Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalisz - Kalium - Kaliumföreningar - Kaliumhydroxid el. Kaliumhydrat - Kaliumjodid - Kaliumklorat, Kaliumklorid, Kaliumnitrat - Kaliumoxid - Kalix (socknar) - Kalix (samhälle)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
801
Kalium—Kalix
802
29 okt. 1706 en svensk-polsk här om 20,000 man
av en sachsisk-polsk armé om 40,000 man.
Kalium, en silvervit, envärdig alkalimetall, som
i form av salter finns mycket allmänt i naturen.
K. upptäcktes 1807 av Davy. Dess kemiska
tecken är K, atomvikt 39,104, atomnummer 19, spec.
v. 0,86, smpt 63^5, kpt 762^2. K. framställes
genom elektrolys av smält kaliumhydroxid. K.
oxideras med stor hastighet i luften och
sönderdelar kraftigt vatten, varvid kaliumhydroxid och
vätgas bildas. K. måste förvaras i petroleum.
Förenar sig explosionsartat med halogener,
svavel m. fl. grundämnen. K. är radioaktivt och
utsänder /?-strålar. Aktiviteten härrör från en
av isotoperna, K40, som i vanligt k. endast finnes
i proportionen 118300. Aktiviteten hos k. är
därför endast ung. V1000 av urans. K. har stor
betydelse för växtvärlden, då kaliumsalter äro en
nödvändig beståndsdel i växternas näring.
Kaliumföreningar. Kalium är i alla sina
föreningar envärdigt. Salterna äro, såframt den
negativa jonen ej är färgad, färglösa och i allm.
mycket lättlösliga i vatten, svårlösliga äro k
a-liumplatinaklorid, K2PtC16, k a 1 i u
m-koboltnitrit, KaCo(NO2)6,
kaliumki-selfluorid, K^SiFe, kaliumperklorat,
KCIO4, och surt kaliumtartrat el.
vinsten. De två förstnämnda salterna användas för
att analytiskt påvisa kaliumjoner. Dessutom
färga alla k. lågan violett. K a 1 i u m o x i d, kali,
K2O, erhålles genom upphettning av hydratet med
metalliskt kalium som en gråvit massa.
Kaliumhydroxid, kaustikt kali, kaliumhydrat,
KOH, framställes genom elektrolys av
kalium-klorid enl. olika förfaringssätt. Den bildar en
vit kristallinisk massa och förekommer i handeln
även gjuten i stänger eller block. Hydroxiden
upptar med begärlighet fuktighet ur ^uften och
flyter härvid sönder till en starkt frätande,
ba-siskt reagerande lösning. Lösningen kallas ofta
kal i lut och innehåller vid mättning och 15°
nära 52% KOH. Kaliumhydroxid sönderdelas
ej vid glödgning. Den brukas till framställning
av såpa m. m. samt på laboratoriet till ett flertal
ändamål. Kaliumklorid, KC1, klorkalium,
förekommer löst i havsvatten samt i
kalisalt-lagren i Stassfurt; framställes vanl. ur karnallit.
Kaliumklorid är ett färglöst, i vatten lättlösligt
salt, som kristalliserar i kuber. Det användes för
framställning av andra kaliumföreningar, särsk.
för gödslingsändamål. Kaliumbromid, se
Bromkalium. Om kalium jodid se
Jodkalium. Kaliumcyanid, KCN, cyankalium, se
Cyanföreningar. Ang.
kaliumferrocya-n i d och kaliumferricyanid se
Blod-lutsalt. Kaliumsulfat, K2SO4, ingår i
alun och i schönit. Kaliumnitrat, KNO3,
salpeter, kalisalpeter, bildar långa, genomskinliga
prismor med kylande, salt smak. Vid
upphettning avger det syre och övergår i kaliumnitrit,
KNO2. Saltet bildas i naturen under inverkan
av salpeterbakterierna, när organiska ämnen få
ruttna i närvaro av kaliumsalter. Fabriksmässigt
framställes kaliumnitrat genom omsättning
mellan kaliumklorid och natriumnitrat, varvid s. k.
NF XI — 26
konversionssalpeter erhålles, och numera även
genom neutralisering av kaliumhydroxid med
salpetersyra. Kaliumnitrat brukas som gödselmedel,
till framställning av svart krut och
fyrverkeripjäser samt till konservering av kött. Det verkar
kraftigt oxiderande. Kaliumkarbonat,
K2CO3, pottaska, erhölls fordom uteslutande ur
vedaska genom urlakning med vatten och
indunst-ning. Numera framställes det vanl. genom
elektrolys av kaliumklorid under inledning av kolsyra.
Det brukas som tvättmedel och till framställning
av såpa och hårdsmält glas. Det avger ej
kolsyra vid upphettning. Kaliumklorat, KCIO.:,
klorsyrat kali, är ett mycket starkt
oxidations-medel, som vid upphettning lätt avger syre. Det
bildar vita, glänsande, i vatten täml. svårlösliga
kristaller. Tekniskt framställes det genom
elektrolys av en alkalisk kaliumkloridlösning. Med
brännbara ämnen bildar det starkt explosiva
föreningar och brukas därför inom
fyrverkeritekniken och sprängämnesindustrien. Dessutom
ingår kaliumklorat i en hel del tändplån. K
a-liumbikromat, K2Cr2O?, kromsyrat kali, se
Kromföreningar. Kaliumpermanganat,
KMnO4, se Manganföreningar. Som s i 1 i k a t
ingår kalium i många mineral, t. ex. i fältspat
och glimmer.
Största mängden kaliumsalter förbrukas av
jordbruket som handelsgödsel. Genom skördarna
berövas jorden årl. stora mängder kaliumsalter,
vilka endast delvis återföras i form av
stallgödsel. Bristen måste täckas genom konstgödsel. I
Sverige förekomma inga naturliga, direkt
användbara, lösliga kaliumsalter, ss. de tyska
stass-furtsalterna, varför dessa måste importeras. —
En anläggning för utvinning av kaliumsalter ur
cementugnarnas rök enl. Jungners metod har
varit i drift i flera år vid Slite på Gotland men
är nu nedlagd på gr. av ändrade
tillverkningsmetoder. Flera metoder ha utarbetats av A.
Hedvall och S. Nordengren för utvinning av lösliga
kaliumsalter ur svenskt råmaterial, ss. leptit,
alunskiffer el. skifferaska och skifferkoks. En
försöksanläggning enl. autoklavmetoden arbetar
vid Svenska skifferolje-ab. i Kvarntorp.
Kaliumhydroxid el. K a 1 i u m h y d r ä t, se
Kaliumföreningar.
Kaliumjodid, se Jodkalium.
Kaliumklorat, Kaliumklorid, Kaliumnitrat,
se Kaliumföreningar.
Kaliumoxid, se Kaliumföreningar.
Kalix, socknar i Norrbottens län, se
Nederka-lix och överkalix.
Kalix, municipalsamhälle (sedan 1910) i
Ne-derkalix sn i Norrbotten, vid mynningen av Kalix
älv; 5,39 km2; 3,054 inv. (1952). 1910 hade
samhället inom den dåtida arealen av 0,80 km2 673
inv. Kyrkbyn på älvens ö. sida vid
kustlandsvägen Luleå—Haparanda har omdanats till ett
stadsliknande samhälle. Här finnas domarekansli
och tingshus, tullstation och lotsplats,
häradsskri-vare, jägmästare, distriktslantmätare och
distriktsveterinär, länslasarett, epidemisjukhus,
provinsialläkare och apotek, samrealskola, yrkes- och
folkhögskola; mejeri såg, kvarn, snickerifabriker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
