Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karolinska institutet (Karolinska mediko-kirurgiska institutet) - Karolinska sjukhuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
Karolinska sjukhuset
82
1809 års riksdag utredning
om bättre möjligheter för
utbildning av läkare. Ständerna
anslogo också 3,000 rdr bko
till ett institut för utbildning
av fältläkare och 1,825 rdr
bko till ett garnisonssjukhus.
Den 13 dec. 1810, vilken dag
kan anses vara K:s egentliga
stiftelsedag, beslöt K. m:t,
att ett ”institut till danande
av skickliga fältläkare”
skulle inrättas och två nya
professurer, en teoretisk och en
praktisk, tillsättas. 1811
förordnades E. Gadelius och C.
F. Weltzin att vara, den
förre medicinæ theoretices
professor och den senare
medicinæ practices professor vid
Institutet för
fältläkares danande; den
senare blev tillika
överfältläkare vid Stockholms garnison. I de off.
kalendrarna för 1812 och 1813 upptagas såsom
prof, vid M e d i c o-c hirurgiska
institutet endast Gadelius och Weltzin, men i
Collegium medicums protokoll för 1811 räknas
anat. prof. A. J. Hagström och farm. prof. J.
J. Berzelius som professorer vid det nya
institutet. 1 juni 1811 började institutet sin
verksamhet med nio elever. Då Collegium medicum
1813 övergick till Sundhetskollegium, överfördes
de tre förut befintliga professurerna i anatomi,
obstetrik samt kemi och farmaci även formellt
till institutet, och det föreskrevs, att examina
skulle förrättas av vederbörande professorer.
Se-rafimerlasarettet, vars överläkare från 1802 haft
åliggandet att undervisa de studerande, som där
följde sjukvården, skulle ”vara tillgängligt” för
institutets elever. 1815 fastställde K. m:t
reglemente för Medico-chirurgiska institutet, vars
uppgift angavs vara att undervisa i teoretisk och
praktisk läkarkonst. Professorernas antal
bestämdes till sex (utom de förut nämnda en i
na-turalhistoria). Genom 1815 års reglemente
frigjordes den kirurgiska konsten i Sverige
definitivt från den prägel av hantverk eller skrå, som
den tidigare haft. 1817 fick institutet namnet
Karolinska institutet och 1822 K
a-r o 1 i n s k a medik o-k irurgiska
institutet. Först 1835 blev Serafimerlasarettet
bundet till inst., sedan Garnisonssjukhuset redan 1829
skilts från detsamma, överkirurgen vid
Serafimerlasarettet C. J. Ekström blev tillika prof, i
kirurgi vid inst. En medicinsk avd. kom eg. först
1838 till stånd, då M. Huss blev läkare där. Han
blev 1846 också prof, i praktisk medicin vid inst.
■— Läkarna utexaminerades alltjämt vid univ.,
vid K. avlades kirurgie mag.- och ämbetsexamen.
Härmed var ingendera parten nöjd. Först 1861
fattade K. m:t beslut i frågan. För läkare
fordrades endast medicinska examina. Kirurgien
skulle ingå i dessa, och dessa studier fingo bedrivas
även vid univ. Kirurgie mag.- och ämbetsexamen
Parti av Karolinska sjukhuset.
avskaffades således. Med. kand.-examen skulle
avläggas vid univ., med lic.-examen antingen vid
univ. el. K. Disputationer och promotioner
kvar-höllos vid univ. Samtidigt frigjordes K. fullst.
från Sundhetskollegiet. 1874 genomdrevs, att
med. kand.-examen även fick avläggas vid K.
och att disputationer där fingo äga rum.
Promo-tionerna skulle dock fortfarande ske vid univ.
Först 1906 erhöll K. även promotionsrätt, och
1908, då den förberedande med. fil.-examen, som
avlagts vid filosofisk fakultet vid univ.,
avskaffades, kunde läkarna erhålla full utbildning vid
K. och inst:s sj älvständighetskamp anses
avslutad. — En utökning av prof:s antal vid K.
började redan 1845, då en professur i pediatrik
inrättades; 1854 tillkom en professur i patologisk
anatomi. Prof:s antal har sedan alltjämt ökats,
och f. n. finnas 38 ord. sådana befattningar.
Rikliga om- och tillbyggnader ha också skett. 1866
var en ny byggnad för patologisk anatomi och
medicinsk kemi färdig, 1886 en nybyggnad för
anatomi, fysiologi, farmaci och hygien. Även vid
Serafimerlasarettet ha väsentliga om- och
tillbyggnader gjorts. Ett flertal sjukhus i
Stockholm ha också fått bereda plats för inst:s
verksamhet, ss. Sabbatsberg, S:t Göran, Allmänna
barnbördshuset, Kronprinsessan Lovisas
barnsjukhus och Norrtulls sjukhus. Enl.
riksdagsbeslut 1927—31 har ett centralsjukhus, Karolinska
sjukhuset, uppförts på det s. k.
Norrbackaområ-det, där man även sammanfört K:s teoretiska inst.
— Litt.: ”K:s historia” (3 bd, 1910).
Karolinska sjukhuset, rikssjukhus på
Norr-backaområdet i Stockholm. Efter 15 års
förarbeten bestämdes genom riksdagsbeslut 1927, att
ett nytt rikssjukhus, benämnt K., jämte teoretiska
inst. för Karolinska inst., skulle uppföras på
Norrbackaområdet. Utbyggnaden skulle enl.
beslut av 1930 och 1931 års riksdagar ske i
etapper. Sjukhuset skulle även omfatta vårdplatser
för den militära sjukvården, ersättande
Garnisonssjukhuset i Stockholm. Den första etappen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
