Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Keith, Arthur - Keith, James - Keiäpple - Kejnekommissionen - Kejsare - Kejsar Franz Josephs fjord - Kejsargrönt, schweinfurtgrönt, mineralgrönt, patentgrönt - Kejsarhummer, havskräfta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
Keith—Kejsarhummer
190
Keith [kljj], Arthur Berriedale, engelsk
in-dolog (1879—1944), 1914 prof, i Edinburgh efter
att förut ha verkat inom den indiska
kolonialförvaltningen, varunder han förvärvade en
auktoritativ kännedom om spec. det indiska
rättsväsendet. K. har därjämte i ett flertal större
arbeten dokumenterat sig som en av de yppersta
kännarna av Indiens andliga kultur.
Keith [kl])], Francis Edward James, skotsk
militär (1696—1758). Han måste som anhängare
av pretendenten lämna Skottland 1715. Han
trädde 1728 i rysk krigstjänst och blev
småningom infanterigeneral. Som styresman i det
av ryssarna besatta Finland 1742—43 förvärvade
sig K. i hög grad befolkningens sympatier. Han
förde därpå befälet över de till Sverige
överförda ryska trupperna. 1747 gick K. som
fältmarskalk i preussisk tjänst. Under sjuåriga
krigets första år visade K. stor duglighet men
stupade vid Hochkirch. — K:s verksamhet i
Finland behandlas i Z. Topelius’ ”Hertiginnan
av Finland”.
Keiäpple [kei’-], bot., se Doryalis.
Kejnekommissionen [ke-], kommission, tillsatt
i sept. 1950 för att undersöka, i vad mån fog
fanns för anmärkning mot polis och vissa
myndigheter i samband med utredningen av de
förföljelser, som pastorn vid Stockholms
stadsmission Karl-Erik Kejne uppgavs ha blivit utsatt
för som följd av dennes ingripande mot
homosexualiteten i Stockholm. Kommissionen, som
avgav sitt betänkande i juni 1951, påtalade en viss
brist på aktivitet från polisens sida liksom
olämpligheten i vissa undersökningsmetoder, men den
ansåg ej, att dessa anmärkningar voro ägnade
att rubba medborgarnas förtroende för
myndigheterna.
Kejsare, furstetitel med anor från den
romerska världsmonarkien. Som Caesars
adoptivson bar Octavianus (Augustus) namnet Caesar,
vilket till följd därav blev ett slags titel för
monarken. Namnets grekiska form, kaisar,
ligger till grund för ty. Kaiser och sv. kejsare.
Från titeln imperator härledas eng. emperor och
fr. empereur. Ehuru till begreppet odelbart,
söndrades kejsardömet 395 i två riken,
Väst-romerska riket och östromerska riket, det
senare även kallat Grekiska el. Bysantinska
kejsardömet. Sedan det förra 476 störtats, tillhörde
kej sarvärdigheten östromerska riket ensamt;
detta ägde bestånd till 1453, då det störtades av
turkarna. Under fjärde korståget upprättade de
till den romerska kyrkan hörande korsfararna
av östromerska rikets europeiska besittningar
Latinska kejsardömet (1204—61), och
av dess asiatiska länder upprättades samtidigt
kejsardömet Nicaea (1206—61) samt
kejsardömet Trapezunt (1204—1461).
Den västromerska kejsarvärdigheten upplivades,
när påven Leo III juldagen 800 i Peter skyr kan
i Rom satte kejsarkronan på Karl den stores
huvud. De bland dennes efterkommande, som
voro romerska konungar, innehade också kej
sarvärdigheten. Denna övergick till Tyskland, då
konung Otto I 962 i Rom kröntes till k. Med
hans och hans efterträdares kejsardöme
(Heliga romerska riket av tyska
nationen) förbands, liksom förut med Karl den
stores, länge föreställningen om ett
skyddsher-radöme över kyrkan. Fr. o. m. Maximilian I
(1508) förde de tyska konungarna kej sar titeln,
även om de ej krönts av påven; de plägade
kallas tyskromerska kejsare. Titeln upphörde med
det gamla tyska rikets upplösning 1806.
Tsar Peter I i Ryssland lät efter freden i
Nystad 1721 kalla sig k., vilken titel bibehölls
till ryska monarkiens fall 1917. Tyskromerske
kejsaren Frans II antog 1804 titeln ärftlig
kejsare av Österrike; detta kejsardöme
upphörde genom revolutionen i nov. 1918.
Napoleon Bonaparte utropades 20 maj 1804 till
fransmännens kejsare. Detta kej
sardöme ägde bestånd till 2 april 1814 samt under
”de hundra dagarna” 1815; det återupplivades
(”andra kejsardömet”) av Napoleon III 2 dec.
1852 och störtades 4 sept. 1870. Genom de
sydtyska staternas anslutning till Nordtyska
förbundet bildades ett nytt statsförbund, Tyska
riket, med preussiske konungen som ärftlig
tysk kejsare (till sådan proklamerades
Vilhelm I av Preussen i Versailles 18 jan. 1871).
Detta nya tyska kejsardöme störtades genom
revolutionen 9 nov. 1918. Mexico var
kejsardöme 1822—23 (Iturbide) och 1863—67
(Maximilian), Brasilien 1822—89 (Pedro I
och Pedro II). På Haiti härskade kejsare
1804—06 och 1849—59. 1876—1947 bar
Storbritanniens regent titeln kejsare (kejsarinna) av
Indien. Sultanen av Turkiet antog 1473
kejsartitel men fick motsvarande rang
internationellt erkänd först på Ber linkongressen 1878.
Titlarna på härskarna i Kina (till 1912), K
o-rea (till 1910), Japan, Annam m. fl.
exotiska länder pläga översättas med k.
Etiopien styrdes från 1863 av en negus ne gesti,
vars titel med fog kan återgivas med k.; vid
den italienska erövringen av landet 1936
utropades Viktor Emanuel till dess k. Under 2:a
världskriget återfick Haile Selassie rike och
värdighet.
Kejsar Franz Josephs fjord [fjör], starkt
förgrenat fjordkomplex på Grönlands östkust
mellan 73 och 740 n. br., upptäckt under 2:a
tyska nordpolsexpeditionen 1869—70.
Kejsargrönt, schweinfurtgrönt, m
i-neralgrönt, patentgrönt, ett vackert
grönt dubbelsalt av koppararsenit och
kopparacetat med eller utan tillsats av fyllnadsämnen.
Användes förr som målarfärg men är numera
förbjudet på gr. av sin giftighet. Användes för
besprutning av träd och buskar.
Kejsarhummer, havskräfta, Ne’phrops
noruegicus, tillhör de likfotade kräftdjuren och
lever liksom vanlig hummer i havet men på
större djup. Den är långsträckt med långa,
kantiga gripklor, laxröd och blir 3 dm lång. K.
fångas vid västkusten. Till smaken är den
underlägsen vanlig hummer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
