Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kraft, Ole Björn - Kraft, Petter - Kraft, Salomon - Kraft-ab. Gullspång-Munkfors - Kraft durch Freude - Kraftfoder - Kraftfält - Kraftledning - Kraftledningslånefonden - Kraftlinje - Kraftmaskin - Kraftpar - Kraftparallellogram - Kraftpolygon - Kraftska skolan i Stockholm - Kraftstation, kraftcentral
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
757
Kraft—Kraftstation
758
riksdagsgruppen 1940,
dess ordf. 1940—45
och sedan 1947 samt
är medl. av partiets
centralstyrelse sedan
1935. K. var
försvarsminister i 2:a
ministären Buhl
1945 och ingick 1950
som utrikesminister
i E. Eriksens
koali-tionsministär. Han
utg. 1916 ”Danmark
udslettes” och 1932
”Fascismen”.
Kraft, Mathias Petter, se Kraftska skolan.
Kraft, Alfred Salomon, historiker och
skolman (f. 1898 ®/«), fil. dr och doc. vid Stockholms
högsk. 1929, lektor vid Högre allm. lärov. för
flickor på Norrmalm 1932, rektor för Malmö
högre allm. lärov. för gossar 1949. Som
vetenskapsman har K. särsk. ägnat sig åt
medeltidshistoria och utg. bl. a. ”Textstudier till
Birgittas revelationer” (dr-avh., 1929), ”Kring
Eriks-krönikan” (1932) och ”Linköpings historia”, 1
(1946). I ”Sveriges historia till våra dagar” har
han förf, avsnittet 1448—1520 (1944).
Kraft-ab. Gullspång-Munkfors, gr. 1906, äger
flera elektriska vattenkraftstationer, bl. a. vid
Gullspång i Gullspångsälven och Åtorp
(Munkfors) i Letälven. Direktörskontor i Örebro,
kontor i Mariestad.
Kraft durch Freude [dor^ fråTda], ”kraft
genom glädje”, av den tyska arbetsfronten 1933
upprättad organisation, som hade till uppgift att
verka för lämpligt utnyttjande av arbetarnas
ledighet.
Kraftfoder, lantbr., se Fodermedel.
Kraftfält. I rymden och i oledare omkring en
elektriskt laddad kropp förefinnes en
kraftverkan, som vill förflytta elektriska laddningar i
en för varje punkt bestämd riktning. Man
säger, att den elektriskt laddade kroppen uppväcker
omkring sig ett elektriskt k. Analog
kraftverkan gentemot magnetiska poler härskar i ett
magnetiskt k. Man talar även om t. ex.
gravitationens k. Till en punkt i fältet hör utom
kraftriktningen en viss fältstyrka, lika med
den kraft, som i punkten i fråga skulle verka
på enhetsladdningen, resp, enhetspolen, o. s. v.
— Av särsk. stor betydelse äro sådana k., för
vilka man kan definiera begreppet potential.
Med potentialen i en punkt menas det arbete
fältkrafterna uträtta för att föra en
enhetsparti-kel från punkten i fråga till oändligheten.
Punkter med samma potential ligga på en yta, s. k.
ekvipotential- el. nivåyta. Vid
förflyttningar längs en sådan uträttas icke något
arbete. Fältkraften är riktad vinkelrätt mot
nivåytan. En partikel, fritt rörlig i ett k., beskriver
under krafternas inflytande en bana, som ständigt
står vinkelrätt mot nivåytorna och som kallas
kraftlinje (fältlinje).
Kraftledning, se Elektrisk kraftdistribution.
Kraftledningslånef onden, en 1918 inrättad
statlig lånefond för att befrämja anläggande på
landsbygden av distributionsnät för elektrisk
energi. Lån från fonden beviljas av
Kommerskollegium och Lantbruksstyrelsen.
Kraftlinje, se Kraftfält.
Kraftmaskin, äldre benämning på primärmotor.
Kraftpar, fys., mek., två lika stora krafter,
som äro parallella men motsatt riktade och ha
olika angreppspunkter. K:s arm är =
vinkel-räta avståndet mellan krafterna, och k:s
moment är = produkten av armen och endera
kraften. Ett k:s verkan på en kropp är rent
vridande.
Kraftparallellogram, fys., mek., en geometrisk
hjälpkonstruktion, varmed möj liggöres
sammansättning av krafter el. sönderläggning av en kraft.
Denna konstruktion grundar
sig på det förhållandet, att
en kraft låter sig
geometriskt framställas genom en
vektor. Erfarenheten visar,
att om i en punkt O (se
fig.) samtidigt verka 2
krafter (i fig.
representerade av O A och O B), verkan av den ena icke
stör den andra, utan båda verka oberoende av
varandra. Den resulterande verkan erhålles
genom geometrisk addition av kraftvektorerna,
d. v. s. bestämmes entydigt av den vektor, som
utgöres av diagonalen (OC) i den
parallello-gram, som kan uppritas med kraftvektorerna
som sidor. Denna sammansatta vektor kallas
resultanten till de båda kraftvektorerna och
förmår helt ersätta dessa. Omvänt kan en kraft
genom uppritning av en parallellogram med
denna som diagonal sönder läggas i 2 krafter, s. k.
komponenter el. komposanter, som
äro ekvivalenta med den ursprungliga kraften.
Kraftpolygon [-gå’n], konstruktion för att
finna resultanten till flera krafter, som gå
genom samma punkt. K. är i princip dets. som
flera efter varandra uppritade
kraftparallello-grammer, men konstruktionen är förenklad
genom utelämnande av ett antal onödiga linjer.
Kraftska skolan i Stockholm,
Storkyrko-församl., en genom testamentarisk donation 1807
av hovinstrumentmakaren Mathias Petter
Kraft (i753—1807) grundad, sedan 1809
verksam skola ”för fattiga borgarebarns fria
undervisning”. Enl. stiftarens syfte har K:s
undervisning en praktisk inriktning på lärjungarnas
framtida yrken. Skolan införlivades 1847 med
den då nyskapade folkskolan som ett slags
överbyggnad på denna men återställdes 1864 i sitt
ursprungliga skick. Den omfattar två årskurser.
Jfr R. Brandel i ”Inbjudningsskrift till firande
af Kraftska skolans 100-års jubileum (1909).
Kraftstation, kraftcentral, anläggning
för alstring i större skala av elektrisk el.
dynamisk energi för tekniska ändamål. I
övervägande antalet fall alstras i k. elektrisk energi.
— Med hänsyn till drivkraften skiljer man
mellan vattenkraftstationer, ångcentraler,
dieselmotorcentraler m. m. I Sverige, där tillgången på vat-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
