Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kinkel, Gottfried - Kinna - Kinnahult - Kinna kontrakt - Kinnared - Kinnarumma - Kinnaströms väfveri ab. - Kinnediabas - Kinnefjärdings härad - Kinnefjärdings, Kinne och Kållands domsaga - Kinne härad - Kinne-Kleva - Kinnekulle (bergshöjd)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
333
Kinna—Kinnekulle
334
Zürich. — Monogr. av A. Strodtmann (2 bd,
1850—51) och J. Joesten (1904).
Kinna, köping i Marks hd i Västergötland,
Älvsborgs län, omfattande hela den förutv.
Kinna socken med Kinna municipalsamhälle, kring
Viskan och Häggån, vid statsbanelinj en Varberg
—Borås—Herrljunga, 30 km s. s. v. om Borås;
37,80 km2; 4,941 inv. (1953). Beläget vid en
gammal vägled, Viskastigen, blev K. tidigt Marks
huvudort och under nyare tiden centrum för den
ur hemslöjden framvuxna hemvävnadsindustrien
med förlagsverksamhet; storbönderna i socknen
voro kring mitten av 1800-talet samtidigt
väv-nadsförläggare. Den textila fabriksindustrien
infördes i K. på 1880-talet, och orten har därefter
snabbt utvecklats, särsk. under de senaste
decennierna. K. hade 1932 3,657 inv., därav 2,775
i municipalsamhället (bildat 1924; 5,00 km2). K.
blev köping Vi 1947. K. har huvudsaki. spridd
bebyggelse av villatyp; mer sluten bebyggelse
finns blott kring torget och längs
Varbergsvä-gen, K:s huvudstråk. K. har samrealskola,
yrkesskola, apotek, provinsialläkare,
distriktstand-läkare, förlossningshem m. m. Industrien är
främst representerad av spinnerier, väverier,
fär-gerier, trikå- och konfektionsfabriker. Bland
dessa må nämnas ab. Claes Håkansson
(Kinna-sands mekaniska väveri; firman grundad 1873;
130 arb.), Kinnaströms väfveri ab. (se d. o.),
Häggådalens mekaniska linneväfveriers ab.
(huvudintressent Almedahl-Dalsjöfors ab.), ab.
Ludvig Svensson (Kinnamarks mekaniska väfveri;
1887; 125 arb.), ab. Ludvig Anderson
(Kasthalls mattfabrik; 1889; 145 arb.), Framnäs
väveri ab. (1900; 60 arb.), Marks textilfabrik
(mekaniskt jacquardväveri) samt Eriksbergs väveri
ab. — I stationssamhället K i n n a h u 11, (c:a
700 inv.), märkas textilfirman ab. Pettersson
& Tisell (75 arb.), J. Borgs väfveri ab.
(jacquardväveri i örby; 166 arb.), Kinnahults
tri-kåfabrik, Kinnahults väveri och Kinnahults
sidenindustri. Vidare finnas möbelfabriker,
betong-varufabrik, ett emalj verk, en wellpappfabrik och
en skofabrik m. m. K. är församling i örby
och Kinna pastorat i Marks och Bollebygds
kontrakt av Göteborgs stift.
och restaurerades 1922. På en holme i Häggån
finnas lämningar av en skans, i traditionen kallad
Kinnaborg, med minnessten över en dansk-svensk
strid, utkämpad här under Kalmarkriget.
Kinnahult, del av Kinna köping.
Kinna kontrakt i Skara stift omfattar i
huvudsak Kinne hd och en del av Kinnefjärdings hd i
Västergötland samt består av följ. 7 pastorat:
Götene, Holmestad, Vättlösa och Ledsjö;
Forshem, Kinne-Vedum och Fullösa; Björsäter,
Lugnås och Bredsäter; Källby, Broby, Skeby och
Hangelösa; Husaby, Skälvum, Ova, Kinne-Kleva
och Sil; Medelplana och Västerplana samt
österplana och Kestad.
