Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolloidkemi, dispersoidkemi - Kollokvium - Kollontaj, Aleksandra Michajlovna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
505
Kollokvium—Kollontaj
506
ma därigenom, att de äro i ständig rörelse och
kollidera med varandra. Iakttagas de i
ultra-mikroskop, röra de sig i oregelbundna banor,
vilken rörelse uppkommer genom att de
utsättas för stötar av dispersionsmedlets molekyler
(brownska molekylarrörelsen). Ju mindre
partiklarna äro, desto livligare äro deras rörelser, desto
oftare kollidera de med varandra och
sammanslås, varigenom med tiden dispersitetsgraden
minskas; partiklarna bli färre, avståndet mellan dem
större och hastigheten av den brownska rörelsen
mindre. Stabiliteten ökas först med avtagande
dispersitetsgrad men minskar sedan igen,
beroende på att fallhastigheten ökas, när partiklarna
växa. Stabiliteten för olika kolloidala system
beror i hög grad på elektriska krafter. De
kolloidala partiklarna äro ofta elektriskt laddade.
Partiklar med lika laddning repellera varandra,
varvid bildning av större partiklar förhindras.
Under inverkan av en elektrisk ström röra sig
negativt laddade partiklar mot anoden, positivt
laddade mot katoden (elektrofores, k a t
a-f o r e s). Elektriska krafters inverkan på
stabiliteten av dispersa system har man begagnat sig
av för att slå ned rök i fabriksskorstenar, det
s. k. cottrellförfarandet. Stabiliteten kan
minskas genom tillsättning av vissa ämnen, som verka
koagulerande; omvänt kan tillsats av s. k.
skyddskolloider öka stabiliteten, en
ytterst viktig sak, ty först med tillhjälp av dessa
har det varit möjligt att i kolloidal form erhålla
ett flertal ämnen. Tekniskt viktiga här äro s. k.
emulgatorer, vilka förmedla bildningen av
emulsioner. För emulsioner av typen ”olja
i vatten” kunna ämnen som gummi
arabi-cum, gelatin-agar, lim, alkalisalter av högre
fettsyror, natriumsalter av högmolekylära
sul-fonsyror och vissa elektrolyter vara
emul-gerande, för typen ”vatten i olja” sådana
som alkalisåpor, elektrolyter med 2- el.
3-vär-diga kat joner m. fl. Skyddskolloiderna kunna
verka på det sättet, att de lägga sig som ett
skyddande lager kring de kolloidala partiklarna.
Så t. ex. beror smörfettets stabila fördelning i
vanlig mjölk på att fettpartiklarna äro omgivna
av äggvitehinnor, som stabilisera det kolloidala
systemet.
Då kolloiderna ej ha förmåga att genomtränga
vissa hinnor el. membraner, kan man begagna
sig av detta förhållande och skilja dem från
kristalloidema. Härför användes dialysator.
Sådana membraner kunna även användas för att
skilja kolloiderna från dispersionsmedlet. Genom
att använda membraner av t. ex. kollodium med
olika porvidd kan man även på mekanisk väg
skilj a kolloider av olika partikelstorlek
(ultra-filtrering). — De kolloidala lösningarna
skilja sig från äkta lösningar därigenom, att de
visa obetydligt osmotiskt tryck,
kokpunktsförhöj-ning och fryspunktsnedsättning. — En kolloid
kan antingen koagulera, d. v. s. utfällas och
separera från dispersionsmedlet, el. också g e
la-t i n e r a, då den stelnar och bildar g e 1 (g a
1-1 e r t) under uppsugning av lösningsmedlet. Är
dispersionsmedlet vatten, erhålles hydrogel.
Den massa, som blir kvar vid intorkning av en
gel, kan sedan ofta på nytt uppsuga
lösningsmedlet, svälla och i många fall på nytt bilda en
kolloidal lösning. Alltefter kolloidernas
förhållande vid intorkning av en kolloidal lösning
skil-j er man mellan reversibla och i r r e v
er-si b 1 a kolloider. De förra efterlämna en
återstod, som åter kan dispergeras vid tillsats av
dispersionsmedlet. H. Freundlich har infört
beteckningarna 1 y 0 f i 1 a för de reversibla och
1 y o f o b a för de irreversibla kolloiderna.
Per-rin kallar dem, ifall dispersionsmedlet är
vatten, h y d r o f i 1 a, resp, hydrofoba. W.
Ost-wald kallar dem em u 1 s ion s kol lo i de r,
resp, suspensionskolloider. Exempel på
de förra äro gelatin- och stärkelselösningar,
på de senare kolloidala metallösningar
(metall-hydrosoler). — Vad som särsk. karakteriserar de
kolloidala systemen äro de stora gränsytor, som
finnas mellan faserna. Kapillär- el. y t k
e-m i n behandlar närmare hithörande frågor. —
K. har en ytterst mångsidig praktisk
användning. I ett flertal industrier arbetas med
dispersa system, t. ex. då det gäller tvål, gummi,
gödselmedel, färger, fett, oljor, harts, cement,
väg-beläggningsmedel, näringsmedel m. fl. För de
biologiska processerna äro de kolloidala
systemen av vital betydelse, då organismerna till stor
del äro uppbyggda av kolloider.
Kollo’kvium, samtal, samkväm.
Kollontaj [kalanta’j], Aleksandra M
i-chajlovna, rysk diplomat (1872-—1952). Hon
studerade i Zürich och började 1898—99 sin
revolutionära verksamhet i Ryssland men måste
1908 fly till utlandet.
1908—14 tillhörde hon
mensj evikpartiet, slöt
sig 1915 till
bolsjevi-kerna och agiterade i
U.S.A. mot kriget.
Efter marsrevolutionen
1917 återvände hon
till Ryssland, deltog
aktivt i
novemberrevolutionen s. å. och blev
därpå folkkommissarie
för uppfostran,
barn-och kvinnovård. K.
ingick äktenskap med
bolsj evikledaren P.
Dybenko men skildes snart från denne. Hon
inträdde 1922 på diplomatbanan, blev
legations-råd i Oslo och 1924 minister där, det första
kvinnliga sändebudet i Europa. Hon var 1926
—27 minister i Mexico men återvände sistn. år
till sändebudsposten i Oslo och blev 1930
minister i Stockholm. K. behöll denna post 15 år,
1943—45 med ambassadörs rang. Hon förde vid
flera tillfällen viktiga diplomatiska förhandlingar,
särsk. i samband med förspelet till
vapenstilleståndet mellan Sovjetunionen och Finland 1944,
varvid hon i Stockholm var i kontakt med de
finska representanterna J. Paasikivi och G. A.
Gripenberg. K. tog i mars 1945 tjänstledighet,
reste till Ryssland och stannade där; i juli s. å.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
