Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kaffe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
763
Kaffe
764
Blommande kvist av kaffebuske och kvist med mogna frukter. Se även bild 5 å pl. vid Brasilien.
öarna, mottaglig för k.-sjukdomar, spec.
k.-rost-svampen (Hemileia vastatrix). På Ceylon har
man övergått till odling av te, och på Ostindiska
öarna har C. arabica fått lämna plats för mot
dessa sjukdomar mera motståndskraftiga typer,
ss. 2) C. stenophylla var. robusta (C. robusta),
robustakaffe (6% av världsskörden),
vilken anses härstamma från Kongo. Denna art
ger sämre kaffe än föreg. och odlas nästan
uteslutande i Ostindien och något i Afrika. 3) C.
liberica, liberiakaffe (lämnande endast några få
tiondels procent av världsskörden), uppges
härstamma från Liberia på Afrikas västkust. Den
är mera storväxt och lämnar en storbönig, vanl.
beskt smakande och i handeln mindre eftersökt
produkt.
Odling och beredning. K. (spec. den
viktiga C. arabica) är en typisk tropisk
höglands-växt, som odlas i det tropiska bältet inom
områden, vilkas varmaste mån. har en temp. av c:a
270 och kallaste c:a 130. Dock får samtidigt
medeltemp. för året ej vara högre än c:a 250
el. understiga 16—170. K. fordrar minst 1,000
—1,500 mm årlig nederbörd med väl markerad
torrtid, nödvändig för frukt sättningen och
skördens beredning. K. skördas en el. flera gånger
om året och beredes efter två olika metoder: a)
den s. k. torra metoden, då k.-frukterna utbredas
i solen, varvid fruktköttet skrumpnar ihop och
sedan avskiljes, samt b) den s. k. våta metoden,
då frukterna först uppblötas och sedan krossas.
Den våta metoden ger ett till utseende och färg
vackrare k. K. rostas numera vanl. i
rostnings-maskiner med en temp. av 125—2000.
I handeln påträffar man olika k.-sorter,
benämnda antingen efter exporthamnen (Santos,
Rio, Maracaibo, produktionslandet (S a
1-vador, Guatemala, Colombia, Java)
el. efter bönornas beskaffenhet (t. ex. t r i a g e-
kaffe, sorteringsprodukt av sönderbrutna,,
svarta bönor med inblandning av orenheter av
olika slag). Någon gång påträffar man i
handeln det rent botaniska namnet (M ar
agogi-p e, Robusta, L i b e r ia o. s. v.). M a
ritt e r a t k. är sj oskadat.
Världsproduktionen av k. var 1936—
38 i medeltal 2,443 mill. kg; den fördelade sig.
procentuellt på följ, sätt:
Brasilien ......... 60 ”/o
Colombia .......... 11 ,,
Nederländska Indien 5 ,,
Salvador ........... 3 ,,
Venezuela .......... 2 ,,
Guatemala .......... 2 ,,
Mexico ............. 2 „
Haiti .............. 1 »/o
Costa Rica ......... 1 ,,
Cuba ............... 1 ,,
Etiopien ........... 0,5 ,,
Angola ............. 0,5 ,,
Övriga ............. ii ,,
Summa 100 %
Konsumtionen av k. varierar starkt i
olika länder. I huvudsak k.-drickande äro n. v.
Torkning av kaffe. Se även bild 7 å pl. vid Colombia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
