Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kamban, Guðmunder - Kambelefallen - Kambium - Kambodja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
841
Kambelefallen—Kambodja
842
med skådespelet ”Hadda
Padda” (1914), som skildrar
ett kvinnligt kärleksöde
och uppfördes på Det Kgl.
Teater liksom skådespelet
”Kongeglimen” (1915)- I9J5
—17 var K. i U.S.A., där
han blev inriktad på sociala
spörsmål, bl. a. behandlingen
av fångar, som var ämnet i
läsdramat ”Marmor” (1918)
och romanen ”Ragnar
Finn-son” (1922; sv. övers. 1923).
Han vände sig mot samtida
västerländsk kultur, särsk.
den rådande erotiska
moralen, bl. a. i skådespelen ”Vi
mordere” (1920), ett
äkten
skapsdrama, ”De arabiske telte” (1921), ett
lustspel, ”Örkenens stjerner” (1925) och
”Gesand-ten fra Jupiter” (1929). K., som 1922—24 var
sceninstruktör vid Folketeatret, Köpenhamn,
och 1931—33 vid Det Kgl. Teater, utgav 1925
samtidsromanen ”Det sovende hus” och 1930
—-32 den historiska romanen ”Skälholt” i 4
bd (sv. övers., 2 bd, 1932; dramatiserad under
titeln ”På Skålholt”, 1934), K:s märkligaste
verk. K., som varit på hemön 1927-—30, skrev
med motiv från isländsk samtid romanen ”30.
generation” (1933). 1934—38 uppehöll sig K.
i Paris, London och Berlin. ”Jeg ser et stort
skönt land” (1936) var en historisk roman från
1000-talets Island. 1941 utgav han ”Grandezza”,
en komedi, och ”Komplexer”, en
”kammerspil-komedie”, samt ”Kvalitetsmennesket”,
kulturkritiska essäer. ”Hvide Falke” (1944) är en samling
ypperliga övers, av isländsk lyrik. K., - som
under 2:a världskriget närmat sig nazismen, blev
nedskjuten, då han efter Danmarks befrielse
1945 skulle arresteras.
Kambèlefallen, i s. v. Afrika, se Kunene.
Ka’mbium, bot., bildningsvävnad i stammar
och rötter, formad som en cylindrisk mantel el.
som strängar, vilka ge upphov till sekundär
tjocklekstillväxt el. korkvävnad.
Kambodja [-bå’d-], fr. Cambodge,
konungarike under franskt protektorat i Bortre Indien;
ingår i Indokinesiska federationen; 181,000 km2,
3,750,000 inv. (1948), varav c:a 5,000 fransmän.
Huvudstad Pnom-penh. -— Se karta vid
Bortre Indien. ■— K. har formen av ett
långsträckt bäcken, vars botten bildas av den stora
sjön Tonle-sap (260 km2) och Mekongs nedre
lopp. De största höjderna når Pnom-penh-platån
vid Siamviken (Pnom saidao 1,667 m ö. h.). K.
ligger inom den tropiska zonen; årsnederbörden
är 1,500—2,000 mm, huvudsaki. fallande under
sommarmånaderna. Under regntiden svämmar
Mekong över sina bräddar, och en del av
vattenmassorna rinner ut i Tonle-sap, som då starkt
ökar sin areal. Under den torra årstiden
strömmar vattnet tillbaka till Mekong, varefter sjön
återtar sin normala storlek. •— K. är mycket
bördigt men är endast delvis uppodlat, vilket har
sin orsak i brist på arbetskraft. Jordbrukets
Kambodja. Flodbåtar på Mekong vid Pnom-penh.
huvudprodukt är ris (980,000 ton 1948), som
exporteras över Cholon och Saigon i Kochinkina.
Andra viktiga produkter äro majs, tobak,
bomull, peppar, gummi, palmsocker och kapok.
Boskapsskötseln spelar i K. större roll än i andra
syd- och östasiatiska länder. Tonle-sap är en
av världens fiskrikaste sjöar. Fisket bedrives
under torrperioden. Fångsten saltas el. rökes
för kommande behov el. för export. Industrien
omfattar fabrikation av siden- och
bomullsväv-nader, keramiktillverkning samt framställning av
flätade mattor av säv. Mekong, Tonle-sap jämte
tillflöden utgöra med sina 2,250 km farbara
vattenvägar landets viktigaste kommunikationsleder.
Endast en järnväg finns; den förbinder
Pnom-penh med Bangkok i Siam. Importen består av
salt, textilråvaror, kemikalier, cigarretter, opium
och järn. De viktigaste exportprodukterna äro
ris, saltad fisk, peppar, majs, bomull, gummi,
palmsocker, trävaror, hudar och skinn.
Då K. under 200-talet e. Kr. först framträder
i historiska källor, var det fullständigt
hinduise-rat och uppdelat i två riken, av vilka det norra,
Tchen-la, enl. traditionen var grundat av en viss
Kambu, därav namnet Kambodja, och omkr. 550
erhöll övertaget; omkr. 670 sönderföll landet
ånyo i två välden men förenades åter 802 till
det stora khmerväldet. Thai-invasionen under
senare delen av 1200-talet medförde detta
väldes ruin, och K. utgjorde framgent ett mål för
grannländerna Siarns och Annams expansioner.
Sedan Frankrike 1858 fattat fastare fot i Annam,
blev en av dess första åtgärder att som
mot-drag mot Siam ställa K. under franskt beskydd
1863; genom fördrag 1884 erhöll det franska
väldet i K. sin nuv. gestaltning. Landet styrdes
nominellt av konungen men reellt av den franske
överresidenten, som sorterade under
generalguvernören över Franska Indokina. Efter japansk
ockupation under 2:a världskriget har K. fått
en friare ställning i förh. till Frankrike. Det
tillerkändes i jan. 1946 ganska vidsträckt
autonomi och slöt ett modus vivendi-a.vt&\ med
Frankrike. Sedan dec. 1949 utgör K. i likhet med
Laos och Viet-Nam en självständig stat inom
Indokinesiska federationen och Franska unionen.
Konung Norodom Sihanouk promulgerade i maj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
