Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karakterologi - Karaktär - Karaktärsbyggnad - Karaktärsfullmakt - Karakul - Karakurte - Karamell - Karamzin, Nikolaj Michajlovitj - Karantän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
931
Karaktär—Karantän
932
skissen finner man hos E. Kraepelin i hans
beskrivning av de dominerande sinnessjukdomarna,
manisk-depressiv psykos och dementia praecox.
På grundval av Kraepelins särskiljande har E.
Kretschmer utformat sitt uppmärksammade
typsystem. Han bygger sin forskning på
sinnessjukmaterial och har från detta letat sig fram
till de normala varianterna av resp, typer.
Därvid har han begagnat sig av teorien, att en
korrelation mellan kroppsbyggnad och karaktär
kommer till stånd på endokrin-humoral väg. I sin
typologi använde han från början ett bipolärt
svstem med den leptosoma (långsmala)
krop-pen som kontrast till den p y k n i s k a
(rund-lagda). Till den leptosoma kroppsbildningen ansåg
han höra en schizotym läggning med viss
torka i fråga om idéer och gemyt men stor
abstraktionsförmåga (och sinnessjukrisken schizofreni),
medan till den pykniska kroppsformen ansågs höra
en cyklotym läggning med jovialiskt lynne och
realistisk inställning (och sinnessjukrisken
mano-depression). Kretschmer räknar vidare med att
de schizotyma variera utmed den p s y k e s t
e-tiska proportionen, d. v. s. att hos dem
förekomma de för typen karakteristiska
kännetecknen slöhet och retbarhet i olika proportioner.
De, som på denna skala ligga mellan friskt och
sjukt, benämner han schizoida. De
cyklo-tyma variera efter den diathetiska
stämnings p ro por t ion en, där depressiva och
hypomana element förekomma i olika
blandningar. Mellantyper på glid mellan friskt och sjukt
kallas c y k 1 o i d a. Småningom fann
Kretschmer, att hans system behövde kompletteras med
ytterligare en typ, den muskulöse och kraftigt
byggde atletikern, som ansågs ha ett v i
s-k ö s t temperament, där tyngd och tröghet
dominerade. Detta system täckte dock icke alla
kroppsliga varianter, utan Kretschmer fick över
en grupp, som han benämner dysplastiker.
Dessa falla utanför systemet genom
oregelbundenheter i kroppsform och sakna stundom den
förutsatta korrelationen mellan kroppsbyggnad och
karaktär. Ett typsystem, som har många likheter
med Kretschmers men även innehåller en del
förbättringar, är det av W. Sheldon uppställda. På
grundval av fysiologiska mätningar har Sheldon
uppställt 3 kroppsbyggnadstyper: den e n
domo r f e (mjukt rundad kropp med buken som
centrum), den mesomorfe (välutvecklad
muskulös kropp med bröstet som centrum) och
den ektomorfe (bräckligt kantig kropp med
ryggraden som centrum). Till dessa
kroppsbyggnadstyper höra olika psykiska konstitutioner.
Den endomorfe har visceroton läggning
med flegma, anpassningsförmåga och behov av
trygg planering, den mesomorfe har s o m a t
o-t o n läggning med aktivitetsbegär, utåtvändhet
och lust att visa sin makt och förmåga, medan
den ektomorfe har cerebroton läggning
med hämningar, inåtvändhet och behov av
isolering. — Efter ung. samma grundtanke som
Sheldon har den svenske psykiatern H. Sjöbring
arbetat, när han utformat sina
konstitutionsradi-kaler. Karaktärstyper i vanlig mening har
Sjö
bring knappast utformat men har i stället
utforskat 4 grundformer av psykisk verksamhet:
kapacitet (= den intellektuella förmågan),
v a 1 i d i t e t (= den psykiska energitillgången),
soliditet (= fastheten i struktur) och
stabilitet (= förmågan att utbilda
energibespa-rande vanor). För var och en av dessa
konstitu-tionsradikaler talar Sjöbring om över- (super-)
el. under- (sub-)normal laddning. Denna
uppdelning på konstitutionsradikaler bygger på
hjärnfysiologiska teorier, bl. a. ang. motstånd,
baning samt större el. mindre hjärnmassa. —
Litt.: G. Brandell, ”Karaktärs- och
temperamentstyper” (1941); A. Nyman, ”Gränsbegrepp
och renodling inom vetenskapen” (1951).
Karaktär (grek, charaktér, något inristat,
inpräglat), utmärkande kännetecken, egenart;
kynne, skaplynne; äldre även = bokstav; stånd, titel.
Karaktärsbyggnad, dets. som huvudbyggnad,
corps de logis.
Karaktärsfullmakt, fullmakt på karaktär
(namn, heder och värdighet) av ämbete el. tjänst,
som ej medför lön på stat el.
tjänstgöringsskyldighet.
Karakul [-o’l], oas i Uzbekistan, SSSR, s. v.
om Buchara. Bekant för en fårras,
karakul-fåret (se bild å sp. 370 vid Fårsläktet).
Karaku’rte, se Spindelgift.
Karame’11, bränt socker, fås genom
upphettning av rörsocker till omkr. 2000 i form av en
brun smälta, som vid avsvalning stelnar till en
hård, amorf massa, löslig i vatten och i sprit.
Försatt med smak- och färgämnen, kryddor,
fruktessenser o. dyl., är k. ett av de vanligaste
sötämnena inom sockerbageriet och ingår som
huvudbeståndsdel i karameller.
Karamzin [karamzji’n], Nikol a j M
i-chajlovitj, rysk författare (1766—1826).
1789—90 företog K. en resa i Mellaneuropa, av
vilken han i sin tidskr. Moskovskij Journal gav
en klassisk skildring (1922 i ty. övers.). I samma
tidskr. publicerade han även sentimentala
bynoveller, främst ”Bjednaja Liza” (Stackars Lisa, 1792;
ty. övers. 1896), och historiska berättelser, vilka
flitigt efterbildades, liksom K:s rena, konstnärliga
prosa blev mönster för senare författare. Efter
1800 övergick K. till historiska studier och blev
1803 rikshistoriograf. Hans monumentala ”Istorija
gosudarstva rossijskago” (Ryska rikets historia;
12 bd, 1816—29; 10 bd i ty. övers. 1810—27)
skildrar det ryska självhärskardömets historia till
1611, är i stilistiskt avseende ett mästerverk men
saknar vetenskaplig karaktär, frånsett de
värdefulla noterna. Mot slutet av sitt liv blev K.
alltmera konservativ. Han räknas som
grundlägga-re av den tsariska nationalismen.
Karantän (fr. quarantaine, tid av 40 dagar,
den medeltida karantänstiden i Venedig),
isolering vid ett lands gränser av människor, djur
och föremål i avsikt att förhindra införandet av
smittsamma sjukdomar. Till isoleringen fogas
vederbörlig desinfektion. K.-bestämmelserna ha
under tidernas lopp växlat mycket i anslutning till
den ökade samfärdselns fordringar. Så t. ex.
läg-ges enl. Pariskonferensen 1911/12 från kolera-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
