Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalifat - Kalifornien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
795
Kalifornien
796
Golfbana i kustbergen n. om San Francisco, Kalifornien. I bakgrunden
Mount Tamalpais.
omajjader utom en enda, Abd-er-Rahmän, som
undkom till Spanien och där 755 grundade ett
rike. Den förres broder och efterträdare,
Abu-D j a’f a r (reg. 754—775), kallad el-Mansür
(”den av Gud understödde”), visade samma
grymhet. Han gjorde erövringar i Armenien,
Kappado-kien och Indien. Under hans tid grundades staden
Bagdad (762), dit kalifens residens förlädes. Sin
höjdpunkt nådde det abbasidiska k. under den
vittberömde H ä r ü n-e r-R a s c h i d, vars
regering (786—809) dock mera utmärktes av glans
än av kraft. Västra delen av Afrika avföll, och
ständigt nya uppror utbröto. Oklokt nog
förordnade han, att riket efter hans död skulle delas
mellan hans söner. Muhammed e 1-A min
(reg. 809—813) fick k. jämte de centrala
provinserna, men snart reste sig en broder, A b d a 11 ä h
el-Mamün (reg. 813—833), intog Bagdad och
bemäktigade sig k. Den filosofiska och
matematiska forskningen nådde under hans tid sin högsta
blomstring hos araberna. Kalifen kunde
emellertid ej hindra, att ståthållare i de avlägsnare
provinserna gjorde sig oberoende. Splittringen fortfor
under el-Mamuns broder e 1-M u t a’s i m-b i 11 a h
(reg. 833—842), som flyttade residenset till
Sa-mira (vid Tigris), och hans son H a r ü n e
1-Wäthiq (reg. 842—847). Under hans broder
D j a’f a r e 1-M u t a w a’k k i 1 (reg. 847—861)
började de turkiska soldnärerna spela samma roll
som pretorianska gardet i Rom, egenmäktigt
av-och tillsättande kalifer. Förfallet tilltog. Under
el-Mutawakkils tredje son, Ahmed e 1-M u t
a’-m i d (reg. 870—892), lyckades dennes broder
el-Muwa’ffaq bryta mamlukernas (det turkiska
livgardets) makt. Residenset förlädes åter till
Bagdad (873). I Kairo gjorde sig ståthållaren
i Egypten Ahmed bin-Tulün självständig. —
El-Muwaffaqs sonson Al i el-Mukta’fi (reg.
902—908) återerövrade Egypten (904). Men efter
hans tid sjönk k. alltmer. Persien gjorde sig
självständigt och även det nyss återvunna Egypten.
På 930-talet blev innehavaren av den nyss förut
instiftade värdigheten av emir el-umarä,
”befäl
havarnas befälhavare”, den
verklige härskaren. Slutligen
måste en kalif till sin hjälp
inkalla de persiska bujiderna,
som med Muizz ed-dåu’la
gjorde emirvärdigheten
ärftlig inom sin släkt. Därmed
hade kaliferna förlorat sista
skymten av makt. Av
kaliferna i Bagdad under den
närmaste tiden, då fatimiderna
grundläde ett nytt k. i Kairo
(969), må nämnas Q ä i
m-biamrilläh (reg. 1031—
75), som till hjälp mot en
mot Bagdad anryckande
egyptisk här (1055) inkallade
de turkiska seldjukerna.
Dessa befriade väl den i Bagdad
fångne kalifen men
tillvälla-de sig i buj idernas ställe
emirvärdigheten och rikets
styrel
se. De följ, åtta kaliferna voro fullkomligt
betydelselösa. Mongolerna uppträdde i början på
1200-talet, företogo ständiga plundringståg och
berövade slutligen under Hulägus ledning den
37:e abbasidiske kalifen, Musta’sim, själva
staden Bagdad. Därmed förintades detta k. även
till namnet (1258). Kalifens höga andliga
värdighet, imamatet, ansågs dock alltjämt ärftlig
inom abbasidernas ätt, och föregivna ättlingar
till Mustasim erkändes som kalifer av Bibars och
följande sultaner i Egypten. Så uppstod vid sidan
av det mamlukiska sultanatet i Kairo ett slags
abbasidiskt skuggkalifat, som uteslutande var till
för att förläna det förra investitur och helgd.
Den siste kalifen tvangs av turkiske sultanen
Sellm I, som 1517 erövrade Egypten, att till
honom avstå även sin andliga myndighet. De
turkiska sultanerna buro därefter till 1922 kalif
-titeln.
K:s styrelseform var oinskränkt despotisk, enl.
vilken härskaren i sig förenade all andlig och
världslig myndighet. Under honom ledde
storve-siren alla regeringsärenden och höll tillsyn över
provinsernas förvaltning. Dessa stodo under
ståthållare, som ägde den mest vidsträckta
myndighet samt av- och tillsatte alla underordnade
ämbetsmän. En rik industri utvecklades företrädesvis
i vävnader, smiden av alla metaller, pappers,
parfymers och färgers beredning; samtidigt
blomstrade handel och sjöfart. Under abbasiderna
inträdde förfallets tid. — Litt.: C. Brockelmann,
”Geschichte der islamischen Völker und Staaten”
(i939);
Kalifo’rnien, California, förk. C a 1. el. C
a-1 i f., den största och folkrikaste av U.S.A:s
Stillahavsstater och dess näst New-York största
stat (se karta vid Förenta staterna); 409,973
km2, 10,586,233 inv. (1950; 6,9 mill. 1940,
en folkökning på ej mindre än 53 ®/o).
Huvudstad: Sacramento. Sträcker sig från 420
n. br. i n. (Oregon) till Mexicos gräns och
Coloradofloden i s. ö. Kusten är täml. jämn
och brant och saknar med undantag för Gol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
