
styrelsen för samma inst.
sedan 1945. Sedan
1908 har K. bedrivit
konsulterande
verksamhet inom såväl
väg- och
vattenbyggnads- som
husbygg-nadsbranschen (Kreü-gers konsulterande
in
genjörsfirma); han har i betydande utsträckning
blivit anlitad som sakkunnig i byggnadstekniska
frågor. Bland arbeten, vid vilka K. medverkat
som beräknare el. konstruktör, märkas
stadshusbygget i Stockholm (1911), Stadion (s. å.),
Nordiska kompaniets byggnad (1914), Konserthuset
(1923), Kanslihuset (1929—33), Amiralitetet
(1938), Nya kanslihuset (1945—46) samt Malmö
stadsteater (1939); han har vidare beräknat
radiomasterna i Varberg, Motala och Spånga. —
K. har utg. en mängd avh. rörande
materialegenskaper, beräkning av byggnadskonstruktioner,
byggnadsakustik samt ljud- och värmeisolation.
En del av forskningsresultaten äro
sammanfattade i den av K. förf, delen "Byggnadsmaterialier”
i ”De tekniska vetenskaperna”, bd 1, i avd.
Byggnadskonst (1920). K. blev hedersdr i Uppsala
1927, tekn. hedersdr 1944, led. av
Ingenjörsve-tenskapsakad. 1919 och var akad:s förste v.
preses 1943—45, led. av Vetenskapsakad. 1932 och av
Krigsvetenskapsakad. 1937.
4) Torsten K. [kry’-], bror till K.2),
finansman (f. 1884 17/e), genomgick 1901—05
Chalmers tekniska läroanstalt och specialstuderade
härefter vid Tekniska högsk. Han ritade och
byggde 1905—06 på uppdrag av sin far och
farbror Kalmar tändsticksfabrik och var dess chef
1906—13. För egen del förvärvade han en
fabrik för tillverkning av tändsticksmaskiner,
Sief-vert & Fornanders eftr., Kalmar. Fr. o. m. 1914,
sedan ab. Förenade tändsticksfabriker
konstitue
rats, deltog K. i bildandet av ett flertal andra
bolag, bl. a. Industri-ab. Standard, Rederi-ab.
Vulkan samt Rederi-ab. Skeppsfart. Han
skötte 1922—27 Svenska tändsticks-ab:s intressen i
flera av de öst-europeiska staterna, främst i
Polen, och grundade 1925 i Warszawa
”Amerikanska banken”, vars president han var till
1932; 1926—32 var K. polsk generalkonsul i
Stockholm. Från 1928 har K. varit verksam i
Stockholm, varvid Sydsvenska banken, vars till
34 mkr uppgående aktiekapital han ensam
kontrollerade, utgjorde tyngdpunkten i hans
intressen. övriga större placeringsobj ekt voro
Munksjö ab., Fiskeby fabriks ab. samt Sulitelma ab.
— K. förvärvade 1927 Stockholms Dagblad, ett
årtionde senare dessutom Stockholms-Tidningen
jämte Aftonbladet. Härtill kom förvärv av ab.
Centrum, som 1931—33 uppförde Citypalatset i
Stockholm. — I
Kreugerkoncernen var K.
efter 1927 föga
verksam ; dock fungerade
han 1921—30 som
verkst. dir. i
Högbro-forsens industri-ab.,
tillhörigt nämnda
koncern. Efter
Kreuger-kraschen 1932
häktades K. som
medansvarig för fallisemanget
men frikändes 1933 i
Högsta domstolen från
ansvar för
konkursförbrytelse. Domsto-
len fann dock, att innehavarna av
Högbrofors-obligationer lidit skada genom att subsidier
till bolaget i boksluten blivit upptagna som vinst,
ehuru driften i själva verket gått med förlust,
varigenom säkerheten för obligationslånet blev
delvis illusorisk. K. dömdes därför 1933 till 1
års straffarbete för ”bedrägeri mot allmänheten”
och att ersätta obligationsinnehavarnas förluster.
Domen saknade, enl. prof. V. Lundstedt, stöd
i då gällande lag. Även till I. Kreugers
konkursbo fick K. utgiva vissa betydande belopp,
varvid K. nödgades avveckla ett flertal av sina
intressen, bl. a. bankrörelsen. — I en process 1935
—37 sökte K. hävda rätt till den stiftelse, som
ägde aktiemajoriteten i Svenska Dagbladets ab.,
men förlorade detta mål. Trots dessa
ekonomiska bakslag kunde K. redan 1935 fortsätta sin
verksamhet som oberoende affärsman. Han var
1939—43 ägare av Råsunda förstads-ab. Såvitt
man känner till, äro hans huvudintressen sedan
1937 koncentrerade till Stockholms-Tidningen och
Aftonbladet; han äger sedan 1943 även
Väster-norrlands Allehanda.
5) Carl K. [kry’-], den föreg:s son,
publicist (f. 1914 W12), jur. kand. 1937, verkst. dir.
i Härnösands boktryckeri ab.-Västernorrlands
Allehanda 1944—46, ansvarig utg. för
Stockholms-Tidningen 1946—47, chefred, där sedan
1948.
Kreuger & Toll, se Kreugerkoncernen.
Kreugerkoncernen [kry’-], den koncern av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
