Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kraftstation, kraftcentral - Kraftverk - Kraftöverföring - Krag, 1. Thomas - Krag, 2. Vilhelm - Kragbjörn - Kragduva - Krageholm - Kragerö - Kragesläktet, kragblomsläktet - Krag-Juel-Vind-Frijs, ätt - Kragsten - Kragujevac
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
759
Kraftverk—Kragujevac
760
tenkraft är riklig, förekomma
vattenkraftstationer i stor utsträckning. Inom en
sådan station alstras den elektriska energien i
tur-binaggregat, bestående av en vattenturbin med
i regel direktkopplad elektrisk generator. Se
vidare Elektrisk kraftdistribution och Elektriskt
ställverk. — I länder, där tillgången på
vattenkraft är mindre riklig men där å andra sidan
fossila bränslen äro mera lättillgängliga,
utnyttjar man dessa bränslen i ångcentraler. I
Sverige förekomma sådana centraler huvudsaki.
i kombination med vattenkraftstationer och
tjänstgöra då dels som reserv vid vattenbrist och dels
som toppkraftverk, d. v. s. de övertaga de
spetsbelastningar (effekttoppar), som förekomma
under vissa timmar av dygnet under vintern. — K.
benämnes även ofta kraftverk. Härmed
avser man dock i regel icke blott en k. utan en
kombination av sådana inkl, ledningsnät,
transformatorsstationer m. m.
Kraftverk, se Kraftstation.
Kraftöverföring, se Elektrisk
kraftdistribution.
Krag. i) Thomas Peter K., norsk
författare (1868—1913). Han debuterade 1891 med
”Jon Græff” (sv. övers. 1903), en dyster
folk-livsskildring. Den följdes av ett stort antal
romaner och berättelser, av vilka kunna nämnas
”Kobberslangen” (1895), ”Ada Wilde” (1896;
sv. övers. 1912), ”Ulf Ran” (1897), ”Tusmörke”
(1898), ”Enken” (1899), ”Sorte skove” (1903),
”Gunvor Kjeld” (1904; sv. övers. 1905). K:s
böcker äro av växlande värde,
människoskildringen ofta konturlös. Han var lyrisk
stämnings-målare; hans harmoniskt klingande stil återger
bäst det hemlighetsfulla sambandet med naturen,
släktarvets makt, känslornas och det
undermedvetnas skiftningar och fantastiska syner. Sami,
uppl. i 9 bd 1915—17.
2) Vilhelm K, den föreg:s bror,
författare (1871—1933). Han debuterade 1891 med en
samling ”Digte”, som slog an med sin melodiösa
och svärmiska lyrik. K. utgav sedan flera
diktsamlingar, lyriska skådespel (bäst är det
personliga ”Livet en leg”, 1901) och naturskildringar.
Hans senare dikter (”Holmene de graa”, 1905,
”Sange fra min ö”, 1918, ”Viser og vers”, 1919)
visa mognad och fördjupning. ”Hos Maarten og
Silius” (1912) m. fl. berättelser från s. Norge
äga äkta humor liksom den även i Sverige
populära folkkomedien ”Baldevins bryllup” (1900).
K:s frodiga alstring omfattar även en mängd
behagliga och lätta förströelseromaner, resebrev,
memoarer m. m. 1908—11 var han chef för
Na-tionalteatret i Oslo.
Kragbjöm, U’rsus tibetänus, ett till fam.
björnar hörande rovdjur, som lever i
skogbevuxna trakter i s. och mellersta Asien. Den
är mindre än den bruna björnen och till färgen
svart med en vit strimma över bröstet.
Kragduva, Caloè’nas nicobärica, en till de
äkta duvorna hörande fågel från den ostindiska
övärlden. Med sin rika i blått, grönt och brunt
färgade fjäderdräkt hör k. till de praktfullaste
av alla duvor. — Se bild vid Duvsläktet.
Krageholm,
gods i Sövestads
sn, Malmöhus län,
8 km n. v. om
Ystad; omfattar
med underlydande
i Bjäresjö,
Söve-stad och
Hede-skoga c:a 2,700
har; tax.-värde
3,250,100 kr. K:s
slott, trol. från
1500-talet, vid
Svartåns utflöde
ur Krageholmssjön,
omges av djupa
vattengravar. K.
(da. Krogholm)
tillhörde på
1300-talet släkten Due,
därefter Tott
(1400-talet), Brahe
(till 1640-talet),
Marsvin och
Krab-be. 1704 inköptes K. av greve C. Piper; hans
hustru iståndsatte slottet. Från ätten Piper
övergick K. 1897 till greve M. Brahe. Efter dennes
död 1930 köptes K. av greve C. Piper till Bellinga.
Kragerö, stad i Norge vid kusten av Telemark
fylke, s. om Langesundsfjorden; c:a 4,700 inv.
K. ligger på fastlandet och på den 0,12 km2 stora
ön Krageröy, förbunden med fastlandet med en
bro. Bibana till Sörlandsbanen vid stationen
Nes-landsvatn. Trävaru-(massa) och mineralexport.
K. med omnejd, särsk. öarna, är mycket omtyckt
av sommargäster, särsk. från Oslo.
Kragesläktet, kragblomsläktet, se
Krysantemum.
Krag-Juel-Vind-Frijs [krä’g-jö’al-vi’n-], dansk
ätt, se Frijs.
Kragsten, se Konsol.
Kragujevac [-go’jevats], stad i Serbien,
Jugoslavien, 95 km s. s. ö. om Belgrad; 33,000 inv.
Krageholm.
Foto K. O. Sjöström.
Kragbjörn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
