Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolsyra - Kolsyraassimilation - Kolsyrabad - Kolsyragödsling - Kolsås - Kolsäckarna - Koltajaure - Koltetraklorid, tetraklormetan - Kolthoff, 1. Gustaf - Kolthoff, 2. Signe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
519
Kolsyraassimilation—Kolthoff
520
gasformig koldioxid, CO2. Ä andra sidan
övergår koldioxiden i allm. åter lätt till k. genom
upptagning av vatten, t. ex. från luftens
fuktighet. I dagligt tal kallas koldioxiden därför oftast
för kolsyra. Koldioxiden bildas vid
fullständig förbränning av kol, antingen av fritt sådant
el. av sådant, som ingår i organiska föreningar,
vid andningen och vid många jäsningsprocesser,
särskilt alkoholjäsningen och cellulosajäsningen.
Dessutom utvecklas koldioxid vid glödgning av
kalksten (kalkbränning) o. a. kolsyrasalter el.
karbona t, med undantag av de neutrala
alkali-karbonaten, samt vid inverkan av syror på
kar-bonat. För framställning av gasen i mindre skala
låter man vanl. saltsyra sönderdela marmor i en
Kipps apparat. I atmosfären ingår koldioxiden
till o,03 volymprocent. Den förekommer vidare
upplöst i vatten i växlande mängd (i volym
vatten löser vid o° och i atm. tryck i,s volymer
koldioxid) och utströmmar i vulkaniska trakter ur
marken. — Koldioxiden är en färglös, tung gas.
Dess spec. v. i förhållande till luft är 1,524. Vid
temp. under den kritiska, som ligger vid 31,1°, kan
koldioxiden förtätas till en färglös vätska. Vid
o° fordras härför ett tryck av 34 atmosfärer.
Koldioxid försälj es i handeln i stålcylindrar i
komprimerad, flytande form. Får sådan koldioxid
rinna ut, kommer den på grund av
trycksänkningen i häftig avdunstning, och härvid sjunker
temperaturen till —79°. Denna temperatur är lägre
än smältpunkten, och koldioxiden fryser därför
genast till vit kolsyrasnö. Blandas denna med
eter, kan man uppnå (vid förminskning av det
yttre trycket) köldgrader av ända till •—uo°.
Koldioxiden har en svagt kittlande lukt och
syrlig smak. Luft, innehållande mindre mängder
koldioxid (upp till 1 °/o), kan utan olägenhet inandas.
Större mängder åstadkomma däremot
kväv-ningssymtom. — Koldioxiden är ej brännbar och
kan ej underhålla förbränning. Av starka
reduktionsmedel, ss. glödande kol, reduceras den
till koloxid. Vissa metaller, ss. magnesium,
förbrinna vid rödglödgning i en kolsyraatmosfär till
metalloxid och kol. Med baser och metalloxider
förenar sig koldioxiden under bildande av
kar-bonat. K. är en tvåbasisk syra och ger dels
nor-m a 1 a, dels sura salter, bikarbonat.
Sal-terna äro i allm. olösliga i vatten med undantag
för alkalisal terna, sura alkaliska jordartsal ter
samt sura järn- och mangankarbonat. De sura
karbonatens löslighet spelar en viktig roll för
kalcium- och järnföreningarnas omsättning i
jordskorpan. Viktiga i naturen förekommande
karbonat äro kalksten, krita och d o 1 o m i t.
K. brukas för framställning av soda
(natrium-karbonat) o. a. karbonater, i kemiska fabriker
och laboratorier, till alstrande av köld för
tekniska ändamål och på grund av sin syrliga,
uppfriskande smak som tillsats till läskedrycker
(kol-syrat vatten). Numera förekommer i handeln
också kolsyrais (torris).
Ehuru k. endast sparsamt förekommer i
atmosfären, spelar den dock den största roll i naturens
hushållning. Först och främst är den ett av
växternas viktigaste näringsämnen. Trots den stora
förbrukningen håller sig luftens kolsyrahalt
anmärkningsvärt konstant. Detta beror därpå, att
tillförseln av k. till atmosfären håller jämna steg
med förbrukningen. Genom människors och djurs
utandning, genom förbränningsprocesser
(för-multning och förruttnelse) samt genom vulkanisk
verksamhet uppehälles denna jämvikt.
Kolsyraassimilation, se Assimilation.
Kolsyrabad, se Nauheimbad.
Kolsyragödsling, en artificiell höjning av
kolsyrahalten i den luft, som omspolar växternas
assimilationsorgan. Den går ut på att stegra
assimilationsintensiteten och som följd härav
framkalla ökad kolhydratsproduktion och tillväxt.
K. har hittills endast vid växthuskulturer visat
sig praktiskt genomförbar.
Kolsås, bergshöjd v. om Oslo, flack men med
branta sidor, 379 m ö. h.; utmärkt utsiktspunkt.
Kolsäckarna, astr., namn på två påfallande
mörka områden i stjärnbilden Södra korset
(Crux), förorsakade av kosmiska stoft- el.
gasmassor, som skymma bort de bakomliggande
stjärnorna. De skymmande massornas avstånd
uppskattas till omkr. 500 ljusår.
Koltajaure [kå’-], sjö, se Treriksröset.
Koltetraklorid, tetraklormetan, CCh,
en färglös, starkt ljusbrytande, icke brännbar
vätska med sötaktig lukt. Kokpunkt 7Ö°75,
smält-punkt —22°95, spec. v. 1,593. K. tillverkas genom
klorering av metan el. genom behandling av
kol-svavla med klor, varvid svavel utbytes mot klor.
K, som löser fett o. a. organiska substanser, har
fått användning som lösnings- och
fläckuttag-ningsmedel. K. förekommer i handeln även under
namnen t e t r a och bensinoform.
Kolthoff. 1) Gustaf Isac K., zoolog och
forskningsresande (1845—1913), konservator vid
Uppsala univ. K. är skapare av Biologiska
museet på
Djurgården i Stockholm.
K. ledde el. deltog i
flera forskningsresor,
ss. 1872 till Island
och Färöarna, 1883
(med Nordenskiölds
expedition) till
Grönland, 1887 till norska
Ishavskusten, 1898 till
Spetsbergen (med
Nathorsts expedition),
1900 till Spetsbergen
och n. ö. Grönland.
K. var erkänd
auktoritet rörande nordiska
fåglar och utgav "Nordens fåglar” (tills, m. L.
Jägerskiöld; 1895—99; 2:a uppl. 1911—26). —
K. verkade även som populär författare, särskilt
som skildrare av de högre djurens levnadsvanor,
utgav samlingsverket "Vårt villebråd" (1895—
96), ”Ur djurens lif” (1899—-1901), "Från när
och fjärran” (1911) samt ”Djur och blommor”
(1912). Han blev fil. hedersdr i Uppsala 1907.
2) Gertrud Signe Elisabeth K.,
skådespelerska, den föreg:s syssling (f. 1882 17/s), avlade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
