Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalorimeter - Kalorimetri - Kalorisering - Kalott - Kalottpredikningar - Kalotypi - Kalpak - Kalsenius, Andreas - Kalsonger - Kaltenbrunner, Ernst - Kaluga - Kalumbarot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
835
Kalorimetri—Kalumbarot
836
kärl, som ger god värmeisolering. Vid en av
Nernst och Lindemann angiven kalorimetertyp är
kalorimetervattnet ersatt med ett metallblock
(koppar, aluminium), och temp.-förändringen
uppmätes med termoelement. Vid en annan form
av k., den s. k. i s o t e r m a k., hålles temp.
konstant. En sådan är iskalorimetern (fig.
2), i vilken en tillförd värmemängd kan uppmätas
genom den mängd is den förmår smälta
(Lavoi-sier, Laplace) el. genom volymförändringen vid
isens smältning (Bunsen). En annan princip
ligger till grund för ångkalori metern (Joly,
Bunsen), vid vilken en kropp införes i ett rum,
fyllt med den mättade ångan av en vätska. Har
kroppen lägre temp. än ångan, kondenseras på
densamma en viss mängd ånga, som uppmätes.
— Med k. bestämmas bl. a. värmekapaciteter,
smält- och ångbildningsvärmen samt
reaktionsvärmen vid kemiska processer. För de särskilda
ändamålen användas ofta spec. konstruerade k.
Sålunda brukas för bestämning av
förbränningsvärmen en s. k. kalorimetrisk bomb
(Berthelots bomb), som består av en
invändigt platinerad stålbomb, i vilken ämnet,
som skall förbrännas, inneslutes i en
syrgasatmo-sfär av åtskilliga atm. tryck. Förbränningen
igångsättes på elektrisk väg.
Kalorimetri, läran om uppmätning av
värmemängder.
Kalorisèring, se Aluminering.
Kalott [-å’t] (fr. calotté). 1) Rund, tätt till,
hjässan slutande mössa utan skärm. Hos de flesta
österländska folk brukas k., ofta omgiven av en
turban. I Europa bars k. på 1600-talet av
andliga, magistratspersoner, lärda, jurister och
borgare. Som del av ämbetsdräkten bäres den
numera blott av de rom.-kat. prästerna. Till
flera svenska folkdräkter hör k. (kallad k i
1-mössa).
2) (Anat.) Den över hjärnan välvda delen av
hjärnskålen.
3) (Geom.) K. kallas vardera av de två delar,
vari en sfärs yta delas av ett plan. De delar,
vari planet delar den mot planet vinkelräta
diametern i sfären, kallas de två k:s höjder. Är
sfärens radie r och k:s höjd h, blir dess yta
2nrh.
Kalottpredikningar, se Dalin, O. von, sp. 322.
Kalotypi, se Fotografi, sp. 893.
Kalpäk (av turk, qalpaq),’ ett slags hög
ta-tarisk lammskinnsmössa; turkisk pälsmössa; de
ungerska husarernas pälsmössa, formad lik en
omvänd, stympad kon.
Kalsénius, Andreas, biskop (1688—1750),
överhovpredikant 1728, pastor primarius i
Stockholm 1730, biskop i Västerås 1733. K.
främjade undervisning och god ordning i sitt stift
samt grundade i Uppsala en ny teol. professur
(nu omfattande: teol. encyklopedi och teol.
preno-tioner samt religionshistoria), till vilken han
gjorde stora donationer.
Kalsonger [-å’j)-], underbenkläder för bägge
könen, synas ha brukats i Europa först under
ganska sen tid. De blevo vanliga hos de högre
Vor Frue kirke, Kalundborg.
stånden först under 1800-talet och förekommo
ej hos svensk allmoge före 1870.
Ka’ltenbrunner [-bronar], Ernst, tysk
polisämbetsman och politiker (1901—46), urspr.
österrikare. Efter Änschluss 1938 blev K. statssekr.
i tyska inrikesdep. och 1941 chef för
säkerhetstjänsten i Österrike. I jan. 1943 blev han med
generallöjtnants rang chef för tyska
rikssäker-hetsbyrån. K. åsamkade sig tung skuld för
terrorn i de ockuperade länderna,
utrotningsaktio-nerna mot judarna och illgärningarna i
koncentrationslägren. Han var fruktad även av
nazistledarna och i slutet av kriget till och med av
högste polischefen Himmler. K. övergav Hitler
en mån. före Berlins fall 1945, flydde till
Österrike och försökte genom schweiziska Röda korset
uppnå förbindelse med de allierade i syfte att
lösrycka Österrike från Tredje riket och sluta
separatfred. Då han insåg, att denna fantastiska
plan var ogörlig, drog han sig tillbaka till en
bergshydda, där han efter kort tid greps av
allierade trupper. K. ställdes som krigsförbrytare
inför Nürnbergdomstolen, dömdes till döden och
avrättades i okt. 1946.
Kaluga [kalo’ga], stad i Kalugaområdet,
RSFSR, vid Oka 160 km s. s. v. om Moskva;
90,000 inv. (1939). K., som omnämnes f. f. g.
1839, är ändstation för ångbåtstrafiken på Oka
samt har tillverkning av jordbruksmaskiner,
elek-tromekanisk, tändsticks-, läder- och spritindustri.
Slott från 1600-talet, nu museum. 1941—42 hölls
K. besatt av tyskarna.
Kalu’mbarot, Radix Caiu’mbae, fås av
Ja-trorrhiza palmata, en klättrande, mångårig ört
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
