Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kollimation - Kollimator - Kollimatör - Kollineation - Kollision - Kollisionsnormer - Kollodium - Kollodiumförfarandet - Kolloiddegeneration - Kolloider - Kolloidkemi, dispersoidkemi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
503
Kollimator—Kolloidkemi
504
genom användning av kollimatorer.
Kollimations-felet kan rättas genom förskjutning av hår
korset.
Kollimator, en kikare, i vars fokalplan ett
belyst föremål befinner sig. De från föremålet
utgående strålarna bli efter genomgång av
objektivet parallella; riktar man därför mot k. en
annan för oändligt avstånd inställd kikare, ser
man i denna en skarp bild av föremålet. K.
användes för bestämning av kollimationsfelet samt
i spektroskop.
Kollimatör (fr. collimateur), vapentekn.,
re-servriktmedel vid art.-pjäser. Siktlinjen
bestämmes av optiska axeln hos ett prisma, vars bakre
yta är linsformad och i vars främre ett
matt-slipat kors el. dyl. är anbragt. Genom prismat
synes korset skenbart förflyttat till i m avstånd
från ögat. Målet synes icke genom prismat utan
över el. på sidan om detta; sid-, resp,
höjdriktning utföres därför växelvis.
Kollineatiön. Två geometriska tredimensionella
rum sägas stå i k. med varandra, om mot varje
punkt P och varje plan p i det ena rummet svara
en punkt P’ och ett plan p’ i det andra och
därvid, om P ligger i p, även P’ ligger i p’.
Kollision, sammanstötning; tvist.
Kollisionsnormer, se Internationell privaträtt.
Kollödium (av grek, kollödes, limaktig),
lösning av cellulosanitrat (kollodiumbomull) i eter
och konc. sprit, en färglös el. svagt gulaktig,
klar vätska. K. begagnas vid förband på mindre
sår el. såriga hudytor. För att få
kollodium-hinnan mer elastisk nyttjar man Collodium
elas-ticum, en blandning av 2 dir ricinolja i 98 dir k.
Kollodiumförfarandet, se Fotografi, sp. 889.
Kolloiddegeneration, se Degeneration.
Kolloider (av grek. ko’lla, lim, och ei’dos,
utseende), gemensam benämning på alla sådana
finfördelade ämnen, vilkas partikelstorlekar ligga
mellan 1 och 100 (1 ug = 0,000001 mm).
K. utvisa skiljaktiga egenskaper å ena sidan mot
de molekylära lösningarna, å andra sidan mot
ämnen med större partikelstorlekar. — Ett
ämnes likformiga fördelning i ett annat ämne
kallas d i s p e r s i o n. Lösningsmedlet kallas d i
s-persionsmedel och hela lösningen el.
upp-slamningen disperst system. En
uppslam-ning kallas ett grovdisperst system, en
lösning kallas ett molekylardisperst
system. Se vidare Kolloidkemi.
Kolloidkemi, d i s p e r s o i d k e m i, läran om
materien i finfördelat tillstånd (se Kolloider). —
Som grundläggare av k. räknas Th. Graham,
som 1861 skilde mellan 2 huvudtyper av ämnen,
dels k r i s t a 11 o i d e r, ss. socker och salt,
vilka kunna kristallisera och som i lösning kunna
gå igenom pergamentpapper och vissa
djurmem-braner, samt kolloider, gelatinösa,
limlik-nande ämnen, ss. lim och äggvita, vilka sakna
dessa egenskaper. Man visste då ännu icke, vari
skillnaden mellan dessa bestod. — Den moderna
k. är ett barn av det 20 :e årh. 1903 visade R.
Zsigmondy med det av honom konstruerade
ultramikroskopet, att kolloidala
lösningar voro uppslamningar av mycket finfördelade
partiklar. Med ultramikroskopets hjälp kan man
upptäcka och studera småpartiklar ner till
storleken av 10 pp. Partiklar, som äro så små, att de ej
kunna upptäckas i ultramikroskop, kallas a m
i-k ron er. — Grundläggande för k:s utveckling
ha varit de undersökningar, som utförts i
Sverige av The Svedberg och hans lärjungar.
—-Under det att Graham antog, att kolloider vore
en särskild typ av ämnen, betecknas de numera
som ett tillstånd hos materien, vari ett mycket
stort antal ämnen kunna förekomma. En
kol-loidal lösning kallas även för en sol och en
kolloidal lösning i vatten hydrosol, i
alkohol alkosol, i luft aerosol, ty
disper-si o n sm e dl e t (se Kolloider) behöver icke
nödvändigtvis vara en vätska, det kan även vara
ett fast el. gasformigt ämne; då likaså det
dispergerade ämnet kan vara antingen fast,
flytande el. gasformigt, kunna de fall av
kolloidala system uppkomma, som framgå av tab.
Dispergerat ämne [-Dispersions-medel-] {+Dispersions- medel+} Exempel
1. fast fast färgat glas, guldrubinglas
2. fast flytande suspensioner, guld- och silversol, färger
3. fast gasformig rök
4. flytande fast celluloid
5. flytande flytande emulsioner, mjölk, blod
6. flytande gasformig dimma
7. gasformig fast pimpsten, gummi, adsorberande gaser
8. gasformig flytande skum, majonnäs
9. gasformig gasformig alltid molekylär blandning
Kolloidala system kunna framställas på 2 sätt,
antingen genom dispergering, finfördelning
av större partiklar, el. genom association,
sammanslagning av molekyler till större
partiklar. Genom vanlig mekanisk pulvrisering kan
man i regel icke nå mindre partikelstorlek än
1 g. Högre dispersitetsgrad kan erhållas medelst
kolloidkvarnar, där ämnena genom stöt
slås sönder till mindre partiklar. Ett annat
framställningssätt består i att ämnen lösas i en
vätska, som sedan finfördelas i en gas. Metaller, ss.
guld och silver, kunna överföras i kolloidal lösning
genom att mellan poler av dessa metaller under
vatten etableras en elektrisk ljusbåge, varvid i
vattnet utslungas ytterst små partiklar. — En
hydrosol kan uppkomma, om genom en kemisk
reaktion en olöslig förening uppkommer, som dock
icke utfaller utan hålles i kolloidal form i lösning.
— Stabiliteten av ett kolloidalt system är
beroende av att partiklarna icke slås ihop och
associeras och bli så stora, att de utfällas och
sedimentera. En sådan sammanslutning kan
uppkom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
