Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kingsley, Charles - Kingsleydammen, Keystonedammen - King’s Lynn - King Sound - Kingston upon Hull - Kingston-on-Thames - Kingston (vid Hudson River) - Kingston (Ontario) - Kingston (Jamaica) - Kingstown - King-tö-chen, Fou-liang - King William Land - Kinidin - Kinin, chinin - Kininferricitrat - Kink - Kinkel, Gottfried
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
331
Kingsleydammen—Kinkel
332
händelser till bakgrund. Samma
förbättringssyf-ten fullföljde romanerna ”Yeast” (1851) och
”Two years ago” (1857). Den kulturhistoriska
romanen ”Hypatia” (1853; sv. övers. 1855) ger en
bild av antikens strid med kristendomen.
”West-ward ho!” (1855; ”Vesterut!”, 1856) är berömd
för sina skildringar av sydamerikansk natur. K:s
barnböcker åtnjuta ännu popularitet. Samlade
arbeten i 19 bd (1901—03). — Litt: ”Ch. K., his
letters and memories of his life” (utg. 1877 av
hans änka), samt monogr. av S. E. Baldwin
(1934) och G. Kendall (1947). K:s yngre dotter
Mary St. Leger Harrison (1852—1931)
gjorde sig bekant som författarinna (pesud.
Lucas Malet).
Kingsleydammen [kUqzli-],
Keystone-dammen, dammbyggnad i North Platte River
i v. Nebraska, U.S.A., uppförd 1938—42.
Dammkrönets längd är 3,030 m och största höjd 49 m,
vattenmagasinets volym c:a 2,500 mill. m3. K.
tjänar såväl elkraftutvinning som
konstbevattning.
King’s Lynn [kihoz li’n], stad i eng.
grevskapet Norfolk; 25,000 inv. 10 km n. om K. ligger
lustslottet Sandringham.
King Sound [ki’ij såu’nd], största viken på
n. v. kusten av Västaustralien. Floden Fitzroy
utmynnar i K.
Kingston, K. upon Hull [kihjstan apan
ha’l], stad i England, se Hull.
Kingston, K.-o n-T h a m e s [-[kihjstan-ån-te’mz],-] {+[kihjstan-ån-
te’mz],+} stad i grevskapet Surrey i England på
h. flodsidan, del av Stor-London, 17 km s. v. om
Londons city; c:a 40,000 inv. Mekaniska
verkstäder (bl. a. flygplanstillverkning). K. var
kröningsort för de angelsaxiska konungarna.
Kingston [kihjstan], stad vid Hudson River
i staten New York, U.S.A., 130 km n. om New
York; 28,800 inv. Rekreationsort.
Kingston [kihjstan], stad i prov. Ontario i
Canada, vid S :t Lawrenceflodens utflöde ur
On-tariosjön; c:a 31,000 inv. I K. finnas Queen’s
Univ., grundat 1839, krigsskola och biskopssäte.
Skeppsvarv, aluminium- och nylonindustri. K.
grundades av fransmännen 1673 och var 1841—44
Canadas huvudstad.
Kingston [ki^stan], huvudstad på Jamaica,
Västindien; c:a 110,000 inv., mest negrer. K.
ligger vid en bukt på sydkusten och har en av
Västindiens bästa hamnar med huvudparten av
öns utrikeshandel. Botanisk trädgård. Vid
inloppet till bukten ligger flottstationen Port Royal.
Staden grundades 1693 och förstördes vid
jordbävning 1907.
Kingstown [ki’gstan], stad på Irland, se Dun
Laoghaire.
King-tö-chen, F o u-1 i a n g, stad i
nordostligaste delen av prov. Kiangsi, Kina; c:a 100,000
inv. Stadens berömda porslinsindustri grundades
redan under Chen-dynastien, fick sin högsta
utveckling under Sung-dynastien (960—1279) men
bibehöll alstrens goda kvalitet ända fram till
tai-ping-upproret. Porslinsleran hämtas från en
lokal fyndighet, kao-ling (”hög kulle”), vilken
givit namn åt råvaran kaolin.
King William Land [ki’ij coi’ljam lä’nd], ö,
tillhörande Canada, på 68V2—700 n. bi;., s. v. om
Boothia-halvön. Bekant genom John
Franklin-expeditionens undergång.
Kinidin, en alkaloid ur kinabark, som visat
sig vara ett värdefullt läkemedel vid vissa
hjärt-arytmier (förmaksflimmer).
Kinin, c h i n i n, en i kinabark förekommande
alkaloid, som utgör drogens verksammaste
beståndsdel. Kinin har visats vara en metylförening
av k u p r e i n, en alkaloid, som innehåller en
kinolin- och en piperidinkärna. K. är mycket
svårlösligt i vatten, smakar intensivt bittert och
reagerar alkaliskt. Med syror förenas k. till
salter, bland vilka flera användas i medicinen,
förnämligast sulfatet, Chinini sulfas, samt
hydro-kloriden, Chinini hydrochloridum.
Helt svaga doser och koncentrationer av k
stegra i början cellernas verksamhet;
långvarigare el. starkare verkan medföra i stället en
nedsättning av cellfunktionen ända till förlamning
och död. Särdeles starkt framträder denna
giftverkan på vissa lågt stående, encelliga
organismer av animalisk art, ss. infusionsdjur, frossans
smittämne samt på vita blodkroppar. Även
cell-protoplasmans kemiska verksamhet
nedsät-tes av tillräckligt stora kinindoser. Små
kinin-doser öka i viss grad pulsfrekvens och blodtryck,
större doser nedsätta båda, varvid
hjärtverksamheten försvagas och slutligen förlamas. På
centrala nervsystemet och de högre sinnesorganen
framkallar k. i större doser retnings- och i
synnerhet förlamningssymtom, ”kininrus”, vartill
ibland sälla sig nedsatt syn, stundom t. 0. m.
blindhet i veckor och månader, oreda i
tankeverksamheten och djup sömn. Vid svår
förgiftning iakttagas höggradig kraftnedsättning
(kollaps), medvetslöshet, delirier och konvulsioner.
Dödsdosen för vuxen person är omkr. 8—10 g.
Sin största betydelse som läkemedel har k. vid
behandling av och till förekommande av malaria.
Som febermedel vid andra än frossjukdomar
användes k. fortfarande ej sällan. Anfall av
nervvärk (neuralgi) hävas ibland av k. Som medel
mot aptitlöshet och allmän svaghet ha ofta
använts små kinindoser, tagna under längre tid tills,
m. järn, t. ex. i preparaten kininferricitrat
och järnpiller med k., ävensom diverse
preparat på kinabark (se d. o.). — Genom ändring
av kininmolekylen har man erhållit en serie
kup-reinderivat (t. ex. optokin, eukupin, vuzin) med
delvis kraftig verkan på vissa bakterier
(pneu-mokokker, varbakterier).
Kininferriciträt, se Kinin.
Kink, en brytning på tågvirke, metalltråd, wire
el. dyl., som uppstår, då en öppen ögla el. slinga
utdrages på felaktigt sätt.
Kinkel [ki’~], Gottfried, tysk författare
(1815—82). K. blev 1845 prof, i konsthistoria i
Bonn efter att ha utgivit ”Geschichte der
bilden-den Künste bei den christlichen Völkern”. 1848
deltog K. i upprorsrörelserna, utgav tidningen
Spartacus, sårades och tillfångatogs samt dömdes
1849 till livstidsfängelse. Han lyckades dock
rymma 1850. 1866 blev han prof, i konsthistoria i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
