Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalifornien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
797
Kalifornien
798
den Gate, inloppet till San
Franciscoviken, större
inskärningar. Omedelbart från
kusten höjer sig den rikt
förgrenade och av längsdalar
genomdragna Coast Range,
som når sin högsta punkt
inom K. i San Jacinto Peak
(3,293 m ö. h.). Coast Range
genombrytes av den djupt
inträngande San
Franciscoviken, som öppnar vägen till
den av floderna Sacramento
och San Joaquin genomflutna
jämna, breda kaliforniska
dalen, en del av den stora
kaliforniska gravsänkan.
Innanför dalen reser sig som en
brant mur det mäktiga Sierra
Nevada, djupt sönderskuret
av kanjonlika dalar, bl. a.
den berömda Yosemitedalen;
talrika toppar nå över
snögränsen, och högst når
Mount Whitney (4,419 m), högsta toppen i
U.S.A. (utom Alaska). Den ännu aktiva
vulkanen Lassen Peak (3,390 m) och den
utslocknade Mount Shasta (4,383 m) bilda
övergången till Kaskadbergen i Oregon. K:s
östligaste delar bilda det avloppslösa, torra
området Great Basin och genomdragas av branta
bergskedjor (White Mountains, 4,341 m) och
djupa, ofta torra dalar (Death Valley, se d. o.).
S. ö. delarna ha till stor del ren ökenkaraktär
(Mohave och Colorado Desert). Kusttrakterna
hemsökas av jordbävningar; den mest
förhärjande 18 april 1906, då Sån Francisco delvis
förstördes.
K. är berömt för sitt milda, soliga klimat.
De rådande n. v. och v. havsvindarna framkalla
betydande nederbörd i Coast Range och Sierra
Nevada (omkr. 2,500 mm årl.); dalarna, särskilt
San Joaquindalen, ligga i regnskuggan (200—500
mm). Nederbörden avtar från n. till s. och faller
mest om vintern; större delen av året råder
solsken. Motsatsen mellan sommar och vinter
utjämnas särskilt vid kusten av havsvindarna (San
Francisco: jan. 9% sept. 15^2); i de avskilda
dalarna är temperaturgången mera kontinental
(Fresno: jan. 7^7 juli 27°?). Norra K:s klimat
är fuktigare och överensstämmer med Oregons.
Den naturliga vegetationen utgöres i Coast
Range n. om Golden Gate och i Sierra Nevada
av frodig löv- och barrskog, karakteriserad av
förekomsten av jätteträd: redwood, douglasgran,
gultall, sockertall och (på några ställen i Sierra
Nevada) Sequoia gigantea. Californiadalen var
urspr. en grässtäpp, kantad av en
buskstäppvegetation, chaparral, som bekläder Sierra Nevadas
förberg samt Coast Range s. om Golden Gate.
Av befolkningen voro 1940 6,596,763 vita,
124,306 negrer, 93,717 japaner, 39,556 kineser
och 23,281 indianer. Av den utlandsfödda vita
befolkningen voro 134,312 mexikaner, 100,311
italienare, 95,741 kanadensare, 73,345 engelsmän,
Oljefält i närheten av Long Beach. Se även bilder vid Apelsinodling och
Förenta staterna.
71,727 tyskar, 57,758 ryssar, 34,899 svenskar,
27,631 irländare, 19,726 danskar, 17,696 fransmän,
16,260 österrikare, 15,324 norrmän och 14,735
polacker. 1937 funnos i K. 157,471 judar. Den
oerhörda folkökningen 1940—50 berodde
huvudsaki. på inflyttning från ö. U.S.A. Svenskarna
bo i storstäderna och i skogsbruks- och
frukt-odlingsdistrikten; större svenskbygder vid
Kings-bury och Turlock i San Joaquindalen. K:s största
städer äro Los Angeles 1,9 mill. inv. och San
Francisco—Oakland (1,1 mill. inv.), medelpunkter
för resp, södra och norra K.
De katolska församlingarna ha det största
antalet medl., därnäst komma de mosaiska,
metodist-, presbyterianska och baptistförsamlingarna.
K. har 3 stora univ.: Univ. of California
(stats-univ.), huvudsaki. förlagt till Berkeley och Los
Angeles (grundat i Berkeley 1868, i Los Angeles
1919), med 44,260 stud. (19.50/51), Stanford Univ.
nära Palo Alto, s. s. ö. om San Francisco
(grundat 1885, 9,745 stud.), samt Univ. of Southern
California i Los Angeles (metodist-episkopalt,
grundat 1879, 3L5i8 stud.).
Näringar. 1945 funnos i K. 138,917 farmer
med en sammanagd areal av 141,650 km2. Mycket
stora områden, särsk. i San Joaquindalen, s. och
ö. om Los Angeles samt s. om Salton Sea, äro
konstbevattnade. De viktigaste sädesslagen äro:
korn, som 1951 avkastade 40,3 mill. bushels, vete
(9,9), ris (10,3), majs och havre. Bomull odlas
inom de konstbevattnade områdena. 1950
producerades 975,743 balar. K. odlar mer alfalfa, vindruvor,
frukt och sydfrukter samt grönsaker än någon
annan stat i U.S.A. C:a 90% av U.S.A :s
produktion av vindruvor komma på K., som 1951
skördade c:a 1,3 mill. ton vindruvor för olika
ändamål. 1950 producerades 41,8 mill. lådor
apelsiner, 18,3 mill. lådor citroner, 2,5 mill.
lådor grapefruit samt stora kvantiteter
russin, persikor, ananas m. m. Husdj ursstocken
räknade 1951 105,000 hästar, 9,000 mulåsnor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
