Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karakorum, Karakoram (bergskedja) - Karakorum, Karakoram (stad) - Karakteristika - Karakterologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
929
Karakorum—Karakterologi
930
en höjd av 8,6ii m. Omkr.
28% av Stora K:s yta
upptages av glaciärer, bland
vilka märkas flera av jordens
största (Siachen med en längd
av 75 km och en ytvidd av
1,150 km2 når ned till 3,700
m ö. h.; Hispar 62 km, resp.
326 km2 och 3,000 m;
Baltoro 57 km, 754 km2, 3,530 m.
L a d a k h-K arakorum
el. L a d a k h-k e d j a n, den
sydligaste av K:s kedjor,
in-neslutes mellan nedre Shayok
och Indus-dalen. Dess
ganska jämna kamparti saknar
mera framträdande toppar
och når icke över 6,200 m;
alla passen nå stor höjd
(Khardung-la 5,365 m,
Chang-la 5,500 m). Endast
tvenne karavanvägar leda
från Indus-dalen över K. till
östturkestan: postvägen från
Gilgit längs Hunza-floden till
Mingtaka-passet och över
Kun-luns yttre kedjor till
Kashgar samt stora handelsvägen från Leh över
Khardung-la, Sasir-la (5,328 m),
Karakorumpas-set, Sanju-davan (5,078 m) till Sanju. — Litt.:
E. Norin, ”Geological explorations in Western
Tibet”, (1946).
Karakorum, Karakoram, mongolväldets
huvudstad, vars ruiner äro belägna vid floden
Orchons mell. lopp (nuv. Erdeni Tsu).
Karakterfstika. 1) {Mat.) Se Logaritm. —
2) {Fys.) Grafisk representation av sambandet
mellan strömstyrka och spänning hos t. ex. en
dynamomaskin el. en elektrisk ljusbåge.
Karakterologi, läran om den mänskliga
karaktären. Sedan gammalt ha försök gjorts att
med hjälp av typindelningar klassificera
människorna. Redan i antiken försökte man
klassificera dels med hänsyn till de olika
kroppsvätskorna {humo’res), dels med hänsyn till de 4
elementen (jord, vatten, eld, luft). Med
omtvistad rätt tillskrives Hippokrates en
humoral-patologisk teori med uppställandet av fyra typer.
Enl. denna skulle melankolikern behärskas
av svart galla, sangvinikern av blodet,
kolerikern av gul galla och f 1 e g m a t
i-k e r n av slemmet. Inom modern forskning har
man icke alltid skilt mellan karaktärs- och
temperamentstyper utan använt begreppen synonymt.
Delvis för att slippa ett särskiljande härvidlag
har man i modern psykologi alltmer börjat tala
om personlighetstyper som övergripande
enheter. Därvid har man många gånger försökt
fånga in hela människan genom att anknyta
karaktärs- el. temperamentsbestämningen till
kroppsbyggnadstypen. — De
typsche-mata, som utformats av olika forskare, kunna i
huvudsak hänföras till 3 huvudarter. Det m
o-notypiska schemat utmärkes av att typen är
så vald, att alla, som ha dess kännetecken,
till-NF XI — 30
Dalgång, som för in mot v. Karakorum.
höra typen, medan de övriga utgöra massan. Det
antitypiska el. bipolära schemat
kännetecknas av att man utformar en typ och av dess
motsats får en kontrasterande typ. Ibland
utbyggs här det mellanliggande indifferenta
området till en mellantyp. I det polytypiska
schemat använder man ett flertal kvalitativt olika
typ former av ett och samma kännetecken.
Ett omfattande försök att infånga människor
med alla slags intressen och sysselsättningar har
utförts av E. Spränger. Vid utformandet av
sina kulturella intressetyper har han utgått från
de kulturvärden människorna skapat och menar,
att den förhärskande värderiktningen hos en
individ präglar hela hans personlighet. Spränger
kommer fram till 6 grundläggande kulturvärden och
dem motsvarande tidlösa ideal typer: 1) den
teoretiska, 2) den ekonomiska, 3) den
estetiska, 4) den sociala, 5) den p
o-1 i t i s k a och 6) den religiösa människan.
— Kulturella aspekter, förenade med
djuppsykologiska teorier, finner man i de typsystem,
som uppställts inom olika psykoanalytiska
riktningar. Ett bipolärt system har utformats av
C. G. Jung, som skiljer mellan två
inställnings-typer: extraverterade (utåtriktade) och
introverterade (inåtriktade). De skilja
sig i fråga om förhållningssättet till objektet:
den extraverterade är positivt inställd till detta,
den introverterade negativt. Var och en av de
2 grundtyperna förutsättes sedan ha 4
funktions-typer, hänförande sig till tanke, känsla,
förnimmelse och intuition.
De medicinskt grundade typologierna ha i
allm. som bas fysiologiska, genetiska och
psykiatriska rön. Därför bruka karaktärstyperna
inom dessa system korreleras med
kroppsbygg-nadstyper. Den första moderna karakterologiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
