Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalumbarot - Kalundborg - Kalusj, Kaluš - Kalv - Kalv (socken) - Kalvarieberg - Kalvbräss - Kalvdans, kalvost - Kalvdiarré, kalvdöd - Kalven - Kalviller - Kalvinism - Kalvkyckling, kalvrullad - Kalvning - Kalvningsfeber el. förlossningslamhet, mjölkfeber
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
837
Kalundborg—Kalvningsfeber
838
av fam. Menispermaceae, med handlikt kluvna
blad, vilken växer i Moqambique i Sydafrika
och på Madagaskar samt flerstädes odlas.
Jordstammens morotformiga birötter skäras i i—2
cm tjocka tvär skivor och torkas. Den bittra och
slemmiga drogen innehåller kalumbasyra,
bitterämnet k a 1 u m b i n, flera alkaloider och
rikligt med stärkelse. K. har förr givits mot
tarmkatarr med diarré.
Kalundborg [kalonbå’r], stad på n. v.
Själland, Danmark, längst in i Kalundborg Fjord
mellan halvöarna Rösnæs och Asnæs; 8,ooo inv.
Järnvägsknut; överfartsort till Samsö och Århus. K.
har näst Köpenhamn den största hamnen på
Själland. Maximi djup vid kaj g m. Radiostatien på
halvön Gisselöre (1,250 m våglängd, 60 kW).
Staden domineras av Vor Frue kirke, uppförd omkr.
1170 av Esbern Snare. Byggnaden har 5 torn:
i mitten ett fyrkantigt torn, höjande sig upp
från ett mittrum, varifrån 4 korsarmar utgå,
vardera uppbärande ett 8-kantigt torn. Invid
kyrkan ha påträffats rester av Kalundborg slott
o. a. befästningsanläggningar. Omkr. 1170
uppförde Esbern Snare förutom’ kyrkan även ett
slott, där danahov höllos och som senare blev
fängelse (Kristian II satt fängslad här 1549—
59). Under medeltiden var K. en betydande stad
med flera kyrkor, ett franciskankloster och S :t
Jörgens hospital. 1568 intogs staden av
svenskarna, vilka sprängde slottet i luften.
Kalusj [ka’ioj], K alus, po. Kalusz, stad i
ö. Galizien inom Stanislavområdet i v. Ukraina;
15,000 inv. K. ligger vid en biflod till Dnjestr
vid Dolina-Stanislav-järnvägen. Vidsträckta
kai-nit- (halitkainit-) och sylvinitförekomster,
kalisaltverk, utvinning av pottaska; likör- och
läderindustri. Vid Polens 4:e delning mellan
Sovjetunionen och Tyskland 1939 tillföll K.
Sovjetunionen och införlivades 1945 efter den ryska
segern med Ukrainska sovjetrepubliken.
Kalv. 1) (Zool.) Benämning på ungarna till
vissa idisslare, t. ex. nötkreatur, älg, hjort och
ren. — 2) (Sjöv.) En smäcker, löst slagen lina,
som anbringas i mitten av fyrslagen tross och
i stållina för att göra trossens rundning jämn.
Kalv, socken i Västergötland, Kinds hd i
sydligaste delen av Älvsborgs län; 128,18 km2, 785
inv. (1952). K. omfattar skogs- och mossmarker
kring Kalvsjön (130 m ö. h.), och sjön Fegen,
som bildar gräns mot Jönköpings län. 910 har
åker. Egendom: Gammalsjö. En äldre träkyrka
(från 1671) efterträddes 1842 av en stenkyrka,
som nedbrann 1896. Den nuv. kyrkan, uppf. 1898
-—99. Ingår i K:s, Håcksviks, Mårdaklevs och ö.
Frölunda pastorat i Göteborgs stift, Kinds
kontrakt; tillhör storkommunen Kindaholm.
Kalvärieberg (lat. Möns calväriae, av möns,
berg, och calväria, huvudskål, skalle), sedan
1400- och 1500-talen ganska vanliga
efterbild-ningar av Golgata. På en kulle, naturlig el.
konstgjord, uppställdes en i skulptur utförd
korsfästelsegrupp. På vägen till k. utmärktes med
kors el. bildframställningar olika ”stationer”,
vilka skulle påminna om vissa händelser under
Kristi vandring på lidandesvägen, Via Dolorosa,
Kalvarieberg i Bretagne.
från Pilatus’ hus
till Golgata. K.
anordnades ofta vid
kyrkor. Ett k. har
funnits ung. där nu
Katarina kyrka i
Stockholm ligger; i
Nordiska museet
finnes en relief
därifrån av sten
från början av
1500-talet.
Kalvbräss, se
Bräss.
Kalvdans,
k a 1 v o s t,
maträtt, tillagad av
råmjölk, tillsatt med
socker, mandel
m. m.
Kalvdiarré,
k a 1 v d ö d, ytterst
smittsam sj ukdom
hos kalvar (föl,
lamm och grisar),
som vanl. angriper
djuren under de
2—3 första
levnadsdagarna och
yttrar sig i häftig
diarré, stor mattig-
het och död inom en el. några dagar. Smittämnet,
som vanl. utgöres av s. k. colibakterier,
kan upptagas såväl genom matsmältningsorganen
som genom navelsträngen. Har k. inkommit i
en ladugård, angripas och dö vanl. alla nyfödda
kalvar. Mot k. tillgripas grundligt desinfektion
och serumbehandling.
Kalven, sjö i Kalv sn, s. Västergötland, vid
gränsen till Halland, avrinner åt n. genom
Lill-ån till Ätran; 7 km2; 130 m Ö. h.
Kalvidler, ett slags äpple.
Kalvini’sm, se Calvinism.
Kalvkyckling, k a 1 v r u 11 ä d, hoprullade
späckade kalvköttskivor, mörstekta, med gräddsås
och fyllning av persilja.
Kalvkyl, lårstycket av kalv.
Kalvning. 1) (Ve t er.) Fostrets framfödande
från kor efter fulländad dräktighetstid,
försiggår i de flesta fall lätt och hastigt, och
fosterhinnorna avgå i normala fall inom sex timmar
därefter. — 2) Se Isberg.
Kalvningsfeber el. f ö r 1 o s s n i n gs 1
am-het, mjölkfeber, en hos kor, suggor, tikar
m. fl. förekommande sjukdom, som uppträder
endast i omedelbar anslutning till förlossning.
Sjukdomen drabbar främst kor med anlag för hög
avkastning och i god kondition. Orsaken till f.
är en alltför låg kalkhalt i blodet. Redan före
förlossningen upplagras kalk i juvret, och då
mjölksekretionen efter förlossningen börjar,
tagas för denna stora kalkkvantiteter ur blodet.
Kalkmängden i blodet sjunker, varigenom kons
nervsystem påverkas. Kon blir först svag i
bakdelen, senare förlamad och slutl., om behandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
