Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krarup Nielsen, Aage - Krasch - Kraschan - Krasicki, Ignacy - Krasin, L. B. - Krasiński, Zygmunt - Krasnaja zvezda - Kraśnik - Krasno- - Krasnodar (Jekaterinodar) - Krasnodarområdet - Krasnogvardejsk - Krasnojarsk - Krasnojarskområdet - Krasnouralsk - Krasnov, Petr Niklajevitj - Krasnovodsk - Krasnyj Lutj - Krasnyj Sulin - Krass - Krasse - Krassin, Leonid Borisovitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
771
Krasch—Krassin
772
”Helvetet bortom havet” (1933), ”Bland
huvudjägare i Ecuador” (1934), ”Sol över Mexico”
(1938), ”Aloha. En söderhavsfärd” (1940), ”På
kryssning mot Nya Guinea” (1945), ”Landet med
de lyckliga leendena” (1946) och ”Återseende
med östern” (1948).
Krasch (ty. Krach), brak, katastrof (i
synnerhet ekonomisk).
Kraschan (av fr. crachat, spottkluns, under
franska revolutionen öknamn på
kommendörs-stjärna), kommendörskors av vissa ordnar.
Krasicki [krasji’tskji], Ignacy, greve, polsk
skald (1735—1801), 1766 furstbiskop av
Erme-land, 1795 ärkebiskop av Gniezno. Gevom sina
satirer, fabler, komiska hjältedikter, komedier
och undervisande skrifter blev K. Polens
främste författare under slutet av 1700-talet. Högst
nå hans ”Satyry” (1779).
Krasin, L. B., se Krassin.
Krasinski [krasji’njskji], Zygmunt, greve,
polsk skald (1812—59), räknas jämte Mickiewicz
och Slowacki till Polens tre stora skalder. Han
vistades från unga år mestadels i frivillig
landsflykt, fick sitt nervsystem förstört och blev till
sist blind. K:s litterära alstring omfattar ett stort
antal verk på prosa och vers. Känsligheten för
det egna folkets och för hela mänsklighetens
lidanden ledde K. till att söka sammansmälta
nationella och allmänmänskliga ideal till ett. Hans
dramatiska samtidsdikter ”Irydion” (1836) och
”Nieboska komedja” (Den ogudomliga komedien;
1835) förkunna de kristna idealens triumf; dessa
ideal böra ligga till grund både för det enskilda
och det offentliga livet. Ur denna övertygelse
framspringer även dikten ”Przedswit”
(Morgongryningen; 1843), helt ägnad åt Polens olyckor.
I denna utvecklar K. tanken, att Polen som
belöning för de brottsliga delningarna och de
olyckor landet sedan fått lida kommer att bli folkens
frälsare och leda dem till Guds rike på jorden.
En nödvändig förutsättning härför är dock
arbetet med den enskildes bättring, som skalden
uppmanar till i ”Psalmy przyszlosci” (Framtidens
psalmer; 1845) och i ”Psalm dobrej woli” (Den
goda viljans psalm; 1848). K:s saml. skr. utg.
bl. a. 1912 (9 bd). Flera av K:s verk ha till sv.
översatts av A. Jensen i ”Polska skalder” (1906).
— Litt.: Monogr. på polska av J. Kallenbach
(1904), T. Plini (1928) m. fl.
Krasnaja zvezda [kra’snaja zvjezda’] (”Röda
stjärnan”), rysk tidning, organ för ministeriet för
Sovjetunionens väpnade styrkor, grundad 1924,
utges dagligen i Moskva.
Krasnik [kra’sjnjik], liten stad i Polen, 43 km
s. v. om staden Lublin. ■— I slaget vid K. 23—25
aug. 1914 besegrade 1 :a österrikiska armén ryska
4:e armén. Andra slaget vid K., i början av juli
1915, slutade med ryskt återtåg.
Krasno- [kra’sna-] (av ry. kra’snyj, röd,
vacker) förekommer ofta i ry. geogr. namn.
