Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kragujevac - Kragödlor - Krah, Kranäset - Krain - Kraj - Krajova - Kraka - Krakatau, Krakatoa, Rakata - Krakau - Krakelerad - Kraleyr, krakelering - Kraken - Krakmandel - Krakning - Krakou, Mårten - Kraków
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
761
Kragödlor—Krakow
762
Ammunitions- och vapenfabrik; arsenal. K. var
till 1842 de serbiska furstarnas residens.
Kragödlor, släktet Chlamydosau’rus, tillhöra
fam. agamider av ödlornas ordning. C. kingi är
80 cm lång, varav 55 komma på svansen. Från
halsens sidor utgår en av brosk stödd hudkrage,
som kan spännas ut som ett parasoll. Kragödlan
är gulbrun och svart, lever i n. Australien och
kan förflytta sig springande på bakbenen.
Krah, Kranäset, den smalaste delen av
(n.) Malackahalvön.
Kräin, sloven. Kranjsko, landskap i
nordvästligaste Jugoslavien och förutv. österrikiskt
kronland, omfattande övre Savas flodområde
med Ljubljanabäckenet som centrum; 9,955 km2,
c:a V2 mill. inv. K. begränsas mot Kärnten
av Karavankerna, mot Istrien av Juliska alperna
och mot Kroatien av Ku(l)padalen. I n. v., där
Triglav (2,863 m ö. h.) är högsta toppen, är K.
ett alpland, i s. ö. ett oregelbundet modellerat
backland. I s. v. uppträder Kar sts
kalkstenster-räng. Tack vare tillgång på vattenkraft, trä och
värdefulla mineral (järn, bly, kvicksilver,
brunkol) finns jämte jordbruket en blomstrande
industri, främst i Ljubljana, K:s största stad. —
K:s namn härledes av sydslav. krajina, gränsland;
till K. flyttade slaver omkr. 600 e. Kr. K. kom
på 1300-talet till Habsburg och var därefter,
utom 1809—13, då det ingick i Illyriska
provinserna, till 1918 förenat med Österrike, från 1849
som kronland. Efter 1 :a världskriget tillföll
största delen av K. Jugoslavien; Italien tog
västligaste delen med Idria och Adelsberg. Efter
2:a världskriget kom även denna del av K. till
Jugoslavien.
Kraj (ry., eg. kant, gränsområde, territorium),
en större territorial-administrativ enhet i
Ryssland, i vilken ingå ett el. flera autonoma
områden av olika smånationer.
K ra jo va [-jå’-], se Craiova.
Kraka, annat namn på Ragnar Lodbroks maka,
A s 1 ö g.
Krakatau [-au’], Krakatoa, Rakat a,
vul-kanö i Sundasundet, mellan Sumatra och Java,
bekant genom det ytterst våldsamma och
förödande vulkanutbrottet 1883, då
stora delar av
ön
bortsprängdes genom
sub-marina gasexplosioner utan
samtidiga
nämnvärda lavaut-gjutningar. Efter en 200-årig
vila (från 1680)
började
alltifrån maj 1883
från den då
822 m höga,
som en äldre
vulkankägla
byggda ön
uppstiga en c :a
Krakatau i verksamhet vid
utbrottet 1931.
10,000 m hög askpelare. 26/s—27/s följdes
denna inledningsfas av en serie våldsamma
gasexplosioner, vilkas dån uppfattades på
Filippinerna, i Hong-kong och v. Australien, el. inom
en radie av c:a 5,000 km, ett område nästan
lika stort som Europa, samtidigt med att
askpelaren steg till 80 km höjd och askan spred
sig över en areal av c:a 825,000 km2,
insvepande allt i ett ogenomträngligt mörker. Volymen
av utbrottsprodukterna har beräknats till c:a 18
km3. Större delen av K. jämte angränsande öar
bortsprängdes på en areal av c:a 75 km2 och
ned till ett djup av ända till 275 m under
havsytan. Det till atmosfärens översta lager
uppblåsta, finaste askstoftet spridde sig med
luftströmmarna runt jorden och orsakade under de
följ. mån. praktfulla belysningsföreteelser, särsk.
vid solnedgången, det s. k. röda skenet (Bishop’s
ring). Luftvågorna från huvudexplosionen
passerade 4—5 ggr runt jorden och yttrade sig
som plötsliga ändringar i barometer ståndet.
Förödelsen orsakades huvudsaki. av ända till 35 m
höga havsvågor, som bröto in över kringliggande
kuststräckor, där c:a 36,000 människor
omkom-mo, och med en oerhörd hastighet fortplantade
sig ej blott över Indiska oceanen och Stilla
havet utan även över Atlanten och löpte ytterligare
3 varv runt jorden, innan de utplånades.
Kräkau [-au], stad i Polen, se Krakow.
Krakelèrad (fr. craquele), se Krakelyr.
Krakelyr (fr. craquelure), krakelering,
benämning på med avsikt frambragta sprickor i
glasyren på keramiska föremål för att därigenom
åstadkomma en dekorativ effekt.
Kraken, i norska sägner omtalat havsvidunder.
Krakmandel, se Mandel.
Krakning, metod för torkning av sädeskärvar,
se Skyl.
Krakou, Mårten, krigare (d. 1616), jämte
sin hustru, den manhaftiga Emerentia
Pauli, berömd för sitt hjältemodiga försvar
av Gullbergs fästning 27 jan. 1612 emot
Kristian IV. K. var 1601 krigshövitsman i Livland,
miste i kriget sitt ena ben, blev 1604
befälhavare på Gullberg och var från maj 1612 till
1613, då han pensionerades, kommendant på
Vaxholms kastell.
Krakow [kra’kof], ty. Krakau, huvudstad i
vojvodskapet Krakow (15,918 km2; c:a 2,1 mill.
inv.) i s. v. Polen, vid övre Weichsel; 347,000
inv. På kalkklippan Wawel vid floden ligger
den forna kungaborgen, vilken, till sina äldsta
delar uppf. på 1300-talet, genomgått en grundlig
restaurering efter att en tid ha använts som
kasern. På Wawel ligger även domkyrkan,
Polens Pantheon, i sin nuv. gestalt påbörjad 1320;
där vila bl. a. Sigismund Vasa, Kosciuszko,
Mic-kiewicz och Slowacki. Den inre stadens centrum
är torget med den medeltida klädeshallen,
sukien-nice, restaurerad 1879; nedre våningen inrymmer
basarer, den övre huvuddelen av Polens
nationalmuseum. K. har talrika kloster och kyrkor, bl. a.
Mariakyrkan vid torget, byggd på
1300—1500-talet med högaltare av V. Stoss (W. Stwosz),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
