Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karolinska sjukhuset - Karolinska tiden - Karolus, August - Károlyi, släkt - Károlyi, Mihály - Karon - Kaross - Karosseri - Karotin - Karotinoider - Karotis - Karott - Karp - Karpalben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
Karolinska tiden—Karpalben
84
omfattade bl. a. ortopedisk klinik
(Vanföreanstalten), färdig 1935, radioterapeutisk klinik
(Konung Gustaf V:s jubileumsklinik), färdig
1937, en kirurgisk, en medicinsk, en
obstetrisk-gynekologisk och en oto-laryngologisk klinik,
färdiga 1940, samt oftalmiatrisk klinik, färdig 1941.
Av andra byggnadsetappens kliniker var den
psykiatriska kliniken färdig 1941 och den
dermato-syfilidologiska kliniken 1948. Senare tillkom
även pediatrisk klinik. Lungtuberkulosklinik och
reumatikeravd. planeras. F. ö. ingå i K.
rönt-gendiagnostisk avd., centrallaboratorier,
patologisk avd., gymnastikavd. och tandvårdsavd.
Antalet vårdplatser är 1,609, varav Stockholms stad
förfogar över 512. Klinikcheferna äro prof, vid
Karolinska inst., och den övervägande delen av
medicinarnas kliniska utbildning i Stockholm är
numera förlagd till K:s olika kliniker. K.
förvaltas, gemensamt med Serafimerlasarettet, av en
direktion, i vilken 2 medl. utses av K. m:t, 2 av
Karolinska inst:s lärarkollegium, 3 av Stockholms
stadsfullmäktige och 1 av Stockholms läns
landsting.
Karolinska tiden, den period av Sveriges
historia, som omfattar Karl X Gustavs, Karl XI :s
och Karl XII:s regeringstid (1654—1718).
Kärolus [-ålos], August, tysk fysiker (f.
1893), prof, i Leipzig 1926, har framför allt
sysslat med bildtelegrafiska problem och
uppfunnit ett på kerreffekten grundat högfrekvent
ljusrelä (”k a r o 1 u s c e 11”).
Kårolyi [kä’råji], ungersk adelssläkt, omtalad
redan på 1200-talet. Grunden till dess rikedom
lades av Franz Råkoczys fältherre S å n d o r
(Alexander) K. (1668—1743), som utan sin
furstes samtycke slöt fredsfördraget i Szatmår 1711
och därmed försonade sig med kejsaren. Under
den följande tiden var han en av Ungerns
inflytelserikaste män.
Mihåly (Mikael) K, politiker (f. 1875). K.
framträdde vid 1 :a världskrigets utbrott som
oförsonlig motståndare till Stefan Tiszas politik.
K. var ententevän och arbetade för en upplösning
av det österrikisk-ungerska förbundet med
Tyskland och en förmånlig separatfred. Som ledare
för ett nytt radikalt parti med pacifistiskt
program (1916), det s. k. K.-partiet, sökte han
samförstånd med konung Karl och blev 1918
ministerpresident. Då Karl avsagt sig kronan, valdes
K. i jan. 1919 till den ungerska republikens
förste president. Han försökte genomföra reformer,
som han hade utlovat, och förhandla med
enten-ten samt komma till en uppgörelse med den
ungerska adeln. Tillståndet i Ungern försämrades
dock ständigt, och den väntade hjälpen från
en-tentemakterna uteblev. I mars s. å. gav han vika
för kommunisten Béla Kun. K. stannade t. v. i
Ungern men gick i juli s. å., kort före
kontrarevolutionen, i landsflykt. Sedan ordnade
förhållanden åter inträtt i Ungern, anklagades K. för
landsförräderi, och hans egendom konfiskerades.
Motståndare till fascismen och nazismen, var K.
under 2:a världskriget verksam som en av
ledarna för den ungerska frihetsrörelsen i England.
1946 återvände han till Ungern och blev heders-
medl. av parlamentet. Han var ambassadör i
Paris 1947—49. K. skrev 1924 en memoarbok ”Egy
egész vilag ellen” (ty. övers. ”Gegen eine ganze
Welt”, s. å.).
Käron, sv. form av C h a r o n (se d. o.).
Kaross [-å’s] (fr. carosse, it. caro’zza, av lat.
ca’rrus, vagn), stor, fyrhjulig, täckt vagn, ofta
använd vid ett hov, ”statsvagn”. Till en början
hade kupéns sida endast skinngardiner, omkr.
1600 blev det brukligt att i stället insätta
glasfönster.
Karosser!, på en automobil vagnskorgen med
sina sittplatser, till skillnad från det oftast
separata underredet el. chassiet, där motor och
hjul äro fästade.
Karotin (av lat. carota, morot), morötternas
gula färgämne, är mycket spritt i växtriket och
finnes jämte xantofyll el. bladgult i nästan alla
gröna (klorofyllhaltiga) växtdelar. Den grupp
gulröda färgämnen k. tillhör betecknas ofta som
1 i p o k r o m e r (se d. o.). K. är ett omättat
kolväte med komplicerad kemisk byggnad. Även
det renaste hittills framställda k. visar
A-vitaminets förmåga att verka som tillväxtfaktor.
Karotinoider, gula till röda växt färgämnen,
som med avseende på sin kemiska byggnad stå
karotin (se d. o.) nära. Till de syrefria,
ben-sinlösliga k. hör förutom karotin det därmed
iso-mera 1 y c o p i n e t (tomaternas färgämne);
bland de syrehaltiga k. äro xantofyll (i
gröna blad) och det därmed isomera 1 u t e i n e t (i
hönsägg) de viktigaste och bäst kända. Bland
andra hittills isolerade k. må nämnas c r o c
e-tin (ur saffran), capsantin (ur Paprica)
samt zeaxantin (ur majs). Alla k. torde
innehålla konjugerade dubbelbindningar och
således vara pol y en er (se d. o.).
Karötis, grek., namn dels på de båda stora
pulsådror, som på djupet av framhalsen föra
största delen av det arteriella blodet till huvudet,
dels på de båda grenar, den yttre och den inre
k. (carotis externa och interna), i vilka vardera
av dessa delar sig.
Karott [-å’t], ett bordskärl, i vilket mat
upplägges, runt el. avlångt, med el. utan lock, vanl.
av porslin.
Karp, zool., se Karpsläktet.
Karpalben, handlovens ben, se Hand.
Kaross med kupé, omkr. 1760. Nord, museet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
