Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalvningsfeber el. förlossningslamhet, mjölkfeber - Kalvsund - Kalvsvik - Kalvträsk - Kalvö - Kalvön - Kalydon - Kalymnos - Kalypso - Kalö - Kam - Kam el. kamskiva - Kama (gud) - Kama (flod) - Kamajokk - Kamakura - Kamaran - Kamares - Kamarilla - Kamban, Guðmunder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
839
Kalvsund—Kamban
840
ej sättes in, medvetslös, och död inträder. Temp.
är vid f. oftast subnormal. Behandlingen består
i tillförsel av kalk till blodet el. insufflation av
luft i juvret. Tillfrisknandet kan ske några
timmar efter nyssnämnda behandling.
Kalvsund, municipalsamhälle (sedan 1915) i
öckerö kommun, Göteborgs och Bohus län, på
Kalvö utanför Göteborg; 0,35 km2; 136 inv.
(1952). K. är badort, tullstation och fiskläge.
Kalvsvik, socken i Kronobergs län, Kinnevads
hd, närmast n. om Åsnen; 64,34 km2, 826 inv.
(1952). K. består mest av jämn skogsterräng
med mossar; av öar i Åsnen hör den
långsträckta Kläcklingen till K. Folkminskningen är
avsevärd: 1860 bodde här 1,409 personer. Den nuv.
kyrkan av sten byggdes 1851—53. Ingår i K:s
och Jäte pastorat i Växjö stift, Kinnevalds
kontrakt; tillhör storkommunen Mellersta Kinnevald.
Kalvträsk, församling i Burträsks kommun,
Västerbotten.
Kalvö, fiskläge i Tanums kommun i
Bohuslän.
Kalvön, fiskläge i Kville kommun i Bohuslän.
Kadydon (grek. Kalydön, lat. Ca’lydon),
forn-grekisk stad i Etolien, bekant i sagan genom
kalydonska vildsvinet (se Meleagros).
K:s ruiner ha utgrävts av F. Poulsen och K.
Rhomaios samt lämnat fynd från arkaisk och
romersk tid.
Kaly’mnos, ö bland Tolvöarna.
Kaly’pso (grek. Kalypsö, lat. Caly’pso), grek,
myt., en nymf, dotter till Atlas, bosatt på ön
Ogygia mitt i havet, dit Odysseus ensam
räddade sig ur ett skeppsbrott och där K. enl.
Ho-meros kvarhöll honom i sju år.
Kalö, liten ö i Kalö Vig, genom vägbank
förbunden med fastlandet på Djurslands halvö,
ö. Jylland. På K. ruiner av K. slott, där Erik
Banner 1518—19 höll Gustav Vasa i förvar.
Slottets revs på 1600-talet av greve U. F.
Gyl-denlöve.
Kam (fsv. kamber, eg. försedd med tänder;
jfr grek. go’mphos, bult, nagel). 1) K. har som
redskap för hårets skötsel och som smycke nyttjats
ända sedan stenåldern. Dubbelkammen uppträder
i Sverige först under yngre järnåldern men får
rikare utveckling under medeltiden. K.
tillverkas vanl. av elfenben, sköldpadd, horn, ben,
celluloid, galalit o. dyl. Förr skars en k. för hand
ur lämpligt ämne, och ett särskilt skrå (k a
m-m a k a r e) fanns på sin tid för det
hantverksmässiga utförandet. — K. som prydnad
förekom på 1800-talet, dels med diademliknande
överstycke, dels fantastiskt hög, genombruten el. låg,
alltid något böjd för att bättre sluta till
huvudets rundning.
2) Takkam, se d. o.
3) Vid förbindning av två varandra korsande
(el. i vinkel mötande) bjälkar göres ibland en
urtagning i den ena, vari inpassas en k.
(ut-språng), som uthuggits i den andra.
Kam el. k a m s k i v a, en rund el. på olika
sätt utformad fläns på en axel, avsedd att vid
dennas rotation ge en annan maskindel en
reglerad rörelse. Ex. på dylika k. äro de ”excent-
rar”, som öppna ventilerna i många
förbränningsmotorer. 1 dylika fall blir rörelsens art
beroende på profilen hos k:s ytterkant. Då den
åstadkomna rörelsen däremot skall gå i
kamaxelns längdriktning, sker styrningen från k:s
sida, som är motsv. utformad, el. från ett
kamspår i en kamrulle, vilket är utarbetat efter
en mot rörelsen svarande kurva. Kamrörelser
förekomma i en stor mängd automatiska
maskiner etc. Atergångsrörelsen hos den påverkade
maskindelen åstadkommes vanl. genom
fjädertryck. Plana k. benämnas ibland k u r v h j u 1.
Käma, den indiske kärleksguden. Hans gemål
är Rati, sinnesnjutningen. K. framställes som
gosse med båge och pilkoger. Hans pilar äro
blommor, hans båge av sockerrör, han rider på
en papegoja och för i sin fana en delfin.
Kama, Volgas största biflod, upprinner i
höjd-området v. om Molotov; från staden Molotov
är riktningen åt s. v. och v. K. mynnar i Volga
fr. v. 70 km nedanför Kazan; längd 1,882 km.
Största bifloder äro fr. v. Visjerka och Belaja,
fr. h. Vjatka. Vid nedre loppet är K. 400—1,000
m bred, under vårfloden vid mynningen ända till
15—20 km. Flodområde 525,000 km2. K., som
är en viktig transportled, är isfri c:a 200
dagar årl. och segelbar nedanför Visjerkas
mynning. Genom den förfallna Katarinakanalen står
K. i förbindelse med Dvina. En kanalförbindelse
mellan K. och Petjora är projekterad.
Kämajokk [-jåk], 1) Tillflöde till Lilla
Lule-älv, kommer från s. delen av Sareks nationalpark
och mynnar vid Kvikkjokk i sjön Saggat, där den
jämte Tarrejokk bildar ett delta. Längd 45 km;
vattenområde 535 km2. — 2) övre delen av
Abiskojokk, Torneälvs källflöde.
Kamakura, hamnstad i Japan vid
Sagamibuk-ten 15 km s. om Yokohama; 47,600 inv. K.
an-lades redan på 600-talet e. Kr. och var under
shogunatet Japans huvudstad 1192—1333, under
vilken tid staden beräknas ha haft c:a 1 mill.
inv. Vacker rekreationsort. I K. finns en 15
m hög buddhabild i brons och flera tempel.
Kamarän, brittisk ö (sedan 1915) i Röda
havet utanför Jemen, n. om Hudaida; 57 km2, c:a
2,200 inv. K. är karantänstation för pilgrimer
till Mekka från Indien och andra områden i
Asien.
Kamäres, by och grotta på s. sidan av
Kretas högsta berg, Hypseloréites, belägen 1,524 m
ö. h. I K.-grottan, som tjänat som kultort under
Kretas bronsålder (se Egeisk kultur), ha
hittats massor av polykroma, mellanminoiska vaser,
s. k. K.-vaser.
Kamari’lla, sp. camarilla [-i’lja], ”liten
kammare”, beteckning för ett hovparti el. en klick,
som bakom de ansvariga ministrarnas rygg söker
utöva otillbörligt politiskt inflytande på
statschefen. Ordet vann burskap på Ferdinand VII:s
av Spanien tid.
Kamban, Gu 3 m u n d u r Jönsson
Hallgrims-son, isländsk-dansk författare (1888—1945). K.
blev student i Reykjavik 1910 och kom 1914 för
studier till Köpenhamn. K., som omväxlande
skrev på danska och isländska, hade framgång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
