Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konsertmästare - Konsertstycke - Konservatism - Konservativ - Konservative folkeparti, Det - Konservator - Konservatorium - Konserver - Konservera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
603
Konsertstycke—Konservera
604
i musikkapell den ledande förste violinisten, som
även utför solopartierna. Titeln förekom f. ggn
i Sverige 1738.
Konsertstycke, konsert i en sats av mera fri
tematisk gestaltning.
Konservati’sm, se Konservativ.
Konservativ [el. kå’-] (av lat. conserväre,
bevara, vidmakthålla), böjd för att vidmakthålla,
tjänande att bevara; som slagord betecknande
anhängare av en politisk meningsriktning, som yrkar
på upprätthållande av det bestående i
statsinrättningar, lagar el. sedvänjor. I England nyttjades
ordet k. av Canning på 1820-talet som beteckning
för den riktning, som i motsats mot den gamla
negativa toryismen var benägen för vissa
moderata reformer, och i ung. samma bemärkelse
brukades ordet på 1830-talet av R. Peel om den
politik han förordade i Tamworthmanifestet 1834.
I Sverige spåras det på 1830-talet men hade ännu
vid 1840-talets mitt ej helt slagit igenom. Numera
talas omväxlande om ”det konservativa partiet”
och ”högern” såsom liktydiga begrepp. Därvid
betecknar k. än allenast ogillande av
omstörtande förändringar och ensidigt experimenterande på
det politiska området, än åter ett envist
fasthållande vid föråldrade former gentemot kraven
på tidsenliga reformer. — Ko n s e r v a t i’sm,
egenskapen att vara konservativ; de konservativas
politiska system.
Konse’rvative folkeparti, Det, Danmarks
högerparti, stiftat i dec. 1915 genom
sammanslutning av den gamla högern, de frikonservativa och
några delar av vänstern.
Konservator, person, som yrkesmässigt utför
konservering, titel för vissa tjänstemän vid
museer. En k:s uppgift var i Sverige ung.
densamma som en preparators, som förhållandet ännu
är vid Riksmuseet. Vid univ. ersattes k:s
göro-mål mer el. mindre av vetenskapligt museiarbete,
och k. vid univ:s botaniska inst. benämnas
numera 1 :e museiintendenter. Vid större
konstmuseer förekomma numera k. för
restaureringsar-betet.
Konservatörium (av lat. conserväre, vårda),
högre utbildningsanstalt i musik; urspr.
vårdanstalt. De första konservatorierna grundades i
Neapel för föräldralösa barn och barn, som
föräldrarna själva ej kunde vårda. Musiken blev
den viktigaste utbildningen. San
Loretokonserva-toriet av 1537 anses i allm. äldst. Under
1700-talet blomstrade k. särskilt i Neapel under lärare
som A. Scarlatti, L. Leo och F. Durante.
Sångutbildningen stod då i förgrunden, och de flesta
berömda kastratsångama utgingo från Neapel.
Där mottogos blott manliga elever. De kvinnliga
utbildades vid k. i Venedig. Efter 1800 förlorade
de italienska k. sin betydelse. I stället blev Paris
för en lång tid den centrala
musikutbildningsorten i Europa. Conservatoire national de
musique grundades redan 1784. I Tyskland blev
k. i Leipzig den första universella
utbildnings-anstalten under Mendelssohn från 1843. I Wien
grundade Gesellschaft der Musikfreunde 1817 ett
k., som dock först med 1800-talets andra hälft
fick större betydelse. I England grundades 1822
Royal Academy of Music och 1876 Royal College
of Music. Sverige fick redan 1771 med
Musikaliska akademien ett läroverk för musik.
Läroverket ombildades på 1840-talet till universell
anstalt och antog 1864 namnet K. (1941 ändrades
namnet till Kungl. musikhögskolan). I
Köpenhamn grundades k. 1867, i Oslo 1883, i Leningrad
1862 och i Moskva 1866.
Konse’rver, i vidsträckt mening alla
födoämnen, som till förebyggande av förskämning vid
längre tids förvaring behandlats medelst torkning,
rökning, saltning, inläggning el. inkokning
(upphettning och lufttät inläggning); i inskränkt
mening (och vanl.) endast ätbara varor, som
förvaras i hermetiskt tillslutna kärl. Inläggningen
avser att med tillhjälp av jäsningshindrande och
samtidigt smakgivande medel (socker, alkohol,
ättika, olja, kryddor) bevara naturprodukter i
njutbart skick. Inkokningens princip är, att man
genom upphettning dödar de närvarande
mikroorganismerna och genom lufttät tillslutning hindrar
nya att inkomma (helkonserver). Kärlen äro av
glas el. av förtent järnbleck. Frukt-, grönsaks-,
kött- och fiskkonserver äro i allm. inkokta; dock
konserveras fisk i vissa former (ansjovis,
sardiner) samt en del grönsaker och frukt genom steril
inläggning utan kokning (halvkonserver).
Kon-serveringsforskning bedrives i Sverige bl. a. vid
det 1948 inrättade Svenska institutet för
konser-veringsforskning i Göteborg. Jfr Sylt.
Konservera (lat. conserväre), bibehålla i
oskadat skick, bevara.
1) Se Konservering.
2) Bevara en djurkropp el. en växt el. delar
därav för vidare studium el. anatomiska
undersökningar. a) Zool. De döda djuren kunna
bevaras antingen i torrt tillstånd — genom
skelettering (se d. o.) av ryggradsdjuren,
uppstoppning (se d. o.) el. torkning — el. i v ä t
s-k a. De vanligaste konserveringsvätskorna för
anatomiskt material äro sprit av olika
alkohol-halt, formollösningar, en blandning av formol
och sprit samt Müllers lösning (dubbelt
kromsy-rat kali, svavelsyrat natron och destillerat
vatten). Kaiserlings vätska (5 1 vatten, 1 1 formalin,
150 g kaliumacetat och 75 g kaliumnitrat)
bevarar organens naturliga färg. I denna vätska
få preparaten ligga 1—6 dygn och förvaras
sedan i en blandning av 1 1 vatten, 200 g glycerin
och 100 g kaliumacetat. — b) Bot. Det vanligaste
sättet att konservera växter är torkning mellan
gråpapper i press. Saftiga växter dödas före
pressläggningen med svavelsyrlighet el. genom
neddoppning i kokande vatten. Stenlavar och
träartade svampar och stammar, torra frukter
samt frö för museiändamål lufttorkas. De
torkade växterna behandlar man med
sublimatlös-ning, koltetraklorid el. kolsvavla mot
insektangrepp el. också bevaras de tills, m. naftalin el.
tymol. För att bibehålla växtens organ i
deras naturliga ställning torkar man växterna i
fin sand el. genomdränker dem med paraffin el.
glycerin. Huvudbeståndsdelarna i
konserveringsvätskorna äro sprit och formol. Minst
6o-procen-tig alkohol, blandad med något glycerin el.
salt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
