Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kleva - Kleve (Cleve, hertigdöme) - Kleve, Cleve (stad) - Klevshult - Kli - Klibbal - Kliché
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
391
Kleva—Kliché
392
Prov på olika rastertäthet; fr. v. 60 linjer, 100 linjer och 133 linjer.
Kleva, socknar, se Kinne-Kleva och
Vilske-Kleva.
Kleve (C le ve), fordom självständigt
hertig-döme inom det gamla Tyska riket, beläget på
ömse sidor om Rhen, i n. delen av nuv.
Rhen-prov.
Kleve, C1 e v e, stad i Rhenlandet, 7 km från
nederländska gränsen; 28,000 inv. Ligger vackert
vid en skogklädd bergås och förenas med Rhen
i n. genom Spoykanal (6 km). I K:s mitt på en
kulle hertigarnas av Kleve forna residensslott
Schwanenburg. K. skadades mycket svårt under
2 :a världskriget.
Klevshult, storkommun i Jönköpings län,
östbo och Västbo domsaga, omfattar socknarna
Fryele, Hagshult, Åker och Tofteryd; 443,05
km2 land, 3,091 inv. (1952).
Kli, kvarnavfall vid spannmålens förmalning.
Alltefter spannmålsarten erhålles vete-, råg-,
korn-, havre-, majs- el. ärtkli, vilka huvudsaki.
användas till utfodring av husdjur. Störst
näringsvärde ha vetekli och rågkli, av vilka 1,2
—1,4 kg motsvarar en foderenhet och 1,5 kg ett
kg kornvärde. Korn- och havrekli ha ofta lågt
fodervärde på gr. av hög växttrådhalt.
Klibbal, Alnus glutinösa, den i s. och
mellersta Sverige vanligaste alarten, igenkänd på
sin sprickiga, mörkbruna bark och sina
mörkgröna, som yngre klibbiga blad. Den växer
företrädesvis på sjöstränder och i kärr. — Veden
är ganska lös och lätt samt mindre värdefull
som bränsle än björkved. Under vatten håller
alvirke sig länge, varför det begagnas till
under-vattenspålar o. dyl. Roten lämnar vackert, lätt
polerat faner. Barken är rik på garvsyra. — Se
bild vid Alsläktet.
Kliché [-Jè’] (fr. cliché, av clicher, avtrycka),
tryckstock för bildtryck i boktryckspress,
framställd genom etsning i metall med användning av
fotomekaniska reproduktionsmetoder. — Ehuru
baserad på samma ledande princip, bedrives
k.-framställningen efter två olika förfaringssätt,
beroende på karaktären av det original, som skall
reproduceras. I ena fallet utgöres det av en
streckteckning (linjerutning i tusch, textavtryck etc.),
och metoden för dess reproducering liksom den
färdiga k. benämnes fototyp i. I andra fallet
består originalet av en halvtonbild (fotografi,
målning, lavering, blyertsteckning), och metoden
liksom den färdiga produkten benämnes a u t
o-typi. — Grundprincipen är i båda fallen 1) att
på fotografisk väg framställa ett negativ i
önskad storlek, bestående av omväxlande helt klara
och helt täckta partier; 2) att under detta negativ
kopiera en metallplåt, överdragen med en
ljuskänslig hinna, varvid denna på de ställen, som
träffas av ljuset genom negativets klara partier,
härdas till olöslighet; 3) att genom spolning
avtvätta den icke härdade beläggningen och där
bar-lägga metallytan; 4) att, sedan kvarsittande
be-läggningspartier genom särskild behandling gjorts
syrafasta, genom etsning fördjupa metallen i
mellanrummen tillräckligt för att de vid
färginvals-ningen i boktryckspressen ej skola mottaga och
på papperet avge färg. Fotograferingen av
originalet sker i reproduktionskameror, och negativet
måste alltid framställas rättvänt. Vid
reproduk-tionsfotografering användas i stor utsträckning
våtplåts- och emulsionsmetoderna, som bäst ägna
sig för framställning av skarpa och täta
negativ. Torrplåtar och film med dessa speciella
egenskaper ha under de senaste åren börjat
framställas i allt större fulländning och användas nu
i stor utsträckning, spec. för färgfotografering.
Fotograferingen av en streckteckning (för
fo-totypi) ger utan vidare med lämplig behandling
det erforderliga reproduktionsnegativet med
omväxlande helt klara och fullt täckta partier. Från
halvtonoriginal (för autotypi) kan ett sådant
negativ ej utan vidare framställas. Dess halvtoner
måste sönderdelas i ett system av större och
mindre, i viss regelbundenhet liggande klara och
täckande partier på negativet genom att ljuset
får passera genom ett raster (se d. o.) framför
den fotografiska plåten. Raster användas av olika
finhet, beroende på det för trycket avsedda
papperets jämna struktur. Efter lämplig behandling,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
