Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kleptomani - Klercker, af, släkt - Klercker, 1. Carl Nathanael af - Klercker, 2. Kjell-Otto af - Klercker, 3. Ernst af - Klercker, 4. Brita af - Kleresi - Klerestorium - Klerikal - Klerk - Klerus - Kletzki, Paul - Klev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
389
Klercker—Klev
390
stundom anknuten till sexuella abnormiteter. Hos
kvinnor kan k. anfallsvis påkomma i sammanhang
med havandeskap el. menstruation. Vid k. bör
ett el. annat psykoterapeutiskt förfaringssätt
alltid försökas.
Klercker, a f, släkt, härstammar från
handlanden i Ystad Reinhold Klerck (1633—92).
K.i) jämte 2 bröder adlades 1780; den förstn.
blev friherre 1809, men hans ättegren utslocknade
1868.
1) Carl Nathanael af K., frih., militär
(1734—1817). Han blev volontär vid
Fortifikationen 1751, deltog i pommerska kriget, blev 1770
kapten och 1775 major vid Arméns flotta. 1776
—1805 tillhörde K. Finska
rekognosceringsbri-gaden, från 1780 som chef. Hans förtjänstfulla
arbete här blev även av grundläggande
betydelse för modern svensk kartografi. K. blev 1795
generalmajor, var under olika perioder
kommendant på Sveaborg och blev 1803 t. f.
generalbefälhavare i Finland. Under 1808—09 års krig
visade K. i hög grad mod och beslutsamhet. Han
ville först vid gränsen och sedan vid
Tavaste-hus bjuda fienden spetsen, men då fältmarskalk
Klingspor övertagit befälet, anbefalldes återtåg.
Då Klingspor sept. 1808 fått avsked, blev K.,
då general, arméns befälhavare. Han avslöt 19
nov. konventionen i Olkijoki. K. var 1810—12
ordf, i Krigshovrätten.
2) Rutger K j e 11-0 11 o Göran a f K,
läkare (f. 1871 4/i), med. dr 1905 (”Studien über
die Pentosurie”), prof, i pediatrik och praktisk
medicin vid Lunds univ. 1916—36, dir. för
Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund 1930
—36. K. har utg. arbeten huvudsaki. rörande
ämnesomsättnings- och barnsjukdomar (rakitis,
spasmofili, Hirschsprungs sjukdom och
buktuberkulos). I ”Lärobok i intern medicin” (1915 ff.)
har K. förf, kapitlen ”Diabetes insipidus”,
”Fett-sot” och ”Sällsyntare
ämnesomsättningsrubbning-ar” samt ”Pankreassjukdomar”.
3) Achates Ernst Vilhelm a f K, den föreg:s
bror, militär (f. 1881 28/ia), officer vid 2:a
liv-grenad j ärreg. 1902, kapten vid Generalstaben
1916, överste 1932, generalmajor 1937,
generallöjtnant och avsked 1947. K. var lärare i
taktik vid Krigshögsk. 1917—18 och 1923—26, chef
för utrikesavd. i Generalstaben 1926—30, för
Krigsskolan 1930—33, för Hälsinge reg. 1933—
34, för Lantförsvarets kommandoexp. 1934—36,
för 1 :a arméfördelningen 1937—42 samt
befälhavare för i:a militärområdet 1942—47. Han har
utg. ”Militär psykologi” (1931).
4) Brita af K., dotter till K.2), målarinna
(f. 1906 9/n), studerade måleri bl. a. i Malmö
och Paris samt från 1929 några år vid
Konst-högsk. i Stockholm, där hon 1933 blev elev av
Isaac Grünewald. K. har företagit studieresor
till Italien och Österrike samt upprepade resor
till Frankrike. K:s måleri har på senare tid
utvecklats till en fransk artistisk kolorism. Hon
är även verksam som grafiker.
Kleresi, likbetydande med klerus (se d. o.).
Klerestörium (eng. clerestory, av clear story,
ljus våning), det med sidofönster försedda parti
Brita af Klercker: Une grande dame, 1945. Malmö
museum.
av mittskeppet i en kyrka, som skjuter upp ovan
sidoskeppstaken.
Klerikäl (se Klerus), prästerlig; strängt
kyrkligt sinnad. — K 1 e r i k a 1 i’s m, strävan att
öka och stärka kyrkans maktställning.
Klerk (grek. kleriko’s, lat. cléricus), medlem
av klerus (se d. o.).
Klerus (lat. clerus, av grek, kléros, lott,
arvedel), benämning på dem, som i katolska kyrkan
genom prästerlig invigning skiljas från folket i
gemen (lekmännen). Det finns en clerus major
(präster, diakoner, subdiakoner, alla med
celibattvång) och en clerus minor (akoluter, exorcister,
lektorer och dörrvaktare). Genom invigningen
får prästen en character indelebilis (outplånlig
karaktär). Det yttre tecknet på värdigheten att
tillhöra k. är tonsuren. Inom den evangeliska
kyrkan, som hyllar läran om det allmänna
prästadömet, finnes ingen principiell skillnad mellan k.
och lekmän.
Kletzki, Paul, polsk tonsättare och dirigent
(f. 1900), studerade vid univ. och konservatoriet
i Warszawa. K. har komponerat flera symfonier,
kammarmusik m. m. och har vunnit rykte som
en av samtidens främsta dirigenter. K., som f. ggn
besökte Stockholm 1945, är sedan 1934 bosatt i
Schweiz.
Klev (av kliva), ett mindre brant ställe på
en för övrigt tvärbrant bergvägg. Omtalas
särskilt vid västgötabergen. Även själva
bergterrasserna benämnas stundom k. (jfr Kinnekulle).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
