Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kejsarkanalen (Spanien) - Kejsarkanalen (Kina) - Kejsarkrona - Kejsarkult - Kejsar Nikolai II:s land - Kejsarprinsen - Kejsarsnitt, gastrohysterotomi - Kejsar Vilhelm II:s land - Kejsar Vilhelmskanalen - Kejsar Vilhelms land - Kejsarörn - Kekkonen, Urho - Kekrops - Keksholm - Kekule von Stradonitz, Friedrich August - Kelantan - Kelat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
Kejsarkanalen—Kelat
192
Ke j sarhummer.
Kejsarkanalen, sp. Canal Imperial, en c:a 90
km lång kanal i Aragonien längs h. stranden
av Ebro mellan Zaragoza och Tudela, anlagd av
Karl V; är huvudsaki. en
bevattningsanläggning.
Kejsarkanalen, kin. Yün-ho, Kinas längsta
kanal, går från Hangchou över Yang-tsi-kiang
och Huang-ho till Tientsin i n. Kina med en
sammanlagd sträcka av 1,450 km. Mellanpartiet,
sträckan från Yang-tsi-kiang till Huang-ho,
fullbordades redan 486 f. Kr. Underhållet av K.
har länge försummats, med resultat att kanalen
slammats igen och nu blott har lokal betydelse,
särsk. för bevattningen.
Kejsarkrona, benämning på Fritillaria
impe-rialis (se Fritillaria) och brandliljan (se
Lilje-släktet).
Kejsarkult i romerska kejsarriket har sin
upprinnelse i grekisk heroskult. I Rom
grundlädes en dylik kult av diktatorn Caesar och
utvecklades efter dennes död och konsekration med
en viss försiktighet av hans adoptivson genom
bruket av benämningen Divi filius (”den till
gudarna upphöjdes son”), bärandet av namnet
Augustus (”den vördnadsvärde”) samt
medgivandet av offer till kejsarens genius m. m. Strängt
genomförd blev uppfattningen av kejsaren som
gudomlighet under Diocletianus. — K. avsåg
att stärka kejsarmakten genom härskarens
avskiljande från undersåtarna samt att vara ett
band mellan de olika riksdelarna. Ehuru
villiga att erkänna kejsarens särställning, vägrade
de kristna att deltaga i de kulthandlingar, som
hänförde sig till hans person.
Kejsar Nikolai II :s land, ögrupp n. om
Sibirien, se Nordlandet.
Kejsarprinsen, se Napoleon IV.
Kejsarsnitt (mlat. se’ctio caesaréa),
gastro-hysterotomi, förlossningsoperation,
bestående i ett snitt genom bukväggen och
livmodern för att på denna väg uttaga fostret. I
antiken påbjöds k. endast, då modern dött före
el. under förlossningen. Fr. o. m. medeltiden
blev k. vanligare men brukades likväl endast
i förtvivlade fall, då bäckenförträngning
absolut hindrade fostrets passage. Operationen
ledde då nästan alltid till moderns död. Numera
har k. tack vare aseptiken fått en hög grad av
trygghet och dess användning därför utsträckts
till många andra förlossningskomplikationer. En
helt ny väg för k. har inslagits av A. Dührssen,
som föreslagit att från slidan öppna och tömma
livmodern, v a g i n a 11 k. Även denna
operation har i våra dagar fått stor betydelse, om
det gäller att under förlossningen hastigt
tömma livmodern, innan denna ännu öppnat sig,
och det vanliga k. av någon anledning icke kan
användas. Det vaginala k. är emellertid
betydligt svårare på gr. av det trånga utrymmet,
risken att skada urinblåsan m. m.
K. utföres även på husdjur (hund, gris).
Kejsar Vilhelm II :s land, namn på en del
av Wilkes land i östantarktis, på s. polcirkeln,
upptäckt av Drygalski 1902.
Kejsar Vilhelmskanalen, se Kielkanalen.
Kejsar Vilhelms land, f. d. tysk koloni på
Nya Guinea.
Kejsarörn, zool., se Kungsörnsläktet.
Kekkonen [ke’-], Ur ho Kaleva, finländsk
jurist och politiker (f. 1900), jur. kand. 1928, jur.
dr på en avh. om den kommunala valrätten 1936;
jurist hos
Landskommunernas förbund
1927—31, yngre
rege-ringssekr. i
lantbruks-ministeriet 1933—36,
som agrar led. av
riksdagen sedan 1936,
riksdagens 1 :e v.
talman 1946, talman 1948
—50, justitieminister
under Kallio 1936—
37, inrikesminister
under Cajander 1937
—39, justitieminister
i Paasikivis regering
1944—46, stats- och
inrikesminister i den av agrarer, svenskar
och medl. av framstegspartiet sammansatta
borgerliga regering, som efter Paasikivis återval
till president i mars 1950 efterträdde K. A.
Fa-gerholms socialdemokratiska ministär. Efter
re-geringsombildning i nov. 1952 blev K. även
utrikesminister.
Kekrops [ke’-] (lat. Ce’crops), Atens förste
sagokonung, vilken kulturens införande
tillskri-ves. K. framställes med mänsklig överkropp och
ormstjärt.
Keksholm, se Kexholm.
Kekule von Stradonitz [kè’kolè fån [-Jträ’då-nits],-] {+Jträ’då-
nits],+} Friedrich August, tysk kemist (1829
—96), prof, i kemi i Gent, från 1865 i Bonn. Han
lade genom sina arbeten över kolets fyrvärdighet
(1858) och sin bensolteori (1865) grunden till
vår nuv. uppfattning om de organiska
föreningarnas byggnad. K. utförde många värdefulla
undersökningar och utgav ”Lehrbuch der
orga-nischen Chemie oder der Chemie der
Kohlen-stoffverbindungen” (1859—87, ofullbordad).
Kelanta’n [eng. utt. kalä’ntan], stat i
Malajiska federationen på ö. sidan av Malackahalvön
vid gränsen till Siarn; 14,827 km2, 449,000 inv.
Producerar kautschuk, ris, kopra m. m.
Huvudstad är Kota Bharu.
Kelät [ke-], se Belutsjistan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
