Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kollektivavtal - Kollektiv försäkring - Kollektivhus - Kollektivism - Kollektivjordbruk - Kollektivnot - Kollektivtyper el. samlingstyper - Kollektor - Kollektstipendier - Kollektör - Kollenkym - Koller - Kollergång - Kollett - Kolli - Kollidera - Kollimation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
501
utsättning härför är emellertid, att den, som skall
bispringas, själv varit rättsligen oförhindrad att
vidta stridsåtgärd. — Mål om k. handläggas av
arbetsdomstolen el. skiljenämnd.
K. vann i Sverige tidigast insteg i den
egentliga industrien och hantverket och därefter inom
transportväsendet. I takt med de fackliga
sammanslutningarnas tillväxt har det erhållit en allt
större utbredning inom dessa områden och
därutöver vunnit insteg på nya områden, ss.
jordbruk, skogsbruk och handel. Huvuddelen av
kroppsarbetarna ha sina anställnings- och
arbetsvillkor reglerade i denna ordning. Strävandena
efter en k.-mässig reglering av villkoren för
tjänstemän och övriga ”privatanställda” ha mött
större motstånd; även bland dessa ha dock numera
åtskilliga grupper lyckats åstadkomma en sådan
reglering av större el. mindre fullständighet. —
Huvudparten av k. faller inom
Landsorganisationens område; från detta redovisades vid
årsskiftet 1948/49 c:a 20,000 k., omfattande omkr.
1,100,000 arbetare. För de inom Tjänstemännens
centralorganisation organiserade tjänstemännen
gällde vid samma tidpunkt c:a 700 k., omfattande
omkr. 95,000 tjänstemän, huvudsaki. i enskild
tj änst.
K. ha olika räckvidd. Man skiljer på
riksavtal, omfattande en hel bransch, distrikt
s-avtal, omfattande ett flertal arbetsplatser inom
en näringsgren och ett större område av riket,
ortsavtal, varmed förstås sådana avtal, som
omfatta hela el. större delen av en näringsgren
på en ort, och firmaavtal, avtal för enskilda
arbetsplatser. Riksavtalen utgöra mindre än 1 ®/o
av samtliga avtal men torde omfatta inemot
hälften av samtliga avtalsbundna arbetare.
Medan under tiden före 1 :a världskriget k. vanl.
slötos på flera år, ingås de numera normalt på
endast 1 el. 2 år med förlängning (prolongation)
för 1 år i sänder, därest uppsägning icke sker
inom viss tid (i regel 3 mån.) före
avtalsperiodens utgång. Under 2:a världskriget slötos k. i
största utsträckning efter s. k.
förhandsförhand-lingar före uppsägningstidens utgång el. efter
överenskommelse om uppsägningstidens
framflyttande.
Kollektiv försäkring, för ett större antal
försäkrade efter särskilda beräkningsgrunder ordnad
försäkring, i mots. till individuell försäkring.
Kollektivhus, benämning på bostadshus, där
anordningar i större omfattning vidtagits för
gemensam organisering av hushållsarbetet.
Benämningen förbehålles särsk. sådana bostadshus, där
gemensamma anordningar vidtagits även för
matlagning, städning, barnens tillsyn m. m.
Kollektivi’sm, sammanfattande benämning på
åskådningar, som starkt betona människans
karaktär av samhällsvarelse och som genom
samhälleliga ingripanden till förmån för det allmänna
bästa vilja inskränka individernas ohämmade
strävan att tillgodose egna fördelar.
Kollektivjordbruk, jordbruk, som efter ryskt
mönster äges el. arrenderas gemensamt av
arbetarna själva. Ledningen kan anförtros åt en av
dem som föreståndare el. åt ett råd, utsett bland
Kollektiv försäkring—Kollimation
502
medl. Arbetet fördelas av ledningen, och lön
utbetalas till medl. antingen i förh. till
arbetsprestationer el. genom att de samlade tillgångarna
av k. ifördelas bland medl. K. kan bildas genom
sammanslagning av mindre, privatägda jordbruk
till större, gemensamma, för en rationell drift
mera lämpade enheter el. genom att staten
upplåter jordbruk som k. I Sovjetunionen, där k.
(ry. kolchos) fått stor omfattning, ha de till
övervägande del uppkommit på förstnämnda sätt.
I Sverige har k. endast förekommit som enstaka
försök.
Kollektivnot, diplomatiskt meddelande, som
flera makters regeringar el. diplomatiska
representanter gemensamt överlämna till en regering.
Kollektivtyper el. samlings typer kallas
ännu föga specialiserade, oftast fossila växt- el.
djurformer, vilkas avkomlingar utvecklats i olika
riktningar och vilkas egenskaper således äro
fördelade på skilda, historiskt yngre arter, släkten,
familjer el. även ordningar.
Kolle’ktor, se Kommutator.
Kollektstipendier, stipendier för studerande,
vartill medel samlats genom kyrkokollekterna.
Numera stå k. under respektive domkapitels
förvaltning.
Kollektör, lottförsäljare.
Kollenkym, bot., se Växtanatomi.
Koller (från ty., ytterst från grek. chole’ra, se
Kolera), en hos häst förekommande sjukdom,
orsakad av inflammation i hjärnan och dess
hinnor, vilken någon gång uppträder som följd av
kontusioner å hjässan, stark solvärme,
förgiftningar m. m. Hästar med k. visa slöhet,
oregelbunden gång och vacklande rörelser och kunna
drabbas av raserianfall, omväxlande med
fullständig apati. Sjukdomen bör ej förväxlas med
dumkoller, som oftast betecknar en kronisk
hjärn-vattusot hos hästen.
Kollergång, ett slags krossningsmaskin.
Kolle’tt (fr. collet, dimin. av col., hals, eg.
halskrage), krigsv., ett med korta skört,
ståndkrage och utan andra utstyrseldetaljer än
gradbeteckning och axeltränsar försett livplagg av
äldre, mörk uniformsmodell vid art. och
fortifikationen samt för officerare och
underofficerare vid vissa kav.-reg. och trängen, en längre tid
även för Krigsskolans kadetter.
Kolli, resgods; stycke fraktgods (eg.
halsbörda).
Kollidera, sammanstöta, råka i strid.
Kollimation, sammanfallandet av två linjer;
vid ett vinkelmätningsinstrument skall syftlinjen,
efter vilken ett föremål inriktas (k o 11 i
ma-t i o n s 1 i n j e n), sammanfalla med den mot
kikarens rotationsaxel vinkelräta linjen
genom obj ektivets optiska medelpunkt (k o 11 i m
a-t i o n s a x e 1 n). Kollimationslinjen definieras
som den räta linje, som förenar objektivets
medelpunkt med mittpunkten av ett i objektivets
brännpunkt anbragt hårkors. Sammanfalla ej
dessa båda linjer, har instrumentet ett k o 11
i-mationsfel; detta kan bestämmas genom
observation av ett avlägset föremål på jorden el.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
