Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knorrhanesläktet - Knorring och von Knorring, ätter - Sophie von Knorring - Knossos, Knosos - Knoster - Knot - Knott - Knownothings - Knox, Franklin - Knox, John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
445
Knorring—Knox
446
Knorrhane.
gånger anträffats vid västkusten. F enknoten,
T. lucerna, kan bli omkr. 0,5 m lång, finns i
hela ö. Atlanten och anträffas stundom vid
Bohuslän.
Knorring och von Knorring,
svensk-finländska och baltiska ätter, härstammande från
Henrik v. Knorr, som 1530 levde i Kurland.
Adliga ätten K. naturaliserades i Sverige 1672, von
K. 1756; en gren blev friherrlig 1720; samtliga
äro immatrikulerade även på finska riddarhuset
och ha huvudsaki. varit bosatta i Finland.
S o p h i e Margareta von K., friherrinna,
författarinna (1797—1848), dotter till
hovmarskalken C. G. Zelow och 1820 g. m. dåv. majoren,
slutl. översten Carl Sebastian von K. (1789—
1858). K. debuterade 1834 med romanen
”Cou-sinerna”, vari den förnäma världen skildras med
förtrogen realism. Under det följ, årtiondet
utgav K., under pseud. ”Förf, till Cousinerna”, ett
flertal romaner: ”Vännerna” (1835),
”Qvinnor-na” (1836), ”Axel”
(s. å.), som är en
forts, på
”Cousinerna”, ”Illusionerna”
(s. å.), en realistisk
och spirituell skildring
av det mondäna
sällskapslivet i Stockholm
under säsongen 1812
—13. Med
”Ståndspa-ralleler” (1838), som
delvis är en
folklivs-skildring, försökte K.
utvidga sin ämneskrets
och närma sig den
liberala opinionen.
Vida
re märkas: ”Tante Lisbeths 19:e testamente”
(s. å.), ”Skizzer” (1841—45). ”Torparen och hans
omgifning” (1843; ny. uppl. med inledning av J.
Mortensen 1906) är den första bonderomanen i
svensk litteratur. — Litt.: J. Mortensen, ”Från
Aftonbladet till Röda rummet” (1905); Barbro
Nelson, ”S. v. K.” (1927, med utförlig biogr.);
F. Böök, ”Fem porträtt” (1929).
Knossos [knä’sås], Knosos (grek. Knöso’s),
forntida stad på Kretas n. kust, c:a 8 km s. ö. om
Herakleion. Ledd av de grekiska sagorna, som
omtala K. som kung Minos’ residens och Kretas
forna huvudstad, påbörjade A. Evans 1899 de
ryktbara utgrävningar, som ledde till upptäckten
av det väldiga förhistoriska palatset i K. och
den lysande minoiska kulturen, vars huvudstad
K. var (se Egeisk kultur med pl.). Aven i
historisk tid var K. en betydande ort och
en av de ledande städerna på Kreta. I
romersk tid gick det tillbaka, var i tidig kristen
tid biskopssäte men synes på 400-talet e. Kr. icke
längre ha existerat.
Knoster [-0-], tung slägga, använd vid
stenarbete.
Knot, se Knorrhanesläktet.
Knott, Simultidae, fam. av myggornas
(Nemo-cerd) grupp bland tvåvingarna. Små, 1—4 mm
långa myggor, med högvälvd mellankropp, liten
bakkropp och korta antenner. Hannarna äro
svarta, honorna, som äro blodsugare, grå.
Larverna leva i rinnande vatten, där de sitta fast
på stenar el. dyl. och med ett par stora
frans-beväpnade utskott ur vattnet sila till sig
mikroskopiska djur och växter. Före förpuppningen
spinna larverna sig en strutlik hylsa, som fästes
på underlaget. Vid kläckningen når myggan
vattenytan, innesluten i en luftblåsa. I Sverige
finnas nio arter, av vilka somliga äro talrika i
sumpiga trakter och mycket besvärliga.
Knownothings [nåu’nat>ii)z], eg. ”de, som
ingenting veta”, populär benämning på ett parti
i U.S.A., vilket 1854 organiserades som ett
hemligt sällskap och för en kort tid framåt vann
mycket stor anslutning; dess off. namn var The
American Party. Dess bärande tanke var
misstro mot nyinvandrade och mot förmenta påvliga
ränker. Utlänningar och katoliker borde
utestängas från alla ämbeten i stat och kommun samt
medborgarrätt beviljas först efter 15—20 års vistelse
i landet. Till svar på utomståendes frågor om
partiets grundsatser skulle medlemmarna svara
I know nothing (”jag vet ingenting”); därav
det öknamn, som blev partiets vanliga benämning.
Knownothingpartiet hade stora valframgångar
1855. S. å. vållade slavfrågan splittring inom
partiet, och vid 1856 års presidentval led det ett
förkrossande nederlag. Under de följ, åren
försvann småningom knownothingpartiet från den
politiska skådebanan.
Knox [nåks], William Franklin,
amerikansk politiker (1874—1944), en av ledarna för
Hearst-pressen och utgivare av Chicago Daily
News. Politiskt tillhörde K. republikanska
partiet, bekämpade Roosevelts ekonomiska politik och
var 1936 sitt partis kandidat till posten som v.
president. 1940 utnämndes K. icke desto mindre
av Roosevelt till marinminister och var under
2:a världskriget en av dennes främsta
medarbetare.
Knox [nåks], John, Skottlands reformator
(möjl. 1505—72), studerade vid S:t Andrews’
univ. och blev sedan präst. Genom George
Wis-harts predikan och martyrium fördes han helt
över till protestantismen och började efter
mordet på ärkebiskop Beaton 1547 predika i S :t
Andrews men blev vid stadens intagande s. å.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
