Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kreuger, 1. Nils - Kreuger, 2. Ivar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
785
Kreuger
786
Paris’ utkanter, landsbygden
el. Hollands kust, gärna med
hästar i arbete. Under besök
i hemmet målade K. solig
sommar på Öland el. på
västkusten, var från 1887 några
år bosatt i Varberg, där
samtidigt K. Nordström och R.
Bergh uppehöllo sig, och
övade där ett stiliserat
behandlingssätt av kombinerad
målning och teckning.
Terräng med vid utsikt, med
betande kor el. hästar i frihet
blev nu hans huvudområde.
Efter att ha flyttat till
Stockholm 1896 målade han en
mängd motiv därifrån. Lugnt,
intimt studium, konsekvens i
hållningen äro jämte aldrig
svikande målarglädje
genomgående element i hans jämna,
frodiga, solida verksamhet.
Han har även utfört
väggmålningar. — Litt: K.
Boström, ”N. K.” (1948).
2) Ivar K. [kry’-l, den
föreg:s kusins son, ingenjör,
finansman (1880—1932). K. examinerades 1899
från Tekniska högsk. och praktiserade 1900—
07 i olika länder. Bl. a. var han ett par
år verksam inom byggnadsbranschen i U.S.A.
K. återvände 1907 till Sverige, där han 1908,
tills, m. ingenjör Paul Toll, startade
byggnadsfirman Kreuger & Toll (K & T) med armerade
betongkonstruktioner som specialitet. Företaget,
som 1911 fick bolagsform (ab. Kreuger & Toll),
slog mycket hastigt igenom och torde 1912 ha
varit Stockholms
ledande inom sin
bransch. — Inom
tändsticksindustrien
engagerades K. 1913.
Hans far, konsul
Ernst K., och dennes
i London bosatte bror,
Fredrik K., innehade
tillsammans en
tändsticksfabrik i Kalmar
och en i Mönsterås;
båda fabrikerna
kämpade med av hård
konkurrens betingade
svårigheter; detsamma
gällde hela den svenska tändsticksindustrien i
övrigt. K. anlitades av fadern att medverka till
bildandet av en sammanslutning inom branschen.
Resultatet av denna aktion blev ab. Förenade svenska
tändsticksfabriker, i vilket — utom ab. Kalmar
& Mönsterås tändsticksfabriker — 7 andra
tänd-sticksbolag ingingo. Bolaget genomgick, med
K. som chef och representant för
aktiemajoriteten, en grundlig rationalisering, dels genom
driftskoncentrationer, dels och huvudsakligen på
försäljningssidan. Dess ställning gentemot den
Nils Kreuger: Kor, 1903. Th. Laurins saml., Stockholm.
tidigare huvudkonkurrenten, Jönköpings &
Vul-cans tändsticksfabriks ab., befästes än mer, sedan
K., delvis tills, m. K.4), lyckats inköpa de två
enda då existerande specialfabrikerna för
tillverkning av tändsticksmaskiner, inkl, dem
tillhöriga konstruktionspatent. Härigenom sattes K. i
stånd att till sin koncern foga även nämnda
huvudkonkurrent, vilket skedde i dec. 1917, då
Svenska tändsticks-ab. (STAB) bildades. Dessa
transaktioner, varigenom den svenska
tändsticksindustrien under loppet av ett fåtal år sattes på
fötter och konsoliderades till världens största
företag inom tändsticksbranschen, betraktades
som en lysande finansiell och organisatorisk
bedrift samt bidrogo till att grundmura förtroendet
till K. som genial finansman. — Rörande de
omständigheter, som ledde till K:s död och
Kreuger-företagens sammanbrott, se Kreugerkoncernen. —
K. synes efter sina grundläggande framgångar
ha behärskats av en orubblig tilltro till sitt eget
geni och sin förmåga att till sin och sina
företags fromma utnyttja alla förändringar i
konjunkturen, kanske rent av att själv i någon mån
länka världsekonomiens utveckling. För en
person av K:s läggning hade det, med hänsyn bl. a.
till det utomordentliga anseende han åtnjöt,
varit omöjligt att vid något enda tillfälle slå till
reträtt och medge begångna felspekulationer; han
föredrog den enklare utvägen att dölja misstagen
även för sina närmaste medarbetare.
Bokförings-falsarier synas i detta syfte ha tillgripits redan
1922—23, utan tvivel föranledda av förluster
under dåv. starka men kortvariga deflationsperiod.
Det kan på goda grunder förmodas, att K., då
depressionen efter börskraschen hösten 1929
inbröt, tänkt sig kunna övervinna de, som han
trodde, tillfälliga svårigheterna på samma enkla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
