Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klappmytsen el. blåssälen (blåssjälen) - Klappträ - Klaproth, Martin Heinrich - Klara, Den heliga (från Assisi) - Klarafors - Klara församling - Klara kloster - Klarbult - Klarbär - Klarera - Klarinett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
371
Klappträ—Klarinett
372
Klappmyts el. blåssäl.
len), Cysto’phora cristäta, tillhör fam. egentliga
sälar av säldj urens ordn. K. är till färgen askgrå
med mörkbruna fläckar. Hannen blir 2,5 m lång,
honan 2 m. Hos hannen kan huden över pannan
och nosen blåsas upp till en mössliknande bildning.
K. finnes i Ishavet och norra Atlanten men är
ingenstädes allmän. I Sverige är den blott funnen
subfossil.
Klappträ. 1) Bräde med handtag, som
användes för att klappa tvätten efter sköljningen.
Med ett k. har också förr utförts en primitiv
form av tröskning.
2) Boktr., se Klappholts.
3) Jaktv., se Jakt, sp. 319.
Klaproth [kla’pråt], Martin Heinrich,
tysk kemist (1743—1817), urspr. apotekare, från
1810 prof, i kemi vid det nyupprättade univ. i
Berlin. K. har riktat den analytiska kemin med
en mängd metoder. Han upptäckte ej mindre än
fyra nya element: uran, zirkon, titan och cer.
Klara, Den heliga (K. från A s s i s i, it.
Santa Chiara), italiensk ordensgrundare (1194—
1253). Hon var av förmögen släkt men vanns
1212 genom Franciscus’ av Assisi predikan för
dennes fattigdomsideal. Hon inträdde först i ett
benediktinkloster. Senare upprättade Franciscus
ett litet nunnekloster nära den helige Damianus’
kyrka. Ledningen av det nya systrasamfundet
överlämnades 1215 åt K., som sedan behöll den
till sin död. Redan 1255 blev hon kanoniserad;
hennes dag är 12 aug. Anslutningen till hennes
ordenssamfund, klarissinnornas orden
el. den helige Franciscus’ andra
orden, blev redan under K:s livstid betydande.
Kloster anlades i Italien, Tyskland och
Frankrike. I Sverige representerades orden av Klara
kloster i Stockholm. — Litt.: Monogr. av Ch.
Rousseau (1930).
Klarafors, den sydligaste forsen i Klarälven
och den kraftkälla, kring vilken Forshaga köping
vuxit upp. Forsen har 1950 blivit utbyggd i sin
helhet; effekt 3,200 kW. Klarafors
pappersbruk, tillhörigt ab. Mölnbacka-Trysil,
anlades här 1890.
Klara församling i Stockholm omfattar s. v.
delen av Norrmalm; 5,683 inv. (1952). Urspr.
omfattade K. hela Norrmalm, som 1643 delades
mellan Jakobs förs, och K.; 1671 frånskildes
Kungsholmen, 1773 Adolf Fredriks förs, och
1906 K:s andel i Helgeandsholmen. På och kring
samma plats, där den nuv. församlingskyrkan
ligger, uppfördes på 1280-talet det enda
klostret i Sverige av klarissinnornas nunneorden (se
Klara kloster). Anläggningen nedrevs av Gustav
Vasa 1527. En ny kyrka uppfördes av Johan III
1577—90. Väsentliga delar, ss. korskyrkan och
tornet, återstå ännu av 1500-talskyrkan. Efter en
förhärjande brand 1751 ombyggdes kyrkan efter
förslag av C. Hårleman. 1907 fingo valv och
väggar målningar av Olle Hjortzberg. — På
kyrkogården vila bl. a. Bellman, fru Lenngren
och Leopold.
Klara kloster, nunnekloster i Stockholm av
klarissinnornas orden, stiftades på 1280-talet av
konung Magnus Ladulås och uppfördes på norra
malmen utanför den egentliga staden på den plats,
där nu Klara kyrka och kyrkogård äro belägna.
1286 anslog konungen åt klostret den tomt på
malmen, som förut tillhört stadens hospital, ett
område vid Klara sjö m. m. 1288 skänkte han
klostret flera gårdar, däribland Rörstrand, Karlberg,
samt Djurgården. 1289 firades klosterinvigningen.
Av abbedissorna äro tjugo till namnet kända;
den tredje i ordningen var Magnus Ladulås’
dotter Rikissa. Från 1400-talets mitt var klostrets
välstånd i avtagande. Med den nya tidens inbrott
under Gustav Vasa gick klostret sin upplösning
till mötes. På Västerås riksdag 1527 beslöts, att
det skulle nedbrytas. Nunnorna flyttades till det
utrymda gråmunkeklostret. 1909—10 och 1919
företogos utgrävningar på den gamla
klostergrunden. — Litt: J. Nordberg, ”S. Claræ minne”
(1727); ”Sveriges kyrkor”, 6 (1927).
Klarbult, A’phya minüta, tillhör fam.
smör-bultar, Gobiidae, av benfiskama. Den är omkr.
0,5 dm lång, och dess nästan glasklara kropp är
täckt av stora, lätt avfallande fjäll. Den lever i
havet och är ej ovanlig vid västkusten. K.
fullbordar sin utveckling på ett år men dör efter leken.
Klarbär, se Körsbär.
Klarera, eg. göra klar; likvidera (en skuld) ;
klargöra fartyg för lossning (i n k 1 a r e r a) el.
avsegling med last (utklarera).
Klarine’tt (it. clarine’tto, dimin. av clari’no,
trumpet). 1) Träblåsinstrument med enkelt
rörblad och påslående tunga. K. stämmes vanl. i C,
B och A. Basklarinetten, som klingar en
oktav lägre, har uppåtböjt klockstycke och
S-for-migt, nedåtböjt munstycke. Förut brukares även
altklarinetter i D, Ess, F och Ass. B a s s e
11-hornet är närmast en äldre form av
basklarinett. — K. uppfanns omkr. 1690 av J.
C. Denner i Nürnberg. Under 1700-talets
senare hälft vann k. alltmera beaktande, och de
flesta orkestrar hade efter 1780 sådan. — Litt.:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
