Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krankesjön - Krans - Kransalger - Kransblommiga - Kransfenomen el. coronafenomen - Kransgesims, Kranslist - Kranskärl - Krantz, Albert - Krantz ab., Annonsbyrån Hugo - Kranäset - Krapina - Krapotkin - Krapp - Krapperup - Krapprot - Krappväxter, måreväxter, rubiacéer - Krarup Nielsen, Aage
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
769
Krans—Krarup Nielsen
770
4 km2; io m ö. h. K. är känd för sitt rika
fågelliv. — Litt.: P. O. Svanberg, ”K.” (1931).
Krans. Om bruket av k. i antiken se
Coro-na. — I Sverige bekrönes vid promotion av fil.
doktorer var och en med en lagerkrans; stora
sådana brukas som hyllningsgåvor åt musikaliska
och teaterkonstnärer. Blomsterkransar
förekomma som kvinnliga hårsmycken sedan uoo-talet;
k. av myrten el. orangeblommor bäras sedan
gammalt av brudar i Norden.
Kransalger, bot., se Karacéer.
Kransblommiga, bot., se Läppblomstriga.
Kransfenomen el. coronafenomen
kallas till skillnad från halofenomen (se d. o.) de
ljusföreteelser i luftkretsen, vilka förklaras
genom ljusets böjning (”färgkransar”) eller
böjning och reflexion (”glorior”),
oftast kring vattendroppar men även kring
iskristaller el. stoftkorn. Regnbågen, i vars
förklaring jämväl brytning ingår, intar en
mellanställning. Till skillnad från vid halofenomen är
färgfördelningen från aureolan och utåt violett,
blått, rött. Som ljuskälla ifrågakommer oftast
månen; solen bländar i regel så mycket, att k.
undgår uppmärksamheten; ljusstarkare planeter
och stjärnor ge ofta vackra ehuru små k.,
särskilt i bergstrakter.
Kransgesims, Kranslist, se Gesims.
Kranskärl, dets. som koronarkärl (se d. o.).
Krantz, Albert, lat. Albe’rtus Cra’n(t)zius,
tysk historieskrivare (d. 1517). K. blev 1493
lektor med kanonikat i Hamburg. Han anlitades
ofta i diplomatiska värv för Hamburgs och
hansans räkning. K. efterlämnade flera
förtjänstfulla arbeten. Nämnas må ”Vandalia” (1519; om
venderna vid s. östersjökusten), ”Saxonia”
(1520), ”Chronicon regnorum aquilonarium”
(1546) och ”Metropolis” (1548; en forts, på
Adams av Bremen stiftshistoria).
Krantz ab., Annonsbyrån Hugo K.,
Göteborg, grundad 1918, har ett aktiekapital av
250,000 kr. K. äger Annons-Krantz ab. i
Stockholm, grundat 1921 under namnet Annonsbyrån
Sten ab. Namnet ändrades i samband med
förvärvet 1929 till Sten-Krantz ab. och 1944 till det
nuv.
Kranäset, se Krah.
Kra’pina, ort i Kroatien, Jugoslavien n. v.
om Zagreb. I närheten av K. gjordes 1889
rika fynd av skelett, bl. a. av människor,
tillhörande Neandertalrasen.
Krapotkin, se Kropotkin.
Krapp, se Krapprot.
Kra’pperup, gods med huvudgården i
Brunnby sn, Malmöhus län, vid foten av Kullaberg,
nära Öresund; omfattar med underlydande i ett
trettiotal socknar i tre län tills. 4,500 har, därav
2,378 har åker; tax.-värde 5,402,900 kr, därav
huvudgården 408,000 kr. Slottet, som trol.
härstammar från 1500-talets slut, omges av vallgrav
samt stora trädgårdar och parker. K. är en av
Sveriges största och äldsta jordbruksdomäner.
Gården tillhörde under senare delen av medeltiden
släkten Krognos, sedan släkterna Podebusk och
Rantzau (till omkr. 1670). 1734 köptes K. av
NF XII — 25
Krapperup.
SJ:s bildarkiv, foto M. Sjöbeck.
bröderna J. H. och P. G. von Kochen och
gjordes av den senare till ett fideikommiss, som 1807
ärvdes av släkten Gyllenstierna. Nuv. ägare:
friherre G. Gyllenstierna.
Krapprot, roten av vissa krappväxter (se
d. o.). Den innehåller ett färgämne, krapp,
som förr spelade en stor roll vid färgning med
rött, bl. a. turkiskt rött.
Krappväxter, måreväxter, rubiacéer,
Rubiäceae, växtfamilj, omfattande omkr. 4,500
örter, buskar och träd med hela, motsatta blad.
De samkronbladiga, radiära blommorna äro
fyr-el. femtaliga, och fruktämnena äro tvårummiga.
K. höra huvudsaki. hemma i tropikerna; en del
”kransbladiga” släkten (se Madresläktet och
Måra) bebo de kalltempererade zonerna. Mest
bekant bland k. är kaffeträdet (se Kaffe).
Viktiga läkemedel lämna Cinchona-arter, Uragoga-,
Psychotria- och Richardsonia-arter samt
Pausi-nystalia johimbe. I Kamerun och Västafrika
insamlas och exporteras johimbebark (Cortex
johimbe), ett verksamt blodtrycksnedsättande medel.
Några arter av släktet Rubia lämna färgämnet
krapp (se Krapprot). Bland värdefulla träslag
märkes citronträ. Bekanta myrmekofila
växter äro de epifytiska Myrmecodia- och
H y dno phy tum-arter na. Som prydnadsväxter odlas
släktena Bouvardia, Cephalanthus och Gardenia.
Krarup [-op], Alfred, dansk historiker och
biblioteksman (1872—1950), bibliotekarie vid
Univ.-bibl. i Köpenhamn 1911—42, har utg. ”Acta
pontificum Danica 1316—1536”, 2—7 (1906—43;
tills, m. J. Lindbæk), ”Dansk historisk
bibliografi”, 1—3 (1917—27, nytr. 1929; tills, m. B.
Erich-sen), ”Acta processus litium inter regem
Dano-rum et archiepiscopum Lundensem” (1932; tills,
m. W. Norvin), ”Bullarium Danicum 1198—1316”
(1931—»32) samt ”Katalog over Univ.-bibl :s
haandskrifter”, 1—2 (1929—35).
Krarup Nielsen [-op], A age, dansk
författare (f. 1891), urspr. läkare, har fr. o. m. 1920
företagit resor i samtliga världsdelar och i en rad
friska och fängslande böcker skildrat sina
upplevelser. I sv. övers, föreligga ”På valfångst i
s. Ishavet” (1922), ”Till österland jag for”
(1923), ”Från Mandalay till Moskva” (1924),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
