Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kors - Korsakovs sjukdom - Korsar - Korsband - Korsbefruktning, korspollination, heteroklini, allogami - Korsbenet - Korsberga (Jönköpings län) - Korsberga (Skaraborgs län) - Korsbetningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
715
Korsakovs sjukdom—Korsbetningen
716
form av bokstaven X, gaffelkorset i form
av ett Y, P e t r u s k o r s e t, ett upp- och
nedvänt latinskt kors (Petrus lär ha korsfästs med
huvudet nedåt), samt en mängd mer el. mindre
dekorativt omgestaltade biformer.
Georgskor-s e t är liksom sammansatt av 4 tappar, som
mötas i de smala ändarna; i
malteserkor-set (johannitkorset) äro dessa tappar
inskurna på ett stjärnliknande sätt. Som andliga
värdighetstecken förekomma jämte biskopskorset,
som har vanlig latinsk korsform,
ärkebiskops-el. patriarkalkorset samt p å v e k o
r-s e t med resp. 2 och 3 par armar.
2) (Mus.) I notskrift det tecken (#), som anger,
att en ton skall höjas med ett kromatiskt
halv-tonssteg. Jfr Förtecken.
3) (Anat.) Bäckenets bakvägg hos människan
utgöres av fem till ett ben sammansmälta
ryggkotor, korsbenet (lat. os sacrum). Trakten
där bakom kallas korset, trakten där ovanför
korsryggen.
4) (Veter.) K. el. k r u p p a, den del av bålen,
som har bäckenet till underlag och framåt
begränsas av en linje mellan yttre höftknölarna,
nedåt av en linje från yttre höft- till
sittbens-knölen.
Korsakovs sjukdom [kå’r-] en form av
sinnessjukdom, vanl. framkallad av långvarigt
alkoholmissbruk och karakteriserad av svårartade
minnesrubbningar och hallucinationer.
Korsär (it. corsa’ro), urspr. av
barbaresksta-terna utrustat kaparfartyg, sedermera
kaparfar-tyg i allm.; sjörövare.
Korsband. Som k. befordras trycksaker,
affärshandlingar och varuprov; för s. k.
utgi-varkorsband gälla särskilda bestämmelser.
K. får ej innehålla brev, anteckning el. handling,
som har egenskap av verklig och personlig
skriftväxling. Försändelsen skall kunna lätt
undersökas. Som trycksaker anses tidn. o. a.
periodiska skrifter, böcker, broschyrer, noter,
visitkort, reklamkort, korrektur (med el. utan
manuskript) etc. Då samtidigt avlämnas minst 1,000
inrikes trycksakskor sband av sinsemellan lika
vikt och format, s. k. masskorsband, kan å
avgiften medgivas en rabatt av 20 %. För s. k.
gruppkorsband lämnas en rabatt å 20—
50%. För trycksaker i upphöjt arbete till bruk
för blinda utgår en särsk. låg avgift. H a 1
v-tariffkorsband (förut benämnda
abonne-mangskorsband) kallas vanl. utgivarkorsband,
som mot särskild avgift sändas till Danmark,
Finland, Island och Norge. Som
affärshandlingar anses alla sådana handlingar och
dokument, helt el. delvis skrivna el. ritade, som ej
utgöra verklig och personlig skriftväxling. Som
varuprov befordrade föremål få icke äga
handelsvärde. Efter taxan för varuprov kunna
under vissa villkor i den inrikes utväxlingen
befordras reklamartiklar och vissa mindre
varu-sändningar, s. k. varukorsband.
Korsbefruktning, korspolli nation,
heter o k li n i, a 11 o ga mi, förekommer hos
växterna, då märkena hos en planta ej pollineras
med frömjöl (pollen) från samma planta utan
från andra individer inom arten.
Korsbenet, se Kors 3).
Korsberga, sn i Jönköping län, östra hd, vid
länsgränsen, s. om Vetlanda; 114,79 km2, 1,415
inv. (1952). Höglänt skogssocken (intill 310 m
ö. h.), bebyggd huvudsaki. på höjderna. 1,270 har
åker. Vid statsbanelinjen Kalmar—Nässjö ligger
tätorten österkorsberga (632 inv. 1951)
med provinsialläkare och distriktsveterinär samt
mindre träindustrier. Inom K. ligga vidare
egendomen Hultsvik och den till S:t Sigfrids sjukhus
i Växjö hörande vårdanstalten
Korsbergakoloni-ens centralhem. Kyrkan av gråsten uppfördes
1856. Ingår i K, Lemnhults och S. Solberga
pastorat i Växjö stift, östra hds kontrakt. Utgör
tills, m. S. Solberga och Lemnhult storkommunen
Korsberg a; 233,10 km2; 2,318 inv. (1952); i
Njudungs domsaga.
Korsberga, sn i Skaraborgs län, Vartofta hd,
v. om Hjo; 41,90 km2, 773 inv. (1952). Omfattar
längs Tidan och dess biå Yan odlad slättbygd
samt i ö. delar av Hökensås. 1,972 har åker.
Tätort: Korsberga (209 inv. 1951). Kyrka av
trä från 1696. Restaurerad 1950. Ingår i
Fröje-reds, K. och Fridene pastorat i Skara stift,
Kå-kinds kontrakt; tillhör storkommunen Fröjered.
Korsbetningen, ett område strax utanför
Visby, c:a 400 m ö. om Söderport, förr betesmark,
nu delvis bebyggt, med ett medeltida minneskors
och de till en del blottade lämningarna av
Solberga cisterciensnunnekloster. Korset har en
latinsk inskrift av följ, innehåll: ”1 Herrans år
1361 den 27 juli föllo framför Visby portar
för danskarnas händer gutarna, här äro de j
ordade; bedjen för dem”. De på denna plats
begravda gotlänningarna ha sålunda stupat i det
slag, som nämnda dag här ägde rum mellan en
dansk invasionshär under befäl av Valdemar
At-terdag och ett folkuppbåd av gotländska bönder,
som sökte hindra fienden att bemäktiga sig
Visby. Efter danskarnas fullständiga seger öppnade
staden utan vidare motstånd sina portar. — Redan
1813, .och måhända även vid andra tillfällen,
påträffades vid grävningsarbeten på platsen
lämningar av de begravda medeltidskrigarna, och i
olika repriser ha tre av dessa massgravar blivit
vetenskapligt undersökta.
Fynden från dessa grävningar tillhöra
väsentligen två olika kategorier, dels skeletten och dels
de rustningar, vilka några av de döda voro
iklädda vid nedkastandet i graven el. vilka eljest av
vårdslöshet kommit ned i densamma. Därtill kan
läggas en del smärre föremål av olika slag, ss.
mynt, finger ringar, nycklar, knivar, pilspetsar
o. s. v. De sistn. sutto trol. inskjutna i de dödas
kroppar, ss. i några fall tydligt kunde iakttagas.
Bland mynten märkes en större samling dylika,
liggande i resterna av en läderpung; dessa
myntfynd ha visat sig kunna kasta nytt ljus över
tidens penningförhållanden. Av det största
vetenskapliga värdet äro de funna rustningarna, vilka
vid sidan av samtida avbildningar och
beskrivningar av dylika utgöra vår så gott som enda
källa till kunskap om den europeiska rustningens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
