Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klipping - Klippingshandskar - Klipporm - Klipprapphöns - Klipptempel el. grottempel - Klissow - Klister - Kliszów - Klitgaard, Mogens - Klitoris - Klitter - KLM - Klo - Kloak - Kloakbrunn - Kloakdjur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
409
Klippingshandskar—Klcakdjur
410
rarna. Utanför Skandinavien ha k. i egentlig
mening vanl. tillkommit under belägringar o. dyl.
Klippingshandskar, se Handskmakeri.
Klipporm, se Pytonormar.
Klipprapphöns, se Stenhönssläktet.
Klipptempel el. g r o 11 e m p e 1, se Ellora
(med bild) och Indisk konst, sp. 924.
Kli’ssow, se Kliszow.
Klister, ett klibbigt ämne, som uppstår, då
stärkelse och vatten uppvärmas. Stärkelse av
råg förklistras redan vid 55°, av potatis vid
65°, av vete och ris vid 8o°. Genom
behandling av stärkelse med natronlut vid vanlig temp.
erhålles s. k. klisterstärkelse, som utrörd med
kallt vatten ger k., nyttjat som bindemedel vid
pappersarbeten, särskilt inom bokbinderiet, vid
uppsättning av tapeter o. dyl. Vanligt k. beredes
genom att man utrör mjöl av potatis, råg el.
vete till en gröt, som försättes med kokhett
vatten under omröring.
Kliszow [kli’/of], ty. Klissow, by i Polen,
omkr. 80 km n. ö. om Kraköw. K. är bekant
genom det slag, som där 9 juli 1702 utkämpades
mellan Karl XII och August den starke. Våren
1702 ryckte Karl från tre håll koncentriskt in
i Polen för att söka avgörande med August.
Sachsiska armén (16,000 stridande) samlades vid
Kraköw, polska kronarmén (8,000 ryttare) vid
Lwöw. 9 juli gick Karl till anfall mot den
sachsiska armén med en samlad styrka på 12,000
stridande. Svenska armén blev omfattad bl. a. av den
efter stridens början till slagfältet anlända polska
kronarmén men gick överallt till anfall mot
övermakten; kronarmén och sachsarnas högra flygel
kastades överända, fiendens mitt och vänstra
flygel drevos tillbaka, de delar, som ej lyckades fly,
blevo själva inringade el. drivna i morasen. Slaget
utkämpades på 5 timmar. Sachsarnas förluster
uppgingo till 2,000 stupade och sårade samt lika
många osårade fångar förutom dem, som
omkom-mo i kärren; svenskarna hade 1,000 fallna och
sårade. Slaget visar den 20-årige konungens
mästerskap på slagfältet —• det var det första slag,
som han ledde ensam — samt de karolinska
truppernas utomordentliga manöverförmåga. — Litt.:
Generalstaben, ”Karl XII på slagfältet”, II (1918).
Klitgaard [-går], Mogens, dansk
författare (1906—45). K. tog intryck av
mellankrigstidens radikala socialistiska strömningar och valde
socialt betonade motiv för sitt författarskap, som
ofta fick samhällskritisk utformning. Han
debuterade 1937 med romanen ”Der sidder en mand
i en sporvogn” (sv. övers. 1938), som ger bilder
ur den ekonomiskt betryckta småborgarens liv,
och utgav sedan ”Gud mildner luften for de
klippede faar” (1938), där han också sysslade
med småborgerlig mentalitet, ”De röde fjer”
(1940; sv. övers. 1944), som har historiskt motiv,
från Köpenhamns bombardemang 1807, men som
har aktuella anspelningar liksom ”Ballade paa
Nytorv” (1940; sv. övers. 1943), vars handling
är förlagd till rokokotiden, ”Elly Petersen”
(1941), som skildrar en ung landsortsflickas
upplevelser som hembiträde i ett direktörshem i
huvudstaden, och ”Den guddommelige hverdag”
(1942; sv. övers. 1945), en samling porträtt av
vardagsmänniskan under den tyska ockupationen
av Danmark. ”Kærlighedens höjsang” (1944) är
en bearbetning av ”Höga visan”. K. var en fin
språkkonstnär. — Litt., E. Neergaard, ”M. K.”
(1941)-
Klitoris, clitoris, anat., se Könsorgan.
Klitter, danskt namn på dyner (se d. o.).
KLM, förk. för Koninklijke Luchtvaart
Maat-schappij.
Klo. 1) (Anat.) Se Nagel. — 2) (Bot.) Se
Kronblad. — 3) (Sjöv.) Se Gaffel 3).
Kloäk (lat. cloäca). 1) K.,
avloppstrum-ma el. avloppsledning kallas en under
markens yta förlagd kanal, avsedd att bortleda
vatten och orenlighet från bebodda områden.
Redan under forntiden var metoden känd och
tillämpad i storstäder, men senare tidsåldrar
försummade alldeles den kommunala hälsovården,
och först under 1800-talets förra hälft vaknade
på nytt insikten om behovet av hygieniska
anstalter inom städerna för bortledande av
flytande orenlighet. Anläggandet av k. ingår numera
som ett nödvändigt led i renhållningsväsendets
ordnande inom städer och tätare bebyggda
samhällen. En k. förlägges i regel under gator och
öppna platser samt bygges, där terrängen så
tillåter, i sådan lutning, att den framrinnande
vätskan får så stor hastighet, att medföljande
uppslammade el. fasta ämnen ej avsätta sig i
k. Utloppet förlägges bäst till ett vattendrag med
tillräcklig vattenföring för att upptaga och
bortleda hela den från området avbördade
smutsvattenmängden. Äro lutningsförhållandena för
ogynnsamma, insättas pumpverk för att
framdriva kloakvattnet. Finns ej tillgång till
lämpligt vattendrag, tillgripes metoden att låta
trum-vätskan passera reningsverk, där den med
kemiska el. biologiska medel befrias från
smutsinnehållet, innan den utsläppes i vattendraget.
Ett annat sätt (irrigationsmetoden) är att låta
den översila och långsamt genomrinna åkerjord,
som därigenom samtidigt gödslas.
Materialet i en kloaktrumma är vanl. betong,
för mindre ledningar glaserade stengodsrör; i
genomskärning är ledningen cirkelrund, tidigare
äggformig. För att fasta ämnen må i möjligaste
mån hindras att intränga i huvudledningarna,
utgöras inloppen från gator, gårdar och hus
av brunnar, försedda med*samlingsrum, som
kunna tid efter annan rensas. — Kommunala
anläggningar för avloppsvattnets bortledande i
underjordiska kanaler har man i Sverige sedan
1860-talet, med början i Göteborg 1866 och i
Stockholm 1868.
2) Zool., ändtarmens bakersta del, i vilken hos
flertalet ryggradsdjur njurarnas och
könsorganens utförselgångar inmynna.
Kloakbrunn, samlingsbrunn i kloakbottnen,
vari kloakvattnet medföljande fasta beståndsdelar,
sand, grus, slamm m. m., få sedimentera för att
sedan vid behov kunna avlägsnas; numera
ersatt av inspektionsbrunn på avloppsledning.
Kloakdjur, Monotremata, en ordn. av klassen
däggdjur, omfattande de enda representanterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
