Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korrosion - Korrosionsskyddsmedel - Korrugera - Korrugering - Korrumpera - Korruption - Kors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
713
Korrosion—Kors
714
Korrosion, i) (Metallogr.) Oavsiktligt
inträffande och fortlöpande frätning i ytan av en metall.
Den k., som ur teknisk och ekonomisk synpunkt
har de mest vidsträckta konsekvenserna, är
röstning hos järn och stål. Man beräknar, att den
årliga nationalförlusten i Sverige på gr. av
röstning är av storleksordningen 50 mkr. —
Röstning fordrar samtidig närvaro av syrgas och
fuktighet och anses bero på uppkomsten av
elektriska lokalelement; järn rostar icke i rent,
luftfritt vatten, ej heller i torr luft el. syrgas.
Gjutjärn rostar betydligt långsammare än mjukt
järn och stål. En polerad järnyta har svårare
att rosta än en matt. De s. k. rostfria materialen
äro ej rostbeständiga annat än under vissa
betingelser. Även andra bruksmetaller, ss.
aluminiumlegeringar, koppar, mässing och zink,
förändras under inverkan av fuktighet i
kombination med luftsyre och ev. kolsyra och sägas då
korrodera. — Litt.: J. Tandberg, ”K. och
k.-skydd” (i ”Ingenjörshandboken”, 5, 1948).
2) (Geol.) Geologisk förstörelseprocess av den
fasta berggrunden, som består däri, att genom
vittring bildat grus, sand och slam, som
transporteras av vind, vatten el. glaciärer, avslipar
och urholkar den underliggande berggrunden.
3) (Petrogrj) Den förändring, som strökorn
och främmande inneslutningar undergå i en
glödflytande magma genom den frätning denna utövar
på dem.
Korrosionsskyddsmedel. Med k. förstås i
regel ett skyddsöverdrag på järn, undantagsvis även
på andra metaller. Bland metalliska
behandlingsmetoder för järn märkas, varmförzinkning
och galvanisering, kadmiering, varmförtenning
och galvanisk förtenning, varmförblying,
för-nickling, förkromning och metallsprutning
(me-tallisering). Bland i c k e-m e t a 11 i s k a k. har
mönjefärg länge ansetts vara bäst men har
numera fått konkurrens av blycyanamid.
Mönje-färgen själv är ömtålig för atmosfärisk inverkan
och måste därför skyddas genom annat
färgöverdrag, t. ex. en linoljefärg med tillsats av
järnglans och aluminiumbrons (”pansar fjäll-
färg”). Mönja är emellertid ej lämplig för
inom-husbruk el. då vackert lackerade ytor
eftersträvas. Härvid användes i stället ett grundskikt,
innehållande zinkkromat, som har en passiverande
inverkan på järn. Asfaltlacker äro användbara
bl. a. för undervattenskonstruktioner på gr. av
asfaltens starka vidhäftning vid metallen. —-
Föremål av järn kunna även i viss mån skyddas
genom kemisk ytbehandling, t. ex.
svartoxi-dering i alkaliska bad och fosfatering. —
Tillfälligt skydd mot rost erhålles genom att föremålen
doppas el. förvaras i en svagt alkalisk
vattenlösning av alkalikromat. Järnföremål, som skola
läggas i lager, kunna skyddas genom insmörj ning
med vissa fettblandningar,
bland vilka den för
vapenbruk utexperimenterade
kompositionen ”armol” är särsk.
effektiv. För aluminium
existerar ett verksamt skydd i
den s. k. anodoxideringen
el. eloxeringen, som sker i ett elektrolytiskt
bad, innehållande utspädd svavelsyra el. kromsyra.
— övriga metaller skyddas lämpligast genom
galvaniska överdrag med el. utan efterföljande
lackering.
Korrugera, göra veckig el. vågig, rynka. —
Korrugerad plåt är vanl. galvaniserad
järnplåt till taktäckning o. dyl.
Korrugèring, vägtekn., på ej hårdgjorda
vägbanor, tvättbrädesliknande deformation, som
uppstår och successivt förstärkes genom
fjädrings-rörelsen hos gummidäcksförsedda fordonshjul.
Korrumpera, fördärva, skämma; muta.
Korruption, besticklighet; mutsystem;
sedefördärv.
Kors. 1) (Lat. crux, grek, st aur o’sf)
Pinored-skap, religiös symbol.
Under forntiden nyttjades korset för pinliga
avrättningar i form av en påle med tvärträ, vid
vilken delinkventen fästes. Enligt antika
författare hade detta redskap vanligen formen av
bokstaven T.
Kristi kors framställes i äldre kyrklig
konst vanligen i denna form, ofta med tillägg
av en smal ståndare, som i korsstammens
förlängning uppåt bär den ”överskrift” (titulus),
som Pilatus lät anbringa på korset. Ofta
framställes den korsfäste Frälsaren emellertid på ett
latinskt kors. — Kristi kors skulle enl.
legenden ha huggits av ett träd, som var avläggare
av livets träd i paradiset; genom hans
försonings-död återvann k. livets kraft. Denna symbolik går
särsk. igen under den senare medeltiden, då
krucifixframställningar stundom ha k. prytt av
lövverk. Kristi k. skulle enl. legenden ha återfunnits
vid 300-talets början av kejsarinnan Helena
genom en uppenbarelse. Genom korstågen blevo
korsreliker mycket eftersökta och spridda
i Europa; sådana äro också bland de äldsta till
Norden hämtade, varom bl. a. Lunds domkyrkas
historia och Sigurd Jörsalafaris korskyrka vid
Kungälv bära vittne.
Symbolisk betydelse. Långt före
kristendomen nyttjades det likarmade korset,
inskrivet i en ring (hjul kors), som symbol för
solen och solguden. Som invigningskors
brukades samma tecken i Sveriges
medeltidskyrkor ; som korsgloria anbragtes det i den
kristna bildkonsten icke endast kring Kristi
huvud utan också kring Gud Faders och den Helige
andes. Ur hjulkorset uppstod det likarmade
grekiska korset genom bortfall av hjulringen.
Det latinska korset liknar det grekiska
men har nedåt förlängd stam. — Korset är en
allmän symbol för kristen tro och lära och för
det kristna odödlighetshoppet.
Särskilda former av k. äro A n d r e a
s-korset, aposteln Andreas’ martyrieredskap, i
Kors. 1. Latinskt kors. 2. Grekiskt kors. 3. Hjulkors. 4. Georgskors. 5.
Mal-teserkors. 6. Andreaskors. 7. Påvekors.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