Kinnared, sn i Hallands län, Halmstads hd,
vid Smålandsgränsen, kring Nissans biå Kilaån;
28,78 km2; 668 inv. (1952). Bergig skogsbygd
och mossar. I stationssamhället Kinnared
(289 inv., 1951) finnas flera mindre industrier.
Kyrkan är från 1879 hem,
Kyrkan har medeltida ursprung. 365 har åker.
Ingår i Torups och K:s pastorat, Göteborgs
stift, Halmstads kontrakt; tillhör storkommunen
Torup.
Kinnarumma, sn i Älvsborgs län, Marks hd,
s. om Borås; 96,79 km2. 3,148 inv. (1951).
Ge-nomflytes i djup dalgång av Viskans biå Häggån
och i n. v. av Viskan. 682 har åker.
Textilindustri i Viskafors (med Svaneholm; 1,325 inv.,
1951) och Rydboholm (729 inv.). Nuv.
kyrkan, sannol. den femte på platsen, är från 1940.
En träkyrka byggd omkr. 1690 skänktes 1911 till
Borås museum (nuv. Ramnakyrkan). Viskafors
och Rydboholm ha egna, av industriföretag
bekostade kyrkor. Ingår i Seglora, Fritsla, K. och
Skepphults pastorat i Göteborgs stift, Marks och
Bollebygds kontrakt; utgör storkommunen K i
n-narumma (3,181 inv. 1952) i Marks domsaga.
Kinnaströms väfveri ab. driver bomullsväveri
och appreturverk i Kinna. Tillverkningen
utgöres av bomulls-, silke- och cellullsvävnader, bl. a.
jacquardbolstertyg, klännings-, korsett- och
skjorttyger. Aktiekapital 3,52 mkr, antal arb. c:a
300. Firman etablerades 1885 och fick
bolagsform 1895.
Kinnediabäs, geol., se Kinnekulle.
Kinnefjärdings härad i Västergötland,
Skaraborgs län, omfattar slätten s. och s. ö. om
Kinne-viken av Vänern samt de sydligaste avsatserna
av Kinnekulle. K. består av socknarna Hovby,
N. Härene, Hasslösa, Lindärva, Sävare,
Hangelösa, Skeby, Källby, Broby, Ova, Skälvum och
Husaby; 215,19 km2; 6,376 inv. (1951). K. tillhör
Kinnefjärdings, Kinne och Kållands domsaga,
Lidköpings och Skara fögderier samt
Domproste-riet, Kinna och Kållands kontrakt i Skara stift.
Kinnefjärdings, Kinne och Kållands
domsaga i Skaraborgs län, under Göta hovrätt,
utgör ett tingslag med tingsställe och kansli i
Lidköping.
Kinne härad i Västergötland, Skaraborgs län,
omfattar större delen av Kinnekulle samt slätten
ö. och s. ö. därom. K. består av socknarna
Västerplana, Medelplana, österplana, Kestad,
Kinne-Kleva, Sil, Kinne-Vedum, Fullösa, Fors-
Bredsäter, Lugnås, Holmestad, Götene,
Vättlösa och Ledsjö; 369,63 km2; 11,637 inv.
(1951). K. tillhör Kinnefjärdings, Kinne och
Kållands domsaga, Mariestads och Skara fögderier
samt Kinna kontrakt.
Kinne-Kleva, sn i Kinne hd; 8,15 km2; 493 inv.
(1952). Omfattar s. ö. Kinnekulles nedersta
avsatser och är nästan helt uppodlad. 531 har åker.
Flera kalkbrott. K. har statliga industribanor
(smalspåriga) till Källby och Kinne-Malma. I
K. ligger Kinnekulleverken (se d. o.). Kyrkan
av sandsten är från 1870. Tillhör Husaby,
Skälv-ums, Ova, K. och Sils pastorat, Kinna kontrakt;
tillhör storkommunen Husaby.
Kinnekulle, bergshöjd i Västergötland vid ö.
sidan av Kinneviken i Vänern, omfattande 8
socknar el. sockendelar. K. höjer sig som en fritt
liggande, skogklädd, flack, vulkanliknande kägla
över omgivande slättland och når sin största
längd, 14 km, i n. n. ö.—s. s. v. riktning med en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
