Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalifornien - Kaliforniska halvön - Kaliforniska viken - Kaliglimmer - Kalikå - Kalila wa-Dimna - Kalilut - Kalima, 1. Eino - Kalima, 2. Jalo - Kalinin, Michail Ivanovitj - Kalinin (Tver) - Kaliningrad - Kalininområden - Kalisalpeter - Kalischer, Alfred - Kalisz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
799
Kaliforniska halvön—Kalisz
800
2,8 mill. nötkeratur, därav 1,4 mill.
mjölkkor, 1,867,000 får och 835,000 svin. — K. är
U.S.A:s största guldproducent. Utvinningen av
guld, som började 1848, sker huvudsaki. i n.
delen av K., i Sierra Nevada och på dess v.
sluttning samt i Klamath Mountains. Omkr.
hälften av U.S.A:s kvicksilverproduktion kommer
från K. Näst Texas var K. 1947 U.S.A:s
största producent av petroleum (produktionsvärde:
967,300,000 $). Petroleumförekomsterna finnas
huvudsaki. i s. delarna av San Joaquindalen och
i trakten av Los Angeles. — Industriarbetarnas
antal ökades från 310,000 år 1940 till 726,000
1950. De största industrierna äro
oljeraffinaderierna, fruktkonserveringsfabrikerna,
charkuteri-varufabrikerna och filmindustrien. K. har under
de senaste 10 åren blivit ett mycket viktigt
industriellt centrum i U.S.A. Hit har bl. a. flyttats
en del av krigsindustrien, stål- och
aluminiumindustrier, flygplanstillv. m. m. — Södra K:s
kusttrakter upptäcktes 1542 av Juan Cabrillo.
1579 seglade Francis Drake längs kusten och
landade ett stycke n. v. om San Francisco.
Spanjorerna började kolonisera K. omkr. 1770. K.
tillhörde Spanien till 1822, därefter Mexico men
avträddes 1848 till U.S.A. 1850 upptogs K. som
stat i unionen och hade då 92,597 inv. Vid
upptäckten av guld 1848 strömmade stora skaror av
guldgrävare till K., och under de närmaste åren
rådde där ett ganska kaotiskt tillstånd. Emellertid
blevo förhållandena snart ordnade, och staten gick
en hastig utveckling till mötes. — Statslegislaturen
består av en senat med 40 medl. och en församling
(assembly) med 80 medl. Till unionskongressen
sänder K. 2 senatorer och 23 representanter.
Kalifo’rniska halvön, se Nedre Kalifornien.
KalifoTniska viken, Californiaviken,
skiljer Kaliforniska halvön från fastlandet. K.
är en gravsänka c:a 1,100 km lång, vid
mynningen 2,600—2,700 m djup, innanför öarna
Ti-burön och Ängel de la Guarda c:a 300 m. Dess
innersta del utfylles av Coloradoflodens delta; är
av ringa betydelse för sjöfarten.
Kaliglimmer, miner., se Glimmer.
Ka’likå [el. -kå’], grövre, mest enfärgat (grått
el. brunt), tvåskaftat bomullstyg; brukas som
fodervara och till bokbinderi.
Kalila wa-Di’mna, en arabisk översättning av
ett orientaliskt fabelverk, som ytterst går
tillbaka på ett indiskt original, övers, verkställdes
på 700-talet från en medelpersisk text (i sin tur
gjord från ett indiskt verk) av persern
Abel a 11 a h i b n a 1-M o q a f f a’. Boken har
småningom förvandlats till folkbok. Från den
arabiska versionen härstamma alla senare asiatiska
(med undantag av indiska och bortreindiska),
europeiska och afrikanska versioner av det över
hela jorden spridda fabelverket. Namnet K. är
taget från de båda huvudpersonerna i det indiska
verkets första ramberättelse två schakaler, som
på sanskrit heta Karataka och Damanaka. Efter
namnet på en bramin, som föreställes berätta
sagorna, kallas samlingen ibland ”Bidpais fabler”.
Kalilut, kem., se Kaliumföreningar.
Ka’lima. 1) E i n o Armas K., finländsk
teater
man (f. 1882), fil. mag. 1907. Han var
verksam som teaterkritiker och 1914—17 som
biträdande dir. och regissör vid Kansallisteatteri
i Helsingfors samt är sedan 1917 dess chef;
prof:s titel 1947. Den finska nationalscenen har
under K:s ledning genomgått en kraftig
utveckling. K. har översatt dramatik, bl. a. från ryska.
2) Jalo Lahja K., den föreg:s bror,
språkforskare (f. 1884), e. o. prof, i finsk-ugriska
språk vid univ. i Kazan 1917, doc. i
östersjö-finska språk i Helsingfors 1924, prof, i slavisk
filologi där 1935. Bland K:s skrifter märkas
”Die russischen Lehnwörter im Syrj änischen”
(1910), ”Die ostseefinnischen Lehnwörter im
Russischen” (1915), ”Syrjänisches Lehngut im
Russischen” (1927) och ”Zur Herkunft der
sla-vischen Lehnwörter in den ostseefinnischen
Spra-chen” (1929).
Kali’nin, Michail Ivanovitj, rysk
politiker (1875—1946). Han slöt sig 1898 till
socialdemokratiska partiet, deporterades för [-uppviglingsverksam-het-]
{+uppviglingsverksam-
het+} till Sibirien på fem
år, blev 1919 ordf, i
Allryska centrala
exekutivkommittén och
var efter dess
avskaffande 1938 till kort
före sin död 1946
ordf, i högsta
sovjet-rådet. K. var på de
två sistn. posterna
Sovj etunionens
egentlige statschef men hade
huvudsaki.
representa
tiva funktioner och anses ej ha spelat någon
verklig politisk roll.
Kali’nin, före 1933 T ver, stad i RSFSR;
215,000 inv. K. ligger vid järnvägen Moskva—
Leningrad, 165 km n. v. om Moskva, och vid
Tvertsas inflöde i Volga. Tack vare det
fördelaktiga läget som järnvägsstation och
flodhamn har K. blivit en betydande handels- och
industristad med stor textilindustri, vagong-,
metall- och läderfabriker. K. har 3 högre skolor,
pedagogiskt inst., 6 bibi, och 3 teatrar.
Kaliningrad [-gra’t], sedan 1946 ryska
namnet på staden Königsberg.
Kalfninområdet, förvaltningsområde i RSFSR
kring Volga; 106,000 km2, 3,211,439 inv. (1939),
K. har stora skogar samt ett av Sovjetunionens
främsta linodlingsdistrikt. Huvudstad Kalinin.
Kalisalpeter, se Kaliumföreningar.
Kälischer, Alfred, tysk musikskriftställare
(1842—1909), docent vid Humboldtakad. i
romanska språk. K. framträdde som grundlig
Beethovenkännare med en del skrifter av högt
värde för Beethovenforskningen samt utgav
”Beethovens sämtliche Briefe” (5 bd, 1906—08)
m. m.
Ka’lisz [-lij], stad i po. vojevodskapet Lödz,
på öar i Prosna; 80,200 inv. K. är en av
Polens äldsta städer. Textilindustri. — K.
besattes 1655 av svenskarna, och där besegrades 19—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
