Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolosförgiftning, koloxidförgiftning - Kolosjoki - Koloss - Kolossen på Rhodos - Kolosserbrevet - Kolostomi - Koloxid - Koloxidförgiftning - Koloxiklorid - Kolozsvár - Kolpino - Kolpitis - Kolportage - Kolportör - Kolpulvereldning - Kolryss - Kolsnaren - Kolstål - Kolsva - Kolsvavla, koldisulfid - Kolsyra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
517
Kolos joki—Kolsyra
518
malt men stiger ibland avsevärt mot slutet.
Behandlingen avser utdrivandet av koloxiden, vilket
sker genom den sjukes placerande i frisk luft,
konstgjord andning och ev. tillförsel av ren
syrgas.
Kolosjoki [kå’låsjåki], nickelgruva och
gruvsamhälle i Petsamoområdet nära Ishavskusten,
intill 1944 tillhörigt Finland, därefter
Sovjetunionen. De stora nickel fyndigheterna i K. upptäcktes
av finländska geologer på 1920-talet och
utarrenderades åt den kanadensiska nickeltrusten Inco.
Gruvanläggningarna och samhället förstördes av
tyskarna vid deras reträtt på hösten 1944;
återuppbyggnaden av anläggningarna har senare
påbörjats av de sovjetryska myndigheterna.
Koloss [-å’s], urspr. jättebildstod; oerhört,
ovanligt stor varelse el. stort föremål. — Adj.:
K o 1 o s s ä 1.
Kolossen på Rhodos, se Chares.
Kolosserbrevet [-å’s-], av Paulus under hans
fångenskap skrivet till församlingen i Kolossai i
Frygien. Huvudsyftet med brevet är för aposteln
att bekämpa en åskådning, som predikar det
väsentliga värdet för de kristna av den genom extas
och askes åstadkomna förbindelsen med ”världens
andemakter”. I motsats härtill förkunnar Paulus
Kristi tillräcklighet som medlare mellan Gud och
människor. Slutet av brevet innehåller sedliga
förmaningar, till stor del sammanfallande med
dem, som möta i Efeserbrevet.
Kolostomi (av grek. ko’lon, grovtarmen, och
sto’ma, mun, öppning), en kirurgisk operation,
varigenom en förbindelse utåt åstadkommes från
grovtarmen. En dylik tarmfistel låter man
antingen bestå kortare tid för avledning av
tarminnehållet, ev. utförande av skölj ningar, eller bli
definitiv, om irreparabelt hinder för tarmpassagen
finnes längre ned, t. ex. vid ändtarmskräfta.
Koloxid, en gasformig förening mellan en atom
kol och en atom syre, CO. K. är den enda förening
vari kol ingår som tvåvärdigt. Den bildas, när kol
förbrännes vid otillräcklig syretillgång, genom
reduktion av koldioxid (kolsyra) med glödande
kol, eller då kol verkar reducerande på vissa
metalloxider och vattenånga. K. är en väsentlig
beståndsdel i masugnsgas, generatorgas och
vattengas. Lysgas innehåller omkr. 8 °/o k. Många
organiska syror, t. ex. myrsyra, ge k. vid
upphettning med konc. svavelsyra. K. är en färg-,
lukt- och smaklös, oerhört giftig gas, som i luft
brinner med en svagt blå, icke lysande låga till
ofarlig koldioxid. Med vissa metaller kan k.
direkt förena sig, t. ex. med nickel till
nickel-tetrakarbonyl, Ni(CO)4, och med järn till
j ä r n k a r b o n y 1, Fe(CO)5. K:s giftverkan
beror därpå, att blodfärgämnet hemoglobin med
begärlighet upptar k. och härvid övergår i
kol-oxidhemoglobin, vilket är otjänligt för
syretransport. K. har fått stor betydelse som
utgångsmaterial för syntetisk framställning av ett flertal
viktiga organiska föreningar, t. ex. metylalkohol,
och för framställning av syntetisk olja och bensin.
Koloxidförgiftning, se Kolosförgiftning.
Koloxiklorid, kem., se Fosgen.
Kolozsvår [kå’lå^var], ungerska namnet på
staden Cluj i Rumänien.
Kolpino [kå’ipina], stad i Leningradområdet,
RSFSR, 30 km s. ö. om Leningrad; 37,000 inv.
Metallindustri och tegelbruk. Radiostation.
Kolpitis (av grek. ko’lpos, moderslida), se
Kvinnosj ukdomar.
Kolportage [-tä’/], försäljning genom från hus
till hus vandrande personer av varor, särskilt av
tryckta skrifter (kolportagebokhandel). — Verb.:
Kolportéra.
Kolportor, tidningsförsäljare i det fria,
kringvandrande bokförsäljare; lekmannapredikant.
Kolpulvereldning, en vid ångpannor och ugnar
tillämpad eldningsmetod, enl. vilken pulverformigt
bränsle (vanl. stenkol, brunkol eller koks)
inblåses i eldstaden medelst en del av
förbrännings-luften (primärluften). K:s fördelar ligga främst
i att verkningsgraden blir högre och skötseln
smidigare än vid rosteldning.
Kolryss, släddon med hög, av vidjor flätad
korg; användes för forsling av träkol.
Kolsnaren, långsträckt insjö i V. Vingåkers
sn, Södermanlands län; 12 km2, 33 m ö. h.
Avrinner genom sjön Viren och Nyköpingsån.
Kolstål, ett stål, vars hårdhet betingas av dess
kolhalt.
Kolsva. 1) Storkommun i Västmanlands län;
132,22 km2; 4,447 inv. (1952), delad på 2
kyrko-bokföringsdistr., K. södra (393 inv.) och K norra
(4,054 inv.); benämndes till okt 1950 Bro—
Malma; i Åkerbo och Skinnskattebergs tingslag,
Västmanlands v. domsaga.
2) Brukssamhälle i Kolsva kommun (se ovan)
i Västmanland, vid
Köping—Uttersberg—Riddar-hyttans järnväg och vid fall i Hedströmmen 13
km n. v. om Köping; 2,778 inv. (1951). Samhället
har vuxit upp kring ett järnbruk från 1540-talet;
ang. de nutida industrierna se Kohlswa jernverks
ab. Fyndigheter av kvarts och fältspat
exploateras av firman Kohlswa fältspatgruva.
Provinsialläkare.
Kolsvavla, k o 1 d i s u 1 f i d, CS2, kan
framställas genom direkt förening av kol och svavel i
elektrisk ugn el. genom att svavelångor ledas över
träkol vid 600—9000. K. är en färglös, klar och
lättrörlig, starkt ljusbrytande, flyktig,
lättantänd-lig vätska; kokpunkt 46°2; smältpunkt —1120;
spec. v. 1,26. K., som i rent tillstånd har en svagt
aromatisk lukt, blir vid förvaring, särsk. vid
närvaro av något vatten, mycket illaluktande genom
bildning av organiska svavelföreningar. K. är ett
utmärkt lösningsmedel för jod, brom, fosfor,
svavel, fett, harts, kamfer, kautschuk m. fl. ämnen
och användes av denna anledning som
extraktions-medel. K. brukas även för bekämpande av vissa
skadeinsekter etc. De största mängderna k.
förbrukas för framställning av konstsilke och
cellull. K. är ett starkt nervgift. Kolsvavlaånga
bildar med luft ytterst explosiva blandningar,
varför stor försiktighet måste iakttagas vid arbeten
med k.
Kolsyra. Egentlig kolsyra, H2CO3,
existerar endast i vattenlösning. Vid försök att
isolera den sönderfaller den genast i vatten och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