Krasnodar [krasnada’r], före 1920
Jekate-r i n o d a r, huvudstad i Krasnodarområdet i
Nordkaukasien, RSFSR; 205,000 inv. K. ligger
på h. stranden av Kuban på svartjordsslätten och
är en viktig järnvägsknut och flodhamn.
Livs
medelsindustrier (särsk. växtolje- och
slakteriindustri), oljeraffinaderier m. m. Lantbruks-,
medicinskt och pedagogiskt inst. K. grundades 1794
av Katarina II under namn av Jekaterinodar
(”Katarinas gåva”) och var centrum för
kubankosackerna.
Krasnodarområdet [krasnada’r-], område
(kraf) i Nordkaukasien, RSFSR, vid Svarta
havet och Azovska sjön, omfattar den bördiga
stäppslätten kring Kuban; 88,600 km2; 3,2 mill.
inv., ryssar, ukrainare, tjerkesser och armenier.
Krasnogvardejsk [krasnagvardje’jsk], se
Gattjina.
Krasno jarsk [krasnaja’rsk], huvudstad och
viktigt industri- och handelscentrum i
Krasno-jarskområdet i mell. Sibirien, RSFSR, vid Katjas
inflöde i Jenisej och vid transsibiriska banan;
190,000 inv. Flodhamn.
Krasnoiarskområdet [krasnaja’rsk-], ry.
Krasnojarskij kraj, administrativt område i mell.
Sibirien, RSFSR, inom Jenisej och Chatangas
flodområde; 2,143,800 km2; 1,940,000 inv., däri
inberäknat Chakassiska autonoma området.
Huvudstad är Krasnojarsk.
Krasnouralsk [krasnaora’ljsk], före 1931
Uralmedstroj, nygrundad industristad i
Sverdlovskområdet, RSFSR, n. om Nizjnij Tagil;
30,000 inv. 1928—32 byggdes här ett av
Sovjetunionens största kopparsmältverk.
Krasnov [krasnå’f], Petr Nikola jevitj,
rysk militär och författare (1869—1947). Han
deltog i i:a världskriget, från 1915 som chef för
2:a kosackdivisionen, blev 1917 chef för 3:e
ka-vallerikåren och valdes 1918 till de donska
kosackernas ataman. K. slöt förbund med
tyskarna och stred mot bolsjevikerna, tills han i slutet
av 1919 begav sig till Tyskland. Han började
nu skriva noveller och romaner med
antibolsje-vikisk tendens. Mest uppmärksammad blev hans
romantiserade krigsskildring ”Från dubbelörnen
till röda fanan” (1921; sv. övers. 1923—24). —
Vid Berlins erövring av sovjetstyrkor i maj 1945
föll K. i deras händer och avrättades 1947,
beskylld för att i tysk tjänst ha kämpat mot
Sov-j etunionen.
Krasnovodsk [krasnavå’tsk], hamnstad i
Turkmenistan, SSSR, vid Kaspiska havet, i en
öken-artad omgivning; c:a 20,000 inv. K. är ändpunkt
för Transkaspiska banan och har utförsel av
bomull och frukt. Sjöförbindelse med bl.a. Baku.
Krasnyj Lutj [kra’snaj Io’tJ], industristad i
Vorosjilovgradområdet, Ukraina; 50,000 inv.
Stora stenkolsfält.
Krasnyj Sulin [kra’snaj solji’n], stad i
Ros-tovområdet, RSFSR, 80 km n. ö. om Rostov;
30,000 inv. Kolgruvor.
Krass, grov, rå, materialistisk.
Krasse, namn på växter, tillhörande fam.
korsblommiga, ss. arter av släktena Cardamine,
Nasturtium, Lepidium, Iberis. Jfr även
Blomsterkrasse.
Krassin [kra’sjin], Leonid Borisovitj,
rysk politiker (1870—1926), till yrket ingenjör
och industriledare, var från ungdomen verksam
inom den revoluticnära rörelsen, vid olika tillfäl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
